Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fosterbröder.
vilkor att de underhållas af honom. Ett s&dant
aftal kan lagligen aga rom; men medför icke
samma friheter, som verkligt fosterforäldraskap, med
undantag af de fall, då föräldrarne icke blott
lemnat bort sina barn, utan äfven, genom sin
bräcklighet, skulle vara ur stånd att forsörja dem.
Fosterbroder. Se: Fostbrödralag.
Foitorp, en sätesgård i Östra Wingåkers socken
af Södermanland, 6| mil från Nyköping, 2 mtl.
ilar förut tillhört slägten Koskull och innefattas i
Gastorps fidei-kommiss.
Fo«<re. Så kallas barn af trälinna, födt hemma
i busbondens gärd. Det hölls något mildare än
träl eller annölhuger, och ansågs i vissa fall
till-böra slägten. Ungefär samma förhållande var i
Rom mellan verna (hemfödd träl) och servus.
Fot. Fotens mätt (J aln) skall vara sådant, att
den längd som en pendel vid hafvets yta och i
lufttomt rum, vid Stockholms latitud, under sin
svängning på en sekund beskrifver, svarar emot
3,3505574 sådana. En fot =. 2 qvarter =12
verktum à 12 linjer, eller 10 decimaltum å 10 linjer-,
36,000 fot utgöra en Svensk mil; 18 fot utgöra
en stång, den Dalkarlarne begagna vid sina
arbets-mätningar.
Fotanit lar. Med detta namn betecknar Sjöborg, i
Samlingar för Nordens fornälskare, ett slags
stensättningar, till hvilket den liknande formen gifvit
anledning. Fotanglarnes inböjda sidor kallas bågar,
och deras sammanfogningar kunna antingen, liksom
trekanternas, vara spetsiga vinklar, ofta med
vin-kelstenar, eller bredare såsom halsar, då de
stundom föreställa menniskofigurer med utsträckta ben
och lemna rum åt måhända ursprungligen der
bildade hufvud och fötter. Dessa treuddiga
minnesmärken, skilda från den rätliniga
triangelfor-mcn, äro hittills ganska litet kända. De finnas
eodast af kullersten, och hafva stundom armar.
Det är ej mindre svårt att bestämma ändamålet
med dem, än med de öfrige kullerstens-formerna.
Fotevig, slaget vid. (Se: Nilsson, Magnus.)
Fotfolket utgjorde tvifvelsutan i äldsta tider
bufvudstyrkan af den krigsbär, som försvarade
fäderneslandet. När medeltidens ridderliga begrepp
följde pä vikingatågens tidehvarf, kom äfven i
Sverige krigstjensten till häst i större anseende, och
grundade frälsefribeten, hvaraf Sveriges adel
uppstod. Men bondehären var dock ännu alltid
fotfolk. Under de Gustavianske konungarne
uppsattes fotfolket hufvudsakligen genom utskrifningar.
De pà delta sätt sammansatta korpserna kallades
landsknektar; men dessutom funnos äfven
konungens gårdsknektar och en drabante-fenika, hvilka
begge trapper utgjorde ett slags lifvakt.
Soldaterne onderhöllos med fri förtäring och en viss
lön. Uären var således besoldad och bildades ej
genom värfning, utan genom tvungen utskrifning,
så mycket mera som fogdarne, jemte krigsbefälet,
temligen godtyckligt utsågo de karlar, hvilka
skulle atskrifvas. Stundom togos äfven bcsutne
bönder, hvilka di emot krigstjenst erhöllo frihet från
utskylder. Konung Joban III:s ordning år 1677
skulle bestämma krigstjenst-ikyldigbeten, frikalla-
Foutskäl. 543
de åtskilliga klasser derifrån och stadgade i
allmänhet, att ingen under 20, ej heller öfver 40 år
gammal skulle få utskrifvas. Ifrån utskrifningar
var ock ridderskapet och adeln befriadt inom en
mil ifrån sätesgårdarne, hvilken frihet föranledde
mycket missbruk, då adeln sökte utsträcka den
äfven till förlänings-bönderne, och slutligen
emottog inom fribetsmilen fremmande
krigstjenst-skyl-diga personer, hvilka på detta sätt, under beskydd
af adeln, undandrogo kronan sin arm och sitt svärd.
Under Carl IX utgjordes utskrifningarne efter olika
grundsatser. Stundom togos bönderne i tur, t. ex.
hvarje femte i ordningen, en annan gång fingo
bönderne sjelfve utse den karl de helst ville
lemna, o. s. v. Det visar sig tydligen, att
utskrifningarne voro en tung börda för folket, hvilken
regeringen sökte att lätta genom anbefallande af
fogligt bemötande emot folket, och genom stadgar
om mindre betungande sätt för utskrifningarne.
Detta oaktadt fortforo utskrifningarne att kännas
tyngre än några skatter, och man har exempel från
trettioåriga krigets tider, att personer stympade
sig sjelfva, och afhöggo sig händer och fötter,
för att blifva frikallade från krigstjenst. Under
Gustaf II Adolfs krig finner man fotfolket bildadt
genom utskrifningar, dels efter mantalet, dels
efter gårdetalet. För det förra sättet låg till grund,
att hvar och en personligen vore pligtig skydda
fäderneslandet; det senare åter hvilade på
försvars-pligtens fästande vid jorden. Men dessutom
funnos och hade redan på Gustaf I:s tid funnits
värfvade trupper, både inhemska och utländska,
hvarjemte början gjordes på Gustaf Adolfs tid till
ständigt knektehåll eller rotering. Det skedde, då
jordräntor anslogos till krigsfolkets aflöning och
knekte-kontrakter ingingos till en början i ett
landskap, nemligen i Dalarne. Carl XI
fullbordade denna sammansättning af krigsbären och från
hans tid räknar Sverige en stående här.
Regemen-terna bildas genom indelning, d. ä. derigenom, att
jordägarne uppsätta ständiga soldater, dem de
aflö-na. Den bestämda styrkan af hvarje regemente är
1,200 man; likväl med några undantag. Gottland
har t. ex. sin egen militär-författning, den s. k.
national-bcväringen. (Se för öfrigt: Försvarsverk.)
Fotiog kallas enheten uti det nya Svenska
decimalmål-systemet. Den utgöres af en kub af en fots
sida, motvarande i rymd 5 kappar lj kanna, och
underafdelas uti 10 kannor, hvardera om 10 mått
a 10 tumingar.
FotS, en ö i hafvet, utanför Tborslanda socken i
Götheborgs och Bohus län. Där hade
Engelsmännen, ander sin flottas kanoner, sina magasiner och
nederlagsplatser, ända till dess krig mot England
förklarades ir 1810. De anställde här auktioner
pi sina varor, och drefvo en verklig marknad,
hvilken Svenska regeringen icke ens kunde hindra.
Denna marknad afbröts likväl alldeles genom
freden ir 1812.
FouUklil, annex till Surteby, beläget i Marks
bärad af Elfsborgs län, 4 mil S.V. från Boris,
5 J mil S.O. från Götheborg. Kjrkan, af sten
och okänd ålder, är tillbyggd år 1804. Här mär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
