Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fredabcrgnmoaien.
Freaei
553
G. Tessin omfattade honom med mycken ynnest.
Det heter om honom i Boyes målar-lexikon: "hans
arbeten hafva mycken förtjenst af en präktig, väl
väld, fargbållning och förträfflig perspektiv."
Vredsbergsmossen, ligger vid sjön Ymsen i
Skaraborgs län och innehåller 6,312 tunnland.
Vreds litt muiar, ett jernbruk i Orsa socken af
Stora Kopparbergs län, vid Ore-elf, är anlagdt af
G. Hejdenfeldt, G. W. Schultz och frih. J.
Cedercreutz, samt privilegieradt år 1697. Brnkct har
7 härdar och 4 hamrar samt 3,000 skepp:d privil.
ärligt smide af eget tackjern. Hammarskatten
utgöres med 30 skepp:d. Ilär idkas äfven
spiksmide. Häcka masugn, som ligger vid Orsasjön,
hör under Fredshammars bruk. Jernverken härstädes
uppbrunno är 1S26; men blefvo pä kort tid ånyo
uppbyggde. Ägare: C. G. Johansson och
med-delägare. Smidesstämpeln visar F II med tvenne
korslagda pilar emellan och kunglig krona öfver
bokstäfverna.
Vredsmil eller Vrilietsmil kallas det
privilegium, som sträcker sig en mil omkring den
privilegierade orten. En sådan fredsmil hafva vissa
städer, och äro derigenom i besittning af vissa
rättigheter inom en mils afstånd. En sådan
fredsmil ägde säterierna fordom, och landtbönder, som
bodde inom densamma, voro fria frän utskrifningar,
gärder, m. m. En lemning af denna fredsmil
finnos i rå- och rörs-friheten, eller säteri-ägarens
rätt, att, under hufvudgårdens friheter, försvara
sådana hemman, som blifvit upptagne inom
säteriets rågång, eller den by, der säteriet är
beläget.
Frexatl, ett tremastadt örlogsfartyg, som har
blott ett batteri. Svenska flottan har 9 fregatter,
med station i Carlskrona.
Vrelnsheim eller Vrelnshemlus , Johan,
född i Ulm d. 16 Nov. år 1608 och död i
Heidelberg d. 30 Aug. 1660, en på sin tid utmärkt
lärd, särdeles hemmastadd i gamla litteraturen och
historien, har utgifvit flera upplagor af
klassikerna. Hans vältalighet, hvilken isynnerhet röjde sig
i ett loflal öfver Gustaf 11 Adolf, väckte
uppmärksamhet i Sverige, dit han inkallades år 1642
af drottning Christina, som utnämnde honom till
Skytteansk professor. Ett tal öfver henne, som
han höll på bennes födelsedag år 1647, behagade
henne så, att hon kallade honom till Stockholm,
gjorde honom till sin bibliothekarie, med fritt
underhåll och 2,000 R:dr i lön, samt skänkte honom
500 dukater, och, hvad som var än mera,
efter-gaf hans födelsestad det mesta af dess andel i den
Tyska krigskostnads-summan. Det Svenska
luftstrecket öfverensstämde likväl icke med hans
ömtåliga häha, hvarföre han begärde att få återvända
till Tyskland. Christina samtyckte dertill, ehuru
ogerna, gaf honom vid afresan många skänker,
och tillät honom behålla lönen för sin lifstid.
Frejor (mythol.). Ett namn, eller snarare en
titel, som de nordiska qvinnorna erhöllo, efter
gudinnan Freja. Detta gällde emellertid endast for
de gifta. Af Frejor blef slntligen Fruar.
Frej vid ItUfve. Se: Arnvid Blinde.
Freke (mythol.). En af de tvenne ulfvar, eller
vargar, hvilka Odén brukade såsom jagthundar.
De lågo bredvid honom när han satt till bords
och erhöllo då all den mat som åt honom
framsattes; emedan den högste guden, för att lefva,
endast behöfde dricka, men icke äta.
Vreinling, löjtnant vid flottan, var, under 1742
års fälttåg, kommenderad ombord på skeppet Öland,
hvilket fördes af kapiten Schlyter. Skeppet
strandade under en storm vid Ölands södra udde.
Frem-ling anklagades såsom vållande till olyckan, genom
en felaktig manöver, ställdes inför krigsrätt och
dömdes till döden; men konungen mildrade domen
till tre veckors vatten och bröd, hvarjemte ban
förklarades ovärdig att vidare tjena staten.
Fremliug, Mathias, filosofie professor i Lund,
född i Malmö d. 17 Okt. 1745, död i Lund d. 20
Juli 1820. Son till en förmögen far, handlanden
i Malmö, Lorentz F., och informator i riks-rådet
Kibbings hus, skulle inan trott att lyckan bordt
uppsöka honom innan hon gjorde det; ty han blef
professor först år 1782. En skrift mot Kant
förskaffade honom Gustaf IV Adolfs ynnest, hvilken
opåmint, af egen ingifvelse, gjorde honom till 11.
af N. O. vid kröningen i Norrköping. Denna skrift,
äfvensom en annan: Bref i filosofien, jemte några
disputationer, utgöra hans efterlemnade arbeten.
Mycken beläsenhet, opartiskhet, ett lätt föredrag
och ett gladt umgänge tillerkännas honom
allmänt. Man förebrår honom en något långt
drifven sparsamhet.
Vrenderus eller Frender, biskop i Strengnäs,
der han afled år 1344, efter att blott en kort
tid hafva beklädt biskopsstolen. Han skall hafva
varit af en ansedd slägt och redan hunnen till en
hög ålder, då han bekläddes med biskopsvärdigheten.
Vrenninge, en socken, med Wollsjö, belägen i
Färs härad och kontrakt af Malmöbus län och Lunds
stift, 4J- mil N. från Ystad, när märkes:
HArde-rvp, 2 { mtl.; Skumparp, r7c mtl. Här var aflidne
riksdagsmannen Nils Månsson född, och har
derigenom gifvit ryktbarhet ät stället; Slarrarp,
4475 mtl.; W allarum, 3 mtl., jemte flera andra
mindre lägenheter. Socknens hemmantal utgör 22
t54 mtl.; arealen 11,849 tunnl., af hvilka 15 äro
sjöar och kärr. Socknen hör till 3 kl. konsist,
pastorater och har 1,541 invånare. Adr. Hörby.
Frescati eller Frasratl, en lägenhet pà
Stockholms Djurgårds ägor, utanför Roslagstull, hvilken
Gustaf III år 1791 skänkte, på hundrade år, åt
generalen, frih. Gustaf Mauritz Armfelt, som der
uppförde ett landthus uti Italiensk stil, och gaf
deråt detta namn, efter en bekant Italiensk villa.
Sedan Armfelt var död, företogs en undersökning
om jordens natur, då det befanns, att den
tillhörde Djurgården, och icke Ulriksdal, hvarföre stället
åter indrogs till kronan. Nu innehafves det af
lifmedikus af Edholm.
Frese, Jakob, en ang skald, i början af förra
århundradet, om hvilken man gjorde sig stora
förhoppningar och som man, bland alla äldre
Svenske poeter, satt främst efter Stjernhjelm. För-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
