Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
554
Fresta»
Freja.
tärd af cn långvarig sjukligbet, dog han i sina
bästa år omkring år 1728. Han var då kanslist
vid inrikes civil-expeditionen. Han bar
efterlemnat: Andeliga och verldsliga dikter; Kår ta Sedeläror
och Sede-Tillämpningar; Passions-Tankar, eller
Betraktelser, öfver Vår Välsign. Frälsares Blodiga
Pi-no och Dödskamp, under sjukligt tillstånd för fattade
af____ P. A. Sondén utgaf, år 1826, en ny
upplaga af hans förnämsta arbeten.
Fresta, en socken, med Hammarby, belägen i
Wallentuna härad af Stockholms län, vestra
Roslags kontrakt af Upsala stift, | mil N. från
hufvudstaden, 2 mil från Mälaren. Socknens
hemmantal utgör 20£ hemman med 454 invånare.
Arealen är 4,605 tunnl., af hvilka 420 äro sjöar
och kärr. Socknen bör till 2 kl. konsist,
pasto-rater. Adr. Stockholm, Antuna.
Frestare, Carl, en af fångarne vid Pultawa.
Han hade, såsom belt ung, varit i Holländsk tjenst
och gjort fälttågen i Brabant på 1690-talet, blef
1697 förare vid Westmanlauds regemente; men
tjente upp sig, så att han redan 1704 var
kapiten, hvilken grad han innehade ännu år 1709.
Fördes till Sarauski och qvarblef der i fångenskap till
1722. Vid hemkomsten blef han major med
ka-pitens indelning, och deltog i Finska fälttågen
1741 — 1743. Fick afsked år 1746 och dog 1760
i en ålder af 84 år.
Frey (mythol.). Var en af öfvergudarne i den
gamla nordiska gudasagan. Han var af Vana-ätt,
son till Niord i Noatan, Freyas bror och den
ståtligaste bland Åsarne. Han råder öfver regn och
solsken, och "det är godt att åkalla honom till års
och frid." Dvergarne gjorde åt Frey det goda
skeppet Skidbladner, hvilket, då seglet är hissadt,
har vind hvart man vill styra det; men eljest
låter sammanveckla sig som en duk och bäras i en
pung. Frey äger galten GuUinborst, som förmår
ränna i luft och sjö, natt och dag, mera än
någon bäst, och "aldrig är så mörkt om nalt eller
dimma, att det ej är ljust der han far fram; så
lyser det af borsten." Frey ägde också ett öfver
måttan godt svärd; men detta förlorade han af
följande anledning. F-n dag hade Frey gått upp i
Odens högsäte i Hlidskjalf, hvarifrån han såg
öfver bela jorden. Då han blickade åt norr,
varsnade han en den fagraste qvinna, jätten Gymirs
dotter, Gerda, af hvars händer, då hon hof upp
dem i dörröppningen, det sken såsom solen. Frey
fattades af en outsäglig längtan att äga Gerda,
och då slutligen hans skosven Skirnir åtog sig att
uppsöka och begära Gerda åt Frey, fick han i
belöning Freys goda svärd. Skirnir uträttade sitt
uppdrag, och efter 9 nätters väntan erhöll Frey
Gerda till maka. Emellertid hade Frey förlorat
sitt goda svärd, så att han i striden mot Bel
dräpte denne med Hjerthornet. "Men hända månde
det som värre är, då Frey saknar sitt svärd: det
är då Muspels söner fara till strids." Och detta
inträffar; ty vid Ragnarök strider Frey med Surtur
och faller efter en hård kamp, och "varder det hans
bane att han saknar det goda svärd, som han gaf
åt Skirnir." Detta är, i korthet, Eddornas berät-
telse om Frey. — Den historiske Frey, Niords son
och efterträdare, uppbyggde Upsala afgudatempel
och inrättade Upsala öde; förde en lycklig
regering, då ymnighet och frid rädde i landet,
hvarföre denna tid kallas Freysfriden, samt blef, vid
sin död, obränd insatt i en af Upsala högar, och
hans död i trenne år dold for folket. Han hette
med ett annat namn: Yngvi eller Ingvi. Freys
dyrkan var utbredd öfver största delen af Norden
och troligen gemensam för alla Götbiska
folkstammar. I Sverige synes, att dömma af ortnamn,
trakten mellan och omkring sjöarne Hjelmaren och
Wenern hafva varit Freysdyrkans hufvudsäte. Här
ligga Frötuna (Freys stad) vid Arboga å, Frövi
(Freys helgedom) i Nötby socken, Frösvidal,
Frös-vi, Frötorp, m. fl. I Wiby socken ligger elt
Fro-torp och i grannskapet deraf Onsvi (Odens
helgedom), det enda, som i dessa trakter tyder på Odens
dyrkan. 1 Tyskland bibehålles äfvenså på flera
ställen Freys namn. Den föråldrade benämningen
Frö, herre, en äretitel, härledes af Frey, likasom fru
af Freya. Frey var den alstrande kraften,
fruktbarhetens ursprung, och han var, enligt gamla
berättelser, afbildad i märkvärdig
öfverensstämmelse med de bilder, hvilka uti Egypten och
Grekland föreställde samma princip (t. ex.
Iler-mes-stoderna). Hans bild fördes, nti norden,
vissa tider af året omkring landet för god
årsväxt, och offer blefvo honom gifna, som
kallades Fröblot. Dessa offer bestodo af lefvande djur,
egentligen hästar och oxar, och af de förre
ansågs isynnerhet en, Frey-faxi (Freys häst), helig.
Vid offringen om julen inbars högtidligt pä bordet
Freysgallen, vid hvilken gjordes löften och eder.
Till minne deraf, bakar man ännu i Sverige till
julen bröd i form af djur, hvilka kallas Julkusar,
och julskinkan erinrar äfven om ofvannämnde
plägsed. Frey var solens och Freya månens gemål.
Begge voro de barn ur Noatan (natten). Så voro
äfven Apollo och Diana barn af Latona (natten).
Frigg, den tredje af Freysdyrkans gudomligbeter
var Fjörgvns (jordens) dotter.
Freja (mythol.). En af den Nordiska gudalärans
förnämsta personer. Hon var, enligt Eddornas
vittnesbörd, dotter af Niord i Noatan, Freys syster,
Vanagudinna och den ståtligaste bland gudinnorna.
Hon ägde många dyrbara ting, såsom balsbandet
Brising, smidt af fyra dvergar, och sin
fjäderhamn, hvari hon kunde såsom fogel flyga hvart
hon behagade. Hon bodde i borgen Folkvang, och
hade der den stora och sköna salen Sessrymner.
Af de stupade på slagtfältet tog hon hälften med
Odin, och "det är godt att åkalla henne i kärlek."
Freya blef gift med en man, som hette Odr.
Deras dotter hette Hnoss, hvilken var sä fager, att
med hennes namn är allt fagert och dyrbart
benämndt. Hnoss (smycke). Enligt andra hade hon
ännu en dotter: Geseme, af hvilken äfven
smycken blifva benämnda. Odr for bort. Freya
gråter efter honom och hennes tårar vordo det röda
guld; derför kalla äfven skalderne guldet: "Freyas
gråt, Freyas ögons dagg eller regn." Freya har
många namn, efter den färd hon gjorde att söka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
