- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
520

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

520

Flottad.

Flottan.

också afskaffat alla de tunga skärgårds-fregatterna
och galererna, samt egnat största
uppmärksamheten åt de minsta fartygen, särdeles jollarna.
Upptäckten af ångkraftens begagnande å fartyg
kommer äfven att gifva hela sjötaktiken en ny
riktning. Under kriget mot Ryssland 1808—1809
var väl äfven stora (lottan utrustad, till ett antal
af 9 linjeskepp, men hvilka aldrig sammanträffade
med fienden, emedan dess flotta blott en enda
gång var i sigte af den Svenska, och då tog sin
tillflykt in i Roggersvik, der hon instängdes för
det öfriga af fälttåget. Af de tvenne Engelska
linjeskepp, som voro förenade med Svenska
flottan, sammandrabbade det ena med ett Ryskt,
hvilket eröfrades. Skärgårdsflottan hade 4 stationer:
i Stockholm, Götheborg, Åbo och Sveaborg. Då
sistnämnde fästning öfverlemnades i fiendens
bänder, tog han äfven den der varande eskadern,
hvilken under kriget användes af honom mot
Svenskarne, och skärgårdsflottan i Åbo
uppbrändes vid Ryssarnes annalkande till sistnämnde stad.
Svenska skärgårdsflottan, således inskränkt till
Stockholms och Götheborgs eskadrar, hvilka voro
de fåtaligaste, och till de nybyggnader, som
under våren och sommaren kunde göras, förmådde
likväl hålla stånd mot den Ryska, samt till och
med öfver henne vinna några mindre fördelar,
och undvika alla förluster. Efter freden bestod
flottan i Carlskrona år 1810 af 13 linjeskepp,
hvaraf 1 obrukbart, 11 fregatter, hvaraf likväl
endast 6 ansågos brukbara, 5 briggar, 2 kuttrar
och ett antal mindre fartyg. Skärgårdsflottan
bestod af 1 skonert, 2 jakter, 3 skärgårdsfregatter,
21 galerer och halfgalerer, 77 kanonslupar, 42
kanonjollar, 6 mörsarefartyg, 3 kanonbarkasser
och en hop mindre fartyg. År 1838 bestod
linjeflottan af 10 linjeskepp (hvaraf dock endast 8
voro färdiga), 7 fregatter (hvaraf blott 4 färdiga
eller brukbara), 5 korvetter (hvaraf 4 färdiga),
4 briggar (hvaraf 2 färdiga), samt 12 mindre
fartyg. Skärgårdsflottan bestod af t ångfartyg, 21
däckade kanonslupar, 1 brigg, 4 skonertar, 1
kulter, 3 jakter, 3 cbefsfartyg, 9 mindre fartyg, 8S
kanonslupar, 117 kanonjollar, 5 mörsarefartyg
samt 9 kok- och transport-fartyg. År 1844
bestod, enligt Forssell, hela flottan af följande
antal: 10 linjeskepp, 9 fregatter, 4 korvetter, 3
briggar, 5 skonertar, 2 ångfartyg, 92
kanonslupar, 20 kanonskonertar eller s. k. däckade
kanonslupar, 123 kanonjollar, 8 mörsarefartyg jemte
erforderligt antal chefs- och sjukfartyg. Till dess stat
höra: 1 amiral och I vice-amiral, 5 konter-amiraler,
10 kommendörer, 12 kommendör-kaptener, 20
kaptener, 56 kapiten-löjtnanter, 126 premier- och
sekund-löjtnanter, 200 nnderofficerare, 74 befäl och
underbefäl vid sjö-artilleriet, 150 kanonierer, 390
skeppsgossar, 400 matroser, 754 handtverkare och
timmermän, 800 marin-soldaler samt 8,720
ar-belsmanskap och båtsmän. Stora flottans station
är ensamt i Carlskrona; men skärgårdsflottans i
Stockholm och Götheborg. Hela vapnet bär titel
af Kongl Majl.s Flolta, och består, utoin den
egentliga flottans stat, af ett marin-regemente, en

konstruktions-korps, en mekanisk korps och
lottstalen. Femte hufvudtiteln, som rör
sjöförsvars-departementet, upptager för närvarande en summa
af 1,331,430 R:dr, hvaraf 615,497 äro bestämda
till flottans underhäll och nybyggnad, 45,000 till
dess exercis, 550,106 till aflönings-staten, 83,886
till lots- och fvrings-staterna, 20,000 till
spannmåls upphandling och bageri-kostnad och det
öfriga till diverse utgifter. — Sveriges
sjökrigs-historia, sedan vikingatiden, hvars slut med skäl
kan datera sig från slaget tid Svvolderö,
emellan de förenade Svenska och Danska flottorna mot
Olof Tryggvasons, börjar egentligen med Erik
XIV, ty under bela medeltiden skedde blott några
få sjötåg, för det mesta i afsigt att transportera
trupper till länder, hvilka skulle bekrigas eller
försvaras. De förnämsta sjöslag och drabbningar
denna historia vet att omtala, är det vid Bornholm
1563 (se Bagge, Jakob)-, det vid Öland samma år,
och följande året det som föreföll den 31 Maj,
hvars plats icke är uppgifven, men hvari Bagge blef
fången; träffningen vid Ölands norra udde d. 12 Aug.
s. å. (se llorn, Cail Chrislersson)-, den vid
Bornholm den 7 Juli 1565, der Horn, Bagges värdige
efterträdare slog Danska och Lybekska förenade
flottorna; den vid Öland den 26 Juli s. ä., som
icke gaf något bestämdt resultat; den vid Femern
den 1 Juli 1644, der konung Christian blef illa
sårad, och på samma ställe d. 13 Okt. s. i., der
Svenskarne förlorade 1 skepp, men Danskarne 15,
samt 3,000 man i döda, sårade och fångne; den
intet afgörande träffningen den 30 April 1659,
mellan Svenska flottan under Bjelkenstjerna och
den förenade Danska och Holländska under Bjelke
och Opdam; den likaledes fruktlösa drabbningen
mellan samma flottor den 20 Maj 1676; slaget
vid Öland den 1 Juli s. å. (se Creutz, Lorenti)-,
träffningen vid Rostock den 31 Maj 1677, mellan
Sjöblad och Juel, der Svenskarne förlorade 5
stora och 3 smärre fartyg samt 1,500 fångar;
slagningen vid Steffens den 1 Juli s. å., der Svenskarne
förlorade 9 örlogsskepp, 7 mindre fartyg och
4,000 man; en hedrande träffning år 1704 mellan
skeppet Oland, under kapiten Psilanders befäl och
en Engelsk eskader af fem skepp; träffningen vid
Hangö den 27 Juli 1713 mellan Svenska flottan
under Ehrensköld och den Ryska under tsar Peter,
den emellan Svenska och Danska flottorna vid
Rü-gen den 28 Juli 1715, som icke gaf något
resultat och några mindre träffningar å vestra kusten
vid slutet af Carl XII:s regering; slaget vid
Högland den 17 Juli 1788; det ingenting afgörande
vid Öland den 26 Juli 1789; skärgårdsflottans
strid mot den Ryska vid Svensksund d. 2 i Aug.
s. å.; dess expedition inot Fredrikshamn den 15
Maj 1790; striderna vid Cronstadl i början af Juni
s. å.; reträtten från Wiborg den 3 Juli och
segern vid Svensksund den 9 Juli s. å. Under 1808
års krig föreföll blott en enda större träffning,
den vid Grönvikssund.

Flottan* konstruktions-korps bildades år 17’J l
af dåvarande skeppsbyggmästarne vid örlogs- samt
arméus flottan, med åtnjutande af den militära raag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free