- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
560

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

560

Frlheii&r.

Frimureri.

misk väg. Den långa freden efter Carl XII:s krig
väckte fredliga krafter och läkte krigets sår.
Olyckligtvis blef statsförfattningen sådan, att
hvarken konung eller folk, utan blott ständernes
partier bestämde landets öden, sjelfva bestämda till
en stor del af utländningens guld.
Frihetsår kallas den tid, hvarunder en jordägare,
enligt serskildt medgifvande, njuter befrielse från
skatt och ränta. Sådan befrielse lemnas vid
afvittringar, då nybyggen anläggas. Frihetsåren äro
ej alltid lika mänga, femton och derutöfver ända
till och med femtio. Fullkomlig frihet äger dock
ej rum hela tiden; ty då ‡- deraf förflutit betalas
halfva räntan under de återstående frihetsåren.
Men skattläggningen sker genast, då nybygget är
anlagdt. Äfven för andra odlingar kunna
frihetsår erhållas. Boställs-innehafvare erhålla frihetsår
för uppodlingar af oländig mark. Konungens
befallningshafvande äger, att, i sådant fall, fastställa
frihetsåren. Vid afvittringar åter, hvilka
hufvudsakligen äga rum i de norra orterna, tillhör detta
ägoskillnads-rätten, eller, såsom den ock kallas,
afvittrings-rätten i Jemtland, samt i de öfriga
norra länen landtinätaren, biträdd af kronofullmägtig
och gode män.
Frikyrka kallas en sådan privilegierad
församling, till hvilken hvar och en som det åstundar
äger frihet att hålla sig. Amiralitets-kyrkan i
Götheborg är en sådan frikyrka.
Frilie. Denna gamla ätt härstammade från
Finland. Af densamma äro hufvudsakligen tvenne
män bekante: en Mans Frille till Gräfsebo, år
1470 häradshöfding i Österreka och år 1502
höfvidsman på Åbo slott, hvilket han tvangs att
uppgifva genom några Tyskars affall, och en
Christiern Frille af vapen, till Ilapaniemi, som var
riksråd och lagman i södra Finland, i hvilken
egenskap han, ifrån åren 1469 till 1472, utgifvit
åtskilliga lagmansdomar. Ätten introducerades år
1627, men är numera utgången.
Friilestad, en socken med Ekeby, belägen i
Luggude härad och kontrakt af Malmöhus län och
Lunds stift, 1-j mil O.S.O. från Helsingborg.
Pastoratet är alternativt regalt och patronelt.
Ägaren af Gidsholm (se detta ord) tillsätter pastor 2
gånger, konungen den tredje gången. Socknen
består af lOJ l"t’- och ’lar ^50 invånare. Arealen
utgöres af 2,384 tunnl. Adr. Helsingborg.
Frillesas» en socken, med Gällinge och Idala,
belägen i Fjäre härad af Hallands län, Fjäre och
Wiske förenade kontrakt af Götheborgs stift, 2£
mil S.O. från Kungsbacka, 2J mil frän Warberg,
vid hafvet. Ifrån den uti ett fältslag på Ilögaberg
vester om Frillesås kyrka, stupade och på
valplatsen jordade kämpen eller konungen Fridlef och
bans här befintliga ätthög, skall, enligt en ännu
bibehållen fornsägen, detta pastorat härleda sitt
namn. I socknen märkes säteriet Elekjerr, samt
flere andra större och mindre lägenheter. Kyrkan
är byggd år 1764. Bland fornlemningar märkes
konung Fridlefs graf, uti hvilken år 1730 fanns
en starkt sammansatt stenkista, hvaruti stod en
urna af lera, uppfylld med aska, kol och brända

ben. Bredvid nrnan låg ett kopparsvärd och en

ganska väl arbetad gördel, som var öfverdragen

med brons och emalj. Vid urnan låg äfven en
oformligt stor stigbygel. — Socknen hör till 2
kl. regala pastorater och innefattar 32 J mtl. med
1,038 invånare. Dess areal utgör 8,910 tunnl., af
hvilka 415 äro sjöar och kärr. Adr. Kongsbacka.
Frimarknad, är en benämning, som förekommer i
handels-lagfarenheten och betyder en sådan
marknad, hvarest flera slags handlande och
handtverkare sammanträffa, både inhemska och utländska,
dock med det tillägg, att utländningar ej äga
lof att fara till nppstads-marknader, utan endast
till stapelstädernas frimarknader. Enskildt marknad
deremot är ett oppositum; ty i enskild marknad
handla allenast den stadens handlande och
handtverkare, men köpare få inställa sig frän alla orter.
Frimurare-barnhuset i Stockholm stiftades år
1753 af frimurare-orden, såsom det uppgafs, till
glädje och fägnadsbetygelse öfver prinsessan Sofia
Albertinas födelse d. 8 Okt. s. å., och anlades först
å Ladugårdslandet i en egendom vid hörnet af
Storgatan och Skepparegatan; men flyttades sedan
till frimurarebrödernes, grefvarne Bjelkes, hus vid
Malmtorgsgatan, som för detta ändamål inköptes.
Inrättningen åtnjuter ett statsanslag af 666 ft:dr
32 sk. B:ko, får årliga kollekter i kyrkorna,
inkomsten af en konsert, som årligen gifves
Långfredagen, insamlingar inom orden, hyror af boset
och frivilliga gåfvor, hvilkas sammanlagda belopp
för närvarande utgör en räntebärande fond af
200,000 R:dr, hvarmed likväl ungefär 2,700 R:dr
i lifräntor måste bestridas. Barnens antal utgör
300, hvaraf 100 underhållas på stället, och de
andra utom huset, genom bidrag till
fosterföräldrarna.

Frimureri. Under namn af frimurare eller
frimurare-orden förstå vi ett sällskap af män,
hvilka, förenade för vissa hemliga ändamål, äro
utbredde öfver alla verldsdelar, dit den Europeiska
bildningen sträcker sig. De utöfva i tysthet en
konst, som bildlikt kallas frimureri, och
sammankomma i de för hvarje land upprättade s. k.
loger. — Frimureriets uppkomst har blifvit mycket
olika framställd. Deras egna skrifter, utgifna till
en del i den ryktbara "Konslitulions-bokeur af
James Anderson 1722, räkna frimureriets ursprung
ända från Adam och Noach. Moses var
stormästare för det Hebreiska frimureriet, hvilket nådde
sin höjd egentligen under konung Salomo. Från
Palestina spriddes det till Grekland och Italien,
och blef derifrån, af en Romersk riddare, S:t
Albanus, infördt i England, år 82’?. Denne
upprättade för orden vissa reglor, och erhöll af kejsar
Carausius ett fribref, med rättighet att vara
stormästare och församla ett general-conciliuui.
Efter förföljelser och olyckor under landets förödelse
af Norrmän, Angier och Sachsare återställdes
orden ännu en gång af konung Alfred, och konung
Athelslan var dess ifrige beskyddare. Hans bror,
Edvin, blef ordens förste stormästare, och för alla
loger i England sammanskrefs år 926 en
förlätl-ning, hvars urskrift, på Anglosachsiska, ännu för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free