Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Faravik.
Foaa.
541
For*vik, en sätesgård om 1 mtl., i Undenäs
socken af Westergötland. Har vacker belägenhet
vid en vik af Bottensjön, midt emot Forsviks brak.
Ilar tillhört slägterne Blå, Tre Rosor, Rosensköld,
Boy och Tham.
Forum, ett Latinskt ord, hvilket betecknade den
öppna plats i Rom, hvarest folket samlades i
statsangelägenheter, der lag skipades, o. s. v.
Derifrån har benämningen öfvergått i vårt språk, och
betecknar detsamma som domstol eller offentlig
myndighet. Laga fornm för någon viss sak
betyder således den domstol, hvilken äger att npptaga
ett ifrågavarande mål. Om en person anklagad för
brott, instämmes för en annan domstol, än den,
inom hvars område brottet är begånget, så är han
stämd för olaga forum; likaså om en juridisk
fråga upptages af förvaltande myndigheter, o. s. v.
Att njuta sitt rätta forum och ej dragas derifrån,
är en förmån, hvilken blifvit ansedd af den vigt,
att den i sjelfva regeringsformen blifvit Sveriges
invånare försäkrad (§. 16 R. F.). För öfrigt kan forum
vara olika, antingen efter sakernas eller
personernas olikhet. Det senare, eller att vissa personer
äga ett privilegieradt forum, hvarigenom de
undantagas från allmän rättegångsordning, äger blott
obetydligt rum i Sverige. En sådan förmån
tillhörde gamla feodalförhållanden, hvilka dels aldrig
funnits i Sverige, dels fallit undan för den
växande jemlikheten. Likväl utgör hofrätten ännu ett
privilegieradt forum för ridderskapet och adelns
ledamöter, men blott i vigtigare fall. För vissa
saker finnas deremot serskild|a fora, såsom
sjö-försäkrings-öfverrätten för dithörande mål, m. fi.
Sä är ock högsta domstolen forum i frågor om
återgifvande af försuten tid, om meddelande af
inteckningar i fidei-kommisser, m. m. Likaså är
ägodelnings-rätten forum för skiftesfrågor, o. s. v.
Dessa egna fora äro dock under senare tider
förminskade, särdeles genom frånskiljande af en mängd
dom-stolsärender från de förvaltande verken.
Foaroroa. Se: Phosphoros.
Foale, en socken, med Lockarp, belägen i Oxie
härad och kontrakt af Malmöhus län och Lunds
stift, ^ mil S.S.O. från Malmö, vid hafvet.
Akademien i Köpenhamn har i fordna tider haft
pa-tronats-rättigheten till denna församling. Inom
Fo-sie bys ägor skall år 14-20 funnits ett kronosäteri,
tilläfventyrs detsamma som nuvarande
kornettsbostället, hvarest ännu finnas märken efter vallar
och grafvar. I öster från samma bv synas
grafvar och vallar, som omgifvit en der anlagd gård,
Skogholmen kallad, hvilken blifvit i grund förstörd,
utan att historien lemnar säker upplysning när
sådant skett. Socknen hör till 2 kl. reg.
paslo-rater och består af 17 mtl. med 710 invånare.
Dess areal utgör 2,569 tunnland, af hvilka endast
3 äro sjöar och kärr. Adr. Malmö.
Foaa, en socken, med Håby och Svarteborg,
belägen i Tunge härad af Götheborgs och Bohus län,
Wikornes kontrakt af Götheborgs stift, 1 J mil
N.V. från Uddevalla, vid hafvet. Denna i många
afseenden otmärkta socken utgöres af den södra
och vackraste delen af Tunge härad, och förekom-
mer ofta i fornsagorna nnder namnet Fors. På
socknens område ligger Hästekulten, en af de
högsta punkter i länet, och har derföre varit
begagnad vid de nyligen anställda
triangel-mätningarne. Sjelfva fjällets namn är Håsleskedet,
hvilket det fått af de kappränningar, som här fordom
blifvit anställda, då marknad hölls på detta ställe.
Vid Gullmarfjordens innersta ända är
marknadsplatsen Sanden belägen, hvarest årligen d. 15 Sept.
hälles en ganska liflig kreaturs-marknad. Stället är
bebygdt med några få trädhus. Fråga uppstod år
1806, att här uppbygga den då afbrunna staden
Uddevalla. En fjerdedels mil norr om Sanden
kommer man till det, icke mindre för sitt natursköna
läge, än för sina historiska minnen ryktbara Qvist_
rum (se detta ord). Stället är tingsplats för
Sotenäs, Stångenäs, Tunge och Sörbygdens härader.
Säterier och utmärktare gärdar inom socknen äro:
Saltkallan, frälse-säteri om mtl., fick för
omkring 100 år sedan säteri-frihet genom transport
från Torreby, äger ett naturskönt läge vid
Gull-marfjorden, har tillhört slägterne Ascheberg,
Virgin, Westfelt och äges nu af öfversten, frih. C.
Åkerhjelm. Bräland, militiæ-boställe, 2 mtl. kr.
säteri, har en historisk märkvärdighet för det
bekanta middagskalaset, som hölls härstädes 1788,
samma stund affären vid Qvistrum tog sin början.
Munkedal, jernbruk (se detta ord). Torreby, 1 mtl.
frälse, med underlydande l^mtl., tillhörde fordom
Rutger v. Ascheberg, hvilken pä detta sköna ställe
ofta njöt en kort hvila ifrån de mänga bördor,
dem hans konungs förtroende och hans egna
förtjenster pålagt honom. Hans minne lefver änna
i denna nejd, och vidskepelsen tror, att han
stundom, vid midnattstid, anländer uti en med ett
svart vränskande spann förespänd vagn, för att
besöka sitt fordna älsklingshem. Egendomen
tillhörde sedan slägterne Liljehöök, Meck, Virgin,
Tegnér, Bonde, Schultsen, Åkerhjelm samt löjtnant
Tham, hvars enkefru för närvarande är ägarinna
häraf. Foss kyrka är belägen på en böjd, icke
långt ifrån stora landsvägen. Sitt nuvarande
utseende erhöll hon genom en ombyggnad på
1730-talet; men sidomurarne tillhöra sannolikt den Fors
kyrka, hvilken af Sturleson omtalas redan år 1157.
Invändigt är denna helgedom ganska enkel. Bland
allmogen finner man ännu en fornsägen
bibehållen, om det år 1157 här timade dråpet på
Norske konungen Östen Haraldsson. Folksagan och
andra omständigheter styrka härstädes noggrannheten
af Sturlesons förtäljanden om denna tilldragelse.
Sedan han beskrifvit konungens afrättning,
tillägger han ibland annat följande: "Liket blef fördt
till Fors, och stod om natten under backen, söder
om kyrkan. Han begrofs i Fors kyrka, och bans
lägerstad är midt på kyrkogolfvet; öfver grafven
breddes en med fransar prydd matta, och ban
ansågs sedan för helig. Der han blef aflifvad, och
bans blod rann ned på jorden, uppsprang en
källa, och en annan under backen, hvarest hans lik
stod öfver natten. Af dessa båda källor trodde
många sig fått bot för sina bräckligheter, och
Wikväriarne berätta, att många järtecken skedde
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
