Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
552
FredrlhaoMa.
Fredaber;»
ägor anlades några år senare en kasern för
lifgardet till häst.
FredriksnKs, manufakturverk i Gryts socken af
Östergöthland, har 1 knip-, 2 spikhammare och
2 härdar; är privilegieradt år 1816.
Tillverknings-rättigheten är obestämd.
Fredriksniis, fordom Marsliter, \ I hemman
frälse-säteri, i ofvannämnde socken, har en
ganska täck belägenhet ej långt ifrån saltsjön, med
en promenad af J mils längd, en af de
vackraste i länet. Mangärden, 1 mil från kyrkan, är
väl bebyggd. Ägare till Fredriksnäs hafva varit
slägterne Dufva, VittinghofT och Rehbinder. På
ägorna finnas 2 qvarnar och 1 sågverk. Stället
är ryktbart af det genljud, hvilket, vid klart och
stilla väder, höres på sjön, och npprepar 26
stafvelsen eller följande dertill brukliga ord: "ett
sådant eko som här, får man icke höra i all sin
dar, om man lefde aldrig så länge."
Fredriksodde* erUlring. Den ägde rum d.
24 Okt. år 1657, och var en bland de mest
förvånande händelser under Carl X Gustafs krig,
hvilket likväl var så rikt på sådana. Konung Fredrik
bade satt sin största lit till denna fästning, den
han uppbyggt och gifvit sitt namn, och hvilken
ban rikligen försett med alla behof. Den hade
en besättning af 6,000 man, under den gamle
riksmarsken Anders Billes befäl. De angripande
Svenskarne, under Wrangel, voro deremot föga öfver
3,000 man. Dahlberg hade om nätterna, med lika
mycken möda som fara, rekognoscerat
omgifnin-garna och funnit anfallet möjligt. Det skedde en
timma före solens uppgång. Dahlberg, i spetsen
för Uplands och Westgötha kavalleri, red omkring
de två yttersta pålraderna, högg sig igenom den
tredje och stod inne i fästningen innan fienden
hunnit sansa sig. Wrangel, med den öfriga
hären, under Nils Brahe och De la Gardie, bestego
vallarna på alla sidor, och då solen uppgick, var
fästningen i Svenskarnes händer, hvilka dervid
förlorat endast 75 döde och 195 sårade. Bille drog
sig, med hälften af styrkan, tillbaka till Bersudde,
yttersta delen af Fredriksoddes landttunga, och gaf
sig fången. Svenskarne fingo ett ovanligt rikt
byte (emedan många förmögna personer i trakten
ditfört sina dyrbarheter), en betydlig krigskassa,
73 kanoner, 382 centner krut, 1,000 muskötter,
1,200 ryttarebarnesk, 700 hjelmar, 39 fanor,
8,200 kulor, 124 tunnor sill, 190 tuonor torsk,
32 tunnor smör, 350 tunnor salt, 900 tunnor råg,
50 tunnor rågmjöl, o. s. v. Af besättningen
blefvo 3,000 tillfångatagne och de öfrige dels slagne,
dels skingrade. Lika stor som Svenskarnes glädje,
var Danska folkets förtrytelse och misströstan; ty
man hade ansett det omöjligt, att en så stark
fästning kunnat falla utan förräderi. Isynnerhet fäste
sig misstanken vid Bille; men han undgick allt
ansvar genom döden, hvilken träffade honom 14
dagar efter hans olycka, till följd af de sår han
erhållit i striden, jemte sorgen öfver sitt och landets
missöde. Den eröfrade fästningen måste två år
senare öfvergifvas, i följd af de sjukdomar, som
uppkommit genom likens oförsigtiga begrafning.
Fredriks-skans försvarar inloppet till Gefle, och
har ett fördelaktigt läge på en liten holme,
fordom Blockhus-haren kallad, m’l ifrån hamnen.
Emellan holmen och norra landet är så smalt och
grundt, att endast små båtar kunna gå fram; men
åt östra landet är omkring två böss-skotts bredd
och så djupt att 20 fots lastade fartyg segla
igenom. Ilär skall i äldre tider hafva stått några
försvars-anstalter och ett s. k. blockhus. Ar 1717
blef denna skans iståndsatt, hvarigenom Ryska
flottan, som 1719 låg här utanför i skären,
hindrades att komma till staden. Den kallades äfven
Bugoskans, efter general-löjtnanten friherre |logo
Hamilton, som hade inseendet öfver skans-arbetet.
Ifrån 1720 till 1742, särdeles 1738, gjordes hår
flere förbättringar med vallar och försvarsverk.
Efter freden 1743 blefvo här bibehållne 16
kanoner, under vård af 1 löjtnant, 1 styckjunkare och
30 man. År 1788 flyttades både kanoner och
besättning till Waxholmen; men följande året blef
skansen, åter på stadens bekostnad, iståndsatt och
försedd med 8 stora kanoner. Vid samma tid
anlades äfven ett batteri på Holmudden, vid yttersta
inloppet, med en bestyckning af 4 stycken
36-pun-diga och 4 stycken 24-pundiga kanoner.
Fredriks-skans, en liten skans norr ut från
Kalmar, tätt bredvid staden och malmen, anlagd
omkring år 1740 och benämnd efter Fredrik I,
ehuru den vanligen kallas Karingldret.
Fredros, ett jernbruk med derunder hörande Rexei,
äfven jernbruk, belägne i Gunnarskogs socken af
Wermland. Det förra har 1,200 skepp:d privil.
årligt smide, med 12 skepp:d bammarskatt; det
senare 900 skcpp:d, med 9 skepp.d bammarskatt,
allt af eget tackjern. Vid hvartdera bruket
finnas 2 härdar. Skeppningen sker på Götheborg.
Ägare: J. Mitander och C. Dettow. Vid Fredros
idkas betydligt spik- och manufaktur-smide.
Fredsberg, en socken, med Bäck samt
Björkängs kapell, belägen i Wadsbo härad af
Skaraborgs län, norra Wadsbo kontrakt af Skara stift,
2 mil O.N.O. från Mariestad, vid Götha kanal.
Kyrkan, på hög och vacker plan, nybyggd år
1814 af sten i fyrkantig form, är ljus och
rymlig. Nära härintill äro vallar, stenkummel och
grift högar. Man skall här vid gräfning i jorden
funnit värjor och sporrar, m. m. Den gamla
kyrkan skadades af åskeld år 1691. I socknen
märkes: Bdstebacken, ^ mtl. frälse, med
vackeråbygg-nad, god och väl anlagd trädgård. Slàtte, 1 mtl.
säteri, är väl bebygdt, har stor ladugård,
trädgård och skog. Stora Le[säng, 1 mtl. kronoskatte,
med vackert läge utmed Götha kanal. Lilla
Lefi-àng, -| mtl. kr. sk., med utmärkt löf- och
barrskog. Midt emot kyrkan ligger Haijstorp, station
för ångfartygen på Götha kanal. Ymseborg, ett
gammalt konunga-säte (hvarom se detta ord.)
Socknen hör till 1 kl. reg. pastorater och har 1,736
invånare. Jemte annexet Bäck består den af 63
mtl. med en areal af 23,884 tunnl., af hvilka
1,320 äro sjöar och kärr. Adr. Mariestad.
Fredsberg, Olof, en miniatyr-målare, som dog
år 1794, man vet icke i hvad ålder. Grefve C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
