Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
570
fjrüininettad.
Fr».
en gång höra hela sitt statsråd, och ständernas
kontrollerande magt är i dessa fall inskränkt.
Konstitutions-utskottet äger icke i dessa, såsom i
inrikes ärender, att fordra alla protokoller,
förda inför konungen, utan blott de som
utskottet uppgifver rörande bestämda, allmänt kända
ärender. Sedan ett sådant protokoll blifvit äskadt
och kommit utskottet tillhanda, inträder dock
samma ansvarsskyldighet som för dem i statsrådet.
Utskottet kan då ställa en diplomatisk rådgifvare inför
riksrätt, eller föreslå ständerna att anmäla honom
hos konungen till entledigande. Härigenom
förminskas den inskränkning, hvilken synes äga rum i
an-svarsskyldigbeten. Konungens rådgifvare i sådana
frågor äro utrikes stats-ministern, såsom
föredragande, och dessutom en statsrådets ledamot,
hvilka begge yttra sig till protokollet, med den
ansvarighet, som ofvan nämndes. Blott i fråga om fred
och krig måste hela statsrådet höras, och, när
dessa frågor äro gemensamma för Sverige och
Norrige, sammankallas ett gemensamt Svenskt och Norskt
statsråd. Konungen är dock mindre enväldig i
diplomatiska ärender än han synes vara, emedan
ständernas beskattningsrätt binder hans hand. Frågan
t. ex. om att begynna krig beror på konungen-,
men intet krig kan föras ulan af ständerna
beviljade medel. Kouungens magt är således alt
besluta om sådana förhållanden böra anses hafva
inträdt, som gjort krig nödvändigt; men om
ständerna undandraga sig erforderliga bevillningar,
måste fred åter slutas och konungen kan då ej göra
sin politik gällande. En summa penningar, det s. k.
stora kreditivet, är väl aflagdt för behof vid
utbrytande krig; men äfven dessa penningar la ej
utbetalas, förr än efter utfärdad riksdagskallelse.
Vid afgörandet af andra diplomatiska ärender
måste samma försigtighet gälla, för att ej föranleda
följder, hvilka förnärma ständernas
beskattningsrätt och lagstiftande myndighet. I sådant (all lärer
ej eftertal vid riksdagen uteblifva, eller
konstitutionsutskottet underlåta alt infordra protokollet.
Konungens ensamt beslutande rätt rörer mera formen
än saken, enär icke genom den något undantag
blifvit stadgadt från allmänt gällande grundlagar.
Frliiiiuieslud, en socken, med Bäreberg, belägen
i Wiste härad af Skaraborgs län, Wäne-härads
kontrakt af Skara stift, mil S.O. från
Wenersborg. Kyrkan, oval, byggd af sten och utan torn,
är en af de vackraste landskyrkor. Grunden
härtill lades år 1775, af dåvarande patronaträtten
innehafvare, frih. J. II. Posse. Den kallades
Hedvig Charlotta, efter dåvarande II. K. H.
hertiginnan af Södermanland. Ilär märkes: Främmestad,
1 mtl. säteri, med såg, stamp, tegelbruk samt
privilegium på pappersbruk. Härunder hör äfven
Baljefors qvarn i ån Nossan, med 6 par stenar.
Säteriet inköptes år 1833 af konung Carl XIV
Johan, och äges nu af II. M. konungen. Det har
förut tillhört slägterna Oxenstjerna, Hjerta, Zelow,
Posse, Lilje, Petterson, Silfverschöld, Coyet, m. fl.
Vid Bäck finnes en äldre skol-inrättning, som
kommer att förvandlas i en flyttbar skola, i trenne
s. k. skol-distrikler, emedan församligen är något
öfver 2 ] mil i längden och på några ställen
omkring 1 mil bred. lno.>i socknen finnas tvenne
socken-magasiner, hvartill konung Carl XIV Johan
skänkt fonden. — Folkets egentliga näring är
åkerbruket. Under vintertiden sysselsätta sig några
med att forsla gods och köpmannavaror, frän
Götheborg till städerna uppåt landet. — Socknen bör
till 3 kl. patronella pastorater, patronat-rätten
tillkommer ägaren af Främmestads säteri. Den
består af 19-r’g- mtl. och har 1,200 invånare. Dess
areal utgör 10,530 tunnland, af hvilka 225 äro
sjöar och kärr. Adr. Sollebrunn.
Frltndefom, en socken, med Brålanda och Ryr,
belägen å Dalsland, i Elfborgs län och Sundals
härad, Södra Dals kontrakt af Carlstads stift, 1 £
mil N.V. från Wenersborg, vid Wenern.
Pastoratet hör till 1 kl. konsist. Socknen består af 53
mtl. och har 3,625 invånare. Dess areal utgör
49,956 tunnl., af hvilka 7,680 äro sjöar och kärr.
Adr. Weuersborg.
Fraiidvlgi kallades fordom den ärfda
skyldigheten, att medelst vapen hämna den aflidnes
förmenta eller verkligt lidna oförrätter. Denna
skyldighet medföljde arfvet af den dödas vapen,
hvilket kallades vig-arf. (Se äfven detta ord).
Frö kallas hufvudprodukten af hvarje växts
fortplantningsförmåga, motsvarar de äggläggande
djurens ägg, och innehåller, jemte den från
moderplantan fullkomligt afskiljda men ännu
outvecklade nya växten äfven de till dess första näring
erforderliga ämnen. Likasom ägget består fröet i
allmänhet, åtminstone hos de högre växterna, af
tvenne hufvudsakliga delar, motsvarande gulan och
hvitan uti detta. Den ena som motsvarar gulan
innesluter den s. k. lifspunkten, hvilken vid groningen
utvecklas uti tvenne rigtningar, nemligen en
uppstigande, som ger upphof åt stammen, och en
nedstigande, hvilken frambringar roten. Den andra, som
motsvarar hvitan, består eller innehåller, ofta en
mängd, af ett med djurens ägghvita likartadt
ämne, hvilket fått namn af fröhvita och utbildas till
elt eller flere s. k. hjertblad, hvilka tjena till den
späda växtens näring och respiration, samt
försvinna före dess fullkomliga utveckling. En stor
del frön innehålla, jemte fröbvitan en
öfvervägande mängd stärkelse, och många andra innehålla,
liksom djurens äggegula, betydliga qvantiteter feta
oljor. I följd häraf intaga frön ej allenast en
vigtig plats uti naturens hushållning, utan äro
äfven, särdeles de stärkelse- och olje-haltiga, uti
ekonomiskt och tekniskt afseende af stor
användbarhet, de förra såsom näringsmedel, de senare för
beredningen af flera slags oljor samt utgöra ganska
vigtiga handelsartiklar. Af inhemska fröslag äro,
utom frön af sädesarter och flera andra slags gräs
samt skidfrukter, isynnerhet lin-, rof- och
hampfrö af stor vigt, dels såsom råämnen för
oljeberedning, dels äfven såsom utförselsvaror; ty dessa
uppgingo år 1842 till mera än 8,000 tunnor, och
oljetillverkningen utöfver 153,000 kannor, eller
nära j. af landets behof.
Frö, fordom Ofrö eller ttfverö, sätesgård om
2 mtl. i Lillkyrka socken af Östergöthland. Ilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
