Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Freygfrlden.
Frideborg.
555
Odr. Flon genomreste då många länder, och hade
bos de obekanta folken många benämningar,
såsom: Mar-döll (i hafvet (odd), Horn, Gefn och
Syr. Freya var månens gemål, likasom hennes
bror Frey solens. Den vackra stjerna, hvilken om
höstaftnarne lyser på den södra himmeln, hette
"Freyas stjerna", och med hennes namn benämndes
äfven många träd och blommor. Af henne har
äfven fredagen sitt namn. Freyas dyrkan
sammanhänger noga med hennes broder Freys. De
voro båda de tvenne himlaljusen, födda af natten
(i Noatan) och af Vanernas ätt. Freya kallas
derför Vanagndinna eller Vanadis, och var den
lifgifvande kärlekens arsprnng. Freyas motbild i den
Grekiskt-Romerska mytbologien är Venus,
kärlekens gudinna, i hafvet född (/ftpQoShri), månens
gudinna och solens syster. Liksom Venus blef
bon äfven i många benämningar sedermera
kristnad till Maria, t. ex. Frejerocken, Mariærock, Freyas
hår (ett slags gräs), Marias gräs, m. m. Freyas
namn var högst i ära, och deraf äro höge
herrars gemåler kallade fruar (Freyor).
Freysfriden. Så kallades i Sverige den tid af
frid, lycka och ymnighet, som rådde i Svealand
ander den vänsälle och årsälle Yngve Freys
regering. Samma lyckliga tillstånd herrskade vid
den-na tid äfven i Danmark, och kallades der
Frode-friden. Vid denna tidpunkt anser man Cbristus
vara född.
Fri» I ..Äro- o c Ii .trbets-inrKttningeu , eller
IMillipsenskn skolan i Stockholm, är i sitt
nuvarande skick hufvudsakligen grundad genom
donationer, och ägde vid slutet af år 1842 i kapital
41,870 K:dr, en fastighet, värderad till 18,000
R:dr, samt diverse inventarier till ett värde af
omkring 500 R.dr, allt B.ko. Fattiga gossar och
flickor af Maria Magdalena församling undervisas
bär uti läsa, kristendom, räkna, skrifva, historia
och geografi, samt en del äfven i de vanligasto
handarbeten. Undervisningen besörjes af 1 lärare,
med 700 R:drs lön och 1 lärarinna, aflönad med
333 R:dr 16 sk. Skolan är ställd under en
direktion, bestående af sju ledamöter, och bivistades år
1842 af 65 gossar och 85 flickor.
Vrinre-bud, en folklek i Östergöthland.
Sällskapet sitter i ring. Den, som börjar leken,
säger till sin granne: "Det kommer bud!" — Delta
npprepas omkring bela laget. — Den förste: "Hvad
för bud?" — Hvilket äfven förnyas af alla andra,
jemte efterföljande: "Friare-budI" — "Hvem skall
dä gifta sig?" — "N. N.I" (Vanligen någon af
närvarande karlar eller fruntimmer). — "Hvem
skall han ha?" — "Han skall ha mig!" — Den
som öppnat leken, yttrar slutligen: "Se hur
gossarne (flickorna) täfla om N. N.!" Afsigten ined
leken är, att roa sig åt närvarande älskandes
bryderi, hvilkas kärlek skall utgöra en hemlighet.
Friitrekung kallas i Lappmarken den, som
åtager sig alt fria för någon annan. På Lappska
språket kalla* denne person: sognon-åive.
Friberget. Se: Borgberg.
Friboren. Den första skillnad emellan
menniskorna, hvilken sederna och lagen fastställt, är den, som
berodde af börden. I detta afseende nppstå två
hufvudklasser: friborne och trälar-, men de kunna
rätteligen dock ej betraktas såsom hvarandras
motsats, ty den förra var allt, den senare deremot ej
annat än djuret och tinget, hvilket utgjorde
föremål för ägande-rätt. Sagorna yttra att "trälarne
icke stå under lag och landsrätt, såsom andra män."
Detta är grunden för alla de stadganden, som
angående dem finnas i lagarne, och forgripelser mot
dem togos ursprungligen i betraktande endast ur
synpunkten af angrepp eller skada på egendom,
till dess kristendomen lyckades först alt mildra de
hårda grundsatser, hvarefter trälarne behandlades,
och sedan att upphäfva sjelfva träldoms-tillståndet.
Till de friborne, frie, hörde alla de, hvilkas
antingen begge föräldrar voro friborne, eller ock
antingen fader eller moder var af fri börd, ty uti
de Nordiska lagarne var det en från de andra
Germaniska afvikande regel, att barn "gangi a bätri
halv." De friborne förekomma i lagarne under
flere benämningar: fræls, frcelsisman, fræltiskona, i
förhållande till trälarne, hvilka kallades o fr alt;
folk fræls, en af det fria folket; fridhætta, cetladh,
allboren, fullkynnadh, i afseende å den fria ätt man
tillhörde, och i hvars gemenskap och skydd man
stod; thægn, thiængn, i allmänhet en fri och
sjelfständig man, en bonde. Till de frias klass fördes
ock de så kallade æltledde, fraelsgivi, trälar, hvilka
ur träldomen blifvit antingen frigifne eller
friköpte, och i följd deraf kommit i åtnjutande af de
flesta bland de rättigheter, som tillhörde de frie.
Desse frie utgjorde det egentliga folket.
Fribref för fartyg, kallas den handling,
hvarigenom kommerse-kollegium förklarar fartyget
berättigadt till Svenska fartygs friheter och förmåner.
Fribrefvet är en förklaring, att fartyget är äkta
Svenskt. Det gäller icke för lasten, icke för
någon viss resa, utan för sjelfva skeppet, ehvad
resor det må göra. Det förnyas blott när
bufvud-redaren ombytes, eller fartygets egenskaper belt
och hållet förändras, vare sig genom omgjord
tak-ling eller genom reparationer, t. ex. om det
for-bygges, så att drägtigbeten ökas. De vilkor,
hvarunder fribref erhållas och fartyget således
erkännes för Svenskt, är, att det blifvit bygdt eller
kölstrackt i landet, eller, efter sjöskada, der
undergått en stor reparation; vidare att ägarne och
befälhafvaren äro Svenskar. — Fribref i en annan
mening kallas de bref, hvilka portofritt få afsändas
med posten. Icke blott ofTenlliga verk äga denna
rättighet, utan äfven tidningar, som alltid skola
vara stämplade, och derföre erlägga en afgift;
samt äfven tidskrifter, dock så att häftet icke (är
öfverskrida 4 ark, och är belagdt med
tidnings-stämpel.
Fribyggare. en orden. Har utgifvit journal för
allmän upplysning och sederna, Sthm 1796—98,
häft. 1—4, samt år 1799 Skrifter upplästa i
sällskapet.
Frideborg, en gammal from och gudaktig fru,
hvilken fått ett slags historiskt uamn af följande
omständighet. Hon hade på sina sista år antagit
kristna läran, och ville äfven i det hänseendet föl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
