- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
564

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

564

Fritz.

Frosta.

alla, äfven de krigförande, respekteras, så att alla
varor, hvilka sändas om bord, äro under flaggens
skydd. Den har isynnerhet blifvit försvarad af de
neutrala magterna, för att gynna deras
frakthan-del mellan krigförande folkslag. Sverige, Danmark
och Ryssland hafva derföre flere gånger ingått den
så kallade väpnade neutraliteten, och sökt,
derigenom att de gifvit sina handelsfartyg konvoj,
hindra de krigförande att undersöka fartygens papper,
och dervid erfara om någon annan än neutrales
egendom funnes om bord. England har under sina
krjg aldrig velat erkänna denna grundsats. Den
motsatta, att ofritt skepp gör ofritt gods, har
äfven blifvit uppställd och försvarad af Frankrike.

Fritz. Då Tillys här blef slagen vid Leipzig och
han sjelf drogs med i flykten, var han nära alt
falla i Svensk fången>kap. En Svensk ryttmästare vid
Rhengrefvens regemente, för sin resliga växt
vanligen kallad: Långe Fritt, såg och igenkände den
flyende. Hastigt skyndade han efter, fattade
gubben i kläderna och befallte honom gifva sig. Tilly
sporrade hästen och sökte r)cka sig lös; men
långe Fritz följde efter och gaf honom med
pislol-kolfven flera slag öfver hufvud, skuldra och arm.
Den gamle var nära att förlora sansningen, då
hertig Rudolf af Lauenhurg händelsevis fick se
uppträdet, ilade fram, skjöt en kula genom
hufvudet på långe Fritz och befriade Tilly.

Frode, en konung af Sköldunga-ätten, llan
regerade i Danmark, samlida med konung Fjolner i
Sverige och kejsar Augustus. Ett allmänt lugn
herrskade öfverallt der man talade det Nordiska
språket (Norröna tunga), och kallades Frode-friden.
Slurleson säger, att under denna tid skadade ingen
menniska dec andra, om han ock hade sin faders
eller broders baneman för sig, lös eller bunden.

Frodefrid. Så kallas i sagan den tid, då Frode
regerade i Danmark, och under hvilken en sådan
säkerhet var i landet och så mycken godsinthet
hos folket, att intet mord eller svek begicks,
ingen oförrätt fanns att hämnas, och guld kunde
läggas på öppna vägen, utan att det bortstals. Det
var Nordens guldålder.

Frodesliauiuiar, ett berg i Ydre härad af
Oster-göthland, der, enligt de gamla skalderne, en
konung Frode skall blifvit dödad af en ko. Samma
konung skall äfven vara begrafven derstädes.

FrodesliUg. 1 Fjärås socken, emellan Tom och
Li, finnes emellan bergen en valplats af oviss
ålder; men tyckes tillhöra tiden omkring 500-talet.
En dervid varande hög kallas Frodes hög, har en
ättehäll, kallad Frodes sten, hvilken jemte de
flesta till fotkedjan hörande stenar äro kullfallne.
Men då högen för icke längesedan undersöktes,
fanns deruti en lerurna med kol samt brända ben,
och ibland dem en menniskotand af ovanlig
storlek. Ättebällen, som dä åter upprestes, håller 11
alnar i höjden. Midt uti stå 5 ättekullar med
bautastenar till fotkedjor. På platsen har man
anträffat en mängd brända ben och perlor, hvaraf
torde bevisas, att krigare äfven brukat perlor till
prydnad. Oaktadt både traditionen förmäler och
denna hög tyckes vittna, att en konung Frode här

stridt och stupat, uppgifva likväl de Nordiska
tideböckerna ingen Frode, som fallit i Halland.
Frode-steneu. Se: Fjärds, socken.
Fromma Stiftelser. Hit böra egentligen alla
inrättningar i och för välgörande ändamål,
således alla fattigbus, hospitaler, m. m.; men
särdeles de stora, för hela rikets gagn bestämda
inrättningarne, såsom det stora och
frimurare-barnhusen, det allmänna och Pro Patrias
barnsbörds-hus, dårhuset, prins Carls inrättning för
vanvårdade barn, institutet för döfstumma och blinda,
de flerfaldiga pensionskassorna, m. fl., hvilka äro
upptagna hvar och en under sina titlar. I
Stockholm allena finnas 66 hus, tillhörande dessa
stiftelser, hvilkas fonder för det närvarande (1846)
uppgå till öfver tre miljoner R:dr B:ko.
Fromliet blir vUI lofvad| men sttllan
begåfvad. Med detla gamla Svenska ordspråk
betecknades: man berömmer visserligen de fromma;
men ger dem intet för sin fromhet.
Frondiu, Klias, hist. professor och räntmästare
vid Upsala universitet, fick tjenslfrihet år 1747,
med kammarråds titel och dog 1761 i en ålder af
74 år. Hans son,
Frondin, |Berge, bibliothekarie i Upsala,
ledamot af dess vetenskaps-societet och af
vitterhetsakademien, född d. 1 Aug. 1718, död d. ’25 Maj
1783, har utgifvit en skrift: Om
Riksdagsmannarätt, hvilken på sin tid väckte något uppseende. För
öfrigt utmärkt för sitt glada lynne och lätta
umgängessätt.

Frosta, ett härad i Malmöhus läns 4:de fögderi,
innefattar tillsammans 22 socknar, nemligen: Östra
Sallerup, Hörby, Lyby, Södra Rörum, Hör,
Munk-arp, Norra Rörum, ßosjö-kloster, Fulltofta,
Espin-ge, Högsered, Gudmundtorp, Hurfva, Gårdslänga,
Holmby, Borrlunda, Skeglinge, Strö, Skarhult,
Ilar-lösa, Hammarlunda samt Svensköp, innehållande en
areal af 148,558 tunnl., af hvilka 8,497 äro sjöar
och kärr. Häradet består af 412 mtl. och bar
18,414 invånare. Spannmålshandel och
boskapsskötsel utgöra inbyggarnes förnämsta näringsfång.
Största insjön är Ringsjön, från hvilken Runne-å
utlöper. Märkvärdigaste orterna äro säterierne
Skarhult och Bosjö-kloster. I förening med Färs härad
utgör detta härad en domsaga och ett fögderi.
Klädedrägten är något olika med den som brukas
i de andra Skånska häraderne, bland allmogen
bruka männerne allmännast battar med röda band om
kullen, svarta skinnbyxor och qvinnorna likaledes
svarta och blåa tröjor och kjolar med korta lif,
samt rödbruna skinnpelsar om vintern. Uttalet är
mera bredt och hårdt än på slättbygden, mera
Småländskt än Skånskt.
Frosta, el t kontrakt af Lunds stift, en del
tillhörande Malmöhus län, en del Cbristianstads län.
Det innefattar följande socknar med annexer: Östra
Sallerup med Längaröd, Hörby med Lyby, llöxered,
Fulltofta med Östra Espinge, Södra Rörum med
Häglinge, Hör med Munkarp, Norra Rörum med
Hallaröd, ßosjö-kloster, Gudmundtorp med Hurfva,
Borrlunda med Skeglinge, Harlösa med
Hammarlunda, Strö med Skarhult samt Gårdslänga med

268

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free