Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
530
Folkeaaon.
Folknöjen.
elfven, som flyter igenom Folkerna och delar
socknen i två temligen lika stora delar, faller in
i sjön Bäsingen vid dess södra ända och har sitt
utlopp ur densamma vid nordöstra ändan. De
många vattnen, de talrika löflunderna, som
öfverallt framskymta mellan bördiga åkrar och ängar,
gifva åt hela denna trakt ett eget behag. Några
berg äro temligen höga. Bland dem Helgeberget i
i socknens nordliga del. En sägen går att från
detta berg i hednatider varit ättestupa. Inom
socknen fiDnas tvenne bergsmanshyttor och
hamrar, nemligen Fors med en härd och en hammare,
privilegierad år 1689 för 140 skepp:d smide, samt
Åsgarn eller Äsker med en härd, en hammare och
220 skepp:d smide. Att bergshandteringen i äldre
tider var mera betydlig, kan man sluta dels af de
många nedlagda hyttorna, dels af socknens vapen,
en hammare och en smedtång, liggande med
hvarandra i kors. Folkerna kyrka, belägen vid
stranden af sjön Bäsingen, är ganska gammal, ehuru
dess ålder ej kan bestämdt uppgifvas. Man fluner
af biskop Matthiæ bref år 1378, att kyrkan då
nyligen blifvit genom eld belt och hållet förstörd,
hvarföre han uppmanar till insamling af gåfvor,
för att återbygga den. År 1687 förökades
kyrkan åt öster; men sedermera har, utom smärre
reparationer, ingen förändring skett med henne. Uti
denna socken lefde den både för sitt ljusa
förstånd, sin flärdfrihet och rena vaudel högaktade
Matts Persson i Utsund, född härstädes den 19 April
1754. Trenne gånger väld till riksdagsman afled
ban i Stockholm d. 20 Dec. 1809 och begrofs på
Solna kyrkogård. I hans fordna boning lefver
ännu hans 88-åriga enka, tillsammans med sin
dotter, måg och ogifta son, en bild af ett enkelt,
redbart, gudfruktigt, äkta Svenskt bondebus. —
Socknen består af 63 £ mtl. och har 2,924
invånare. Adr. Avesta.
Folkesson, Julian, var en af Erik Pukes
höfdingar, hvilken intog Kastelholm på Åland, som
då innehades af Otto Podebuscb.
Folkesson, Sune, son till Folke Bengtsson,
blef jarl under Erik X och kallas hertig af
Öster-göthland. Hans upphöjelse var en belöning för
hans ansträngningar till konung Eriks förmån, och
hvilka hade I ill följd Eriks upphöjelse på thronen,
efter slaget vid Gestilren. Med konungens död,
år 1216, upphörde likväl hans jarlsvärdighet.
Folkläiitlernn. Se: Ft/lken.
Folkmängd. Hela rikets utgjorde år 1840
3,138,887, deraf voro 1,516,429 af mankön och
1,622,458 af qvinkön. I städerna bodde föga mer
än en 10:del eller 303,146, och på landet det
öfriga antalet, eller 2,835,741. De föddas antal
utgör något öfver 100,000 och de dödas omkring
70,000. Efter denna beräkning borde folkmängden,
enligt Forsell, år 1844 hafva utgjort 3,233,570,
och har således nära fördubblat sig sedan år 1751,
då den utgjorde 1,785,727.
Folknöjen. Den för sin köld och allvarsamhet
hos utländningen bekante Svenska nationen har
likväl långt flere nöjen, roande tidsfördrif och
lustbarheter af ren nationel art, än man vanligen tror.
Uppkomsten af dessa är densamma, som hos alla
folkslag, och de märkligare anses i forntiden
varit förenade med religiösa bruk. Våra äldre
handlingar öfverflöda af underrättelser oin de gamles
lustbarheter, af hvilka rätt många igenkännas uti de
ännu i dag bland allmogen öflige. Bland Svenska
folknöjen äro säkerligen lek och dans bland de
äldsta. Af de förre hänvisar den annu ganska
vanliga julleken: julbocken tydligen på ett hedniskt
of-fcrbruk. Några festedags-dansar förete äfven
tydliga bevis om en lika hög ålder. Förlustelserna
under har himmel äro hos oss nästan lika talrika.
Man har ännu icke egnat dem behörig
uppmärksamhet. De bestå vanligen i tàflxngslekar mellan
män, såsom brottning, målkastning, kapplöpning,
flerfaldiga slag af täflingar på is, m. m. De
afspegla alla ganska troget det nordiska folkets lynne.
Folkskolor hafva visserligen tid efter annan
blifvit bildade på en mängd ställen i Sverige, dels
genom enskildta personers frikostighet, dels genom
allmogens egna bidrag; men i allmänhet har dock
den första undervisningen berott af föräldrarne. En
stor mängd socknar hafva saknat folkskolor ända
till dess, vid de senaste riksdagarne,
folkundervisningen blifvit föremål för regeringens och
stän-derues kraftiga omvårdnad. Vid 1840—41 årens
riksdag anslogo ständerne medel för
folkundervisningen, att fördelas på treune serskildta föremål,
dels seminarier för bildande af lärare i folkskolor,
6,500 R:dr årligen, dels stipendier för elever vid
dessa seminarier, 9.000 ll:dr årligen, dels
understöd till lärares aflöning vid de fattigare
socknar-nes skolor, 50,000 K:dr årligen. Med dessa
anslag drog regeringen försorg om lärare-seminarier»
inrättande, och utfärdade, under d. 18 Juni 1842,
en allmän stadga om folkundervisningen. Vid
påföljande riksdag 1844 begärde Kongl. Maj:t
förhöjda anslag, och ständerne beslöto en afgift till
folkundervisningens befrämjande af hvarje
mantalsskrifven person. Ständerne hade nemligen nedsatt
den personliga skyddsafgiften och anslogo nu till
folkundervisningen en afgift, motsvarande denna
nedsättning. Beloppet är 12 sk. B:ko för man och
6 sk. B.ko för hvarje qvinna. Dessutom
beviljades 20,000 R:dr till understöd åt socknarne till
skollärarnes aflöning, 9,100 R:dr för
lärarc-semi-narierna, 12,000 R:dr till stipendier för sådana
seminariers elever. Grunderna för sjelfva
folkskolornas inrättning igenfinnes i den nämnda stadgan
af år 1842. Den utfärdades i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med ett af rikets ständer framstäldt
förslag. Hvarje församling är ålagd att upprätta
en skola, antingen fast eller flyttbar. Det beror
på lokala förhållanden, hvilketdera slaget af
skolor kan vara användbart. Skolorna ställas under
hufvudsaklig ledning af presterskapet. En af
församlingen väld skolstyrelse bör alltid finnas; men
kyrkoherden är dess sjelfskrifna ordförande, och
skolstyrelsernas reglementen för skolorna pröfvas
af domkapitlet. Omkostnaderna för lärohus och
lärares aflöning bestrides af församlingens
invånare, och en minimi-Iön för läraren är bestämd till
sexton tunnor spannmål, jemte fri bostad och ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
