Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flerohopp.
Flisby.
513
248 invånare. Dess areal ntgör 15,830 tannland,
af hvilka 1,850 äro sjöar och kärr.
Flerobopp, ett jernbruk i Madesjö socken af
Kalmar län, har blifvit benämndt efter första
stafvelserna i deras namn, som anlagt detsamma.
Dessa voro landshöfdingen i Kalmar, frih. Fleetwood,
Rothlieb och handlanden Uoppenstedt, hvilka år
1725 erhöllo privilegium, att, å hemmanet Rås,
anlägga en masugn, en stångjernshammare med
tvenne härdar och en kniphammar-hjulstock med
hamrar. Orsaken hvarföre de utsett detta ställe, var
dels det fördelaktiga vattendraget, dels den mängd
af jernmalm, som linnes allmänt bär i orten i alla
bäckar och sjöar. Att dessa malmtillgångar redan
i äldsta tider blifvit begagnade, bevisa de många
slagghögar, hvilka träffas här på flere ställen i
skogarne, ifrån den tid då Osmundsjemet
tillverkades i små smältugnar. Bruket drifves af
Ftero-hopps-ån, hvilken flyter ur Orraoäs sjö och
faller at i Östersjön, samt kallas under tiden
Gun-nabo-ån, llarby-ån, Ljungby-ån, Binga-ån, efter
de olika ställen den passerar. År 1741
skatt-lades Flerobopp och erhöll 3,000 skepp:d
smi-desrättighct, hvarjemte samma år ytterligare
privilegium erhölls på anläggandet af en ny
stångjernshammare, hvilken 1748 skattlades till 600
skepp:d smide. Emellertid hade Flerohopp
tillfallit Kasper Hoppcnstedt j:or, och ägdes sedermera
af C. D. Luthman, C. Broman och flere andra,
tills det 1774 på öppen auktion såldes af rikets
ständers bank till L. Morien il Son, af denne till
Jean Abr. Grill och vidare till fru Lovisa
Hildebrand. Det äges nu af hennes sons, J. Hildebrands
arfvingar. För närvarande har bruket 2 härdar,
tvenne manufaktur-hamrar och endast 300 skepp:d
priv. årligt smide af eget tackjern, som skeppas
på Kalmar. Hammarskatten är 3 skepp:d och
bruksstämpeln F. H. Om höjderna kring Flerobopp, af
hvilka en kallas Finnebacken, berättas ännu mången
saga bland folket, rörande de spökuppträden, som
der skola tilldragit sig på en närbelägen gammal
valplats. Förrostade lemningar af vapen och
murk-nade eller brända menniskoben, hvilka sägas blifvit
träffade i jorden på dessa backar, äfvensom de
graflika kullar der finnas, bestyrka traditionen om
forntida strider på dessa ställen.
Fleyor omtalas af v. Dalin såsom ett slags skepp
hos Sveriges äldste invånare.
Filan- eller Flia-ån kommer ifrån
Westergöthland, öster om Ålleborg, genomflyter
Hornborgasjön och faller at i Kinneviken och vidare i
We-nern, sedan den förut upptagits af Lidan.
Flik, bergsmansbytta, i Norbergs socken och
bergslag af Westmanland, finnes redan å 1651 års längd,
och å 1655 års längd upptages öfre och nedre
Fliks hamrar, af hvilka likväl den senare då
redan var öde. Är 1699 voro endast tvenne
hergs-män intressenter i hyttan och hade blåst 47^
dygn. Fyra gamla hyttelag hafva tid efter annan
blifvit inflyttade hit. Sedan Karsbo,
Ösler-Djnp-kärra och Kallmora hyttor blifvit ödelagde
indelades Fliks hytta i 12 delar emellan dessa 4
hyttors byamän, och fastställdes år 1740 byttelegan
till j. skepp:d per dygn för större blåsning än
hyttedel; men 1 skepp:d för hvarje dygn utöfver
värm-ningen.
Flink och Färdig kallades ett af de tolf
mynttecknen, som preglades ander Carl XII:s tid.
Flink och Färdig myntades år 1718. (Se vidare:
Mynttecken.)
Flinta, ett till familjen qvarts och slägtet
silikater börande mineral, hvilket består af kiselsyra
med små qvantiteter fremmande ämnen, hvaraf den
är olika färgad, från gulaktigt genamgrått och brunt
ända till svart; stundom randig eller fläckig,
ge-nomskinande eller ogenomskinlig; till formen
njur-eller klotlik, i brottet mussligt bård, så att den
repar glas och eldar mot stål. Förekommer uti
alla kalkformationer ända från musselkalken uppåt,
vanligast och vackrast i jurakalk och krita. Hos
oss finnes den likväl ganska sparsamt,
hufvudsakligen i Skånes kritlager. Flintan utgöres, helt
och hållet eller till en del, af sammangyttrade
betäckningar eller skal efter åtskilliga
infusionsdjur, särdeles af familjen Baccillarier, som hafva ett
s. k. pansar af kiselsyra och kunna upptäckas om
ytterst tunna splittror af flintan afslås under vatten
och bringas under ett starkt förstorande
mikroskop. Flintans användning till frambringande af
eld mot stål, är allmänt bekant; men likväl ej så
gammalt som man skulle förmoda, ty ännu på
1400-talet användes, till eldgevär med bjul-lås,
svafvelkis, i stället för flinta, till frambringande
af elden. Den begagnas dessutom till glasskärning,
polerstenar, mortlar och rifbällar, samt vid
glas-och postlins-tillverkning. Införseln deraf utgjorde
år 1842 258,200 stycken huggna à 1 sk. tull per
mille, samt 1,875 tunnor flintsten tullfri.
Flintberg, Jakob Albrekt, kommerseråd, född
år 1750, död år 1804, utgifvare af
Lagfarenhets-bibliotheket och flera andra samlingar af lagar och
författningar, rörande apothekares, bruksidkares
och städers privilegier, rättigheter och skyldigheter.
Flira, braxenflira (Cyprinus ballera), hvilken ej
bör förblandas med braxenflisa eller panka, är en
mjukfenig fisk som förekommer i de mellersta
land-skapernas insjöar.
Flisby socken, med Solberga, är belägen i Södra
Wedbo härad och kontrakt af Jönköpings län och
Linköpings stift, 1\ mil N.N.V. från Ekesjö och
består af 49 -J- mtl. med 1,700 invånare. Här äro
sju sjöar. Kyrkan, af sten, är 300 år gammal,
och tillbyggd år 1632; men skall nu nybyggas.
I denna socken märkas följande säterier:
Johannisberg, 3 ,]■ mtl., äges af kapiten II. Key; Sjöryd, 2
mtl., Knutstorp, 2 mtl., äges af kamreraren J.
Dahlström, Åkersberg, Thorrsjö, Wisingsborgs
skolcgods-säteri, Ekeryd, Gäddeoik och Guttarp, hvardera om
1 mtl., Nöbbeted eller Nybbete, 2 mtl. frälse,
beläget ej långt från landsvägen emellan Bona och
Ekesjö, med högländt läge, fri, vidsträckt och
vacker utsigt, samt bebygdt för ståndspersoner. Vid
Arkestorp finnes en offerkälla och en offerhäll, samt
vid Sunnerdnga en runsten. Riksrådet Sten Banér
föll, genom cn olycklig drabbning på Nable
(Nybbete) hed vid Ekesjö, år 1568, i Danske befälbaf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
