Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vyrbfi
Fyrverk»
581
torn) eller ankrade fartyg (fyrskepp), och frän de
förra vanligen reflekterade medelst paraboliska
metallspeglar, för att vBgleda seglare och varna för
grand eller klippor. Der flera fyrar kunna synas
på en gäng, äro de, för att undvika en möjlig
förvexling och deraf uppkommande förvillelse,
utmärkte frän hvarandra på åtskilliga sätt, såsom:
Blånkfyr, hvilken lyser och bortskymmes ander vissa
mellantider. Dubbelfyr, med sken i olika
ställningar. Stadig fyr, med jemt lysande sken, samt
fyrar med rödt, grönt, o. s. v. sken. (Se vidare: Bäk.)
Fyrby, sätesgård i Östra Ryds socken af
Öster-göthland, består af 1 ^ mtl. Ägare bärtill hafva
varit Svanstjerna, v. Braun-Johan, Ehrenheim,
Gri-penwaldt, Fock, de Falk, Malmgren, Montgommery,
Mæchel och Wahlberg. Nära trädgården äro
många jordhögar, med kringlagda stenar och små
gångar emellan, hvaruti man funnit hufvudskallar.
Fyrdafylket eller FJolefylke, var Jösse
härads i Wermland fordna namn. Ilöfdingesätet var
beläget vid Fjolen.
Fyrisvall. Så benämnes, sedan urgamla tider,
den slätt, hvilken å ömse sidor omgifver Fyrisåns
lopp, och sträcker sig, med ej obetydlig bredd
och omkring J mils längd, söderifrån Upsala. Den
är, likasom de närbelägna Kungsängarne, berömd
för sin bördighet och rikedom på blommor,
hvarföre äfven dessa ställen utgjorde kära
vandrings-orter för den store Linne och hans lärjungar.
Såsom beläget i medelpunkten af det gamla
Sveaväldet, fästa sig många heliga minnen af förfädrens
bardalekar vid dessa stränder; men ryktbarast och
till våra tider noga bevaradt är minnet af det
stora slag, hvilket stod här i 3:ne dagar, emellan
Up-sala-konnngen Erik Segersäll och hans brorson
Styrbjörn den Starke. Slaget stod år 833 eft. Kr. f.t
och kallades efter platsen Fyris-åttan
(Fyris-kampen). Styrbjörn stupade med bela sin här, och
konung Erik erhöll namnet Segersäll. — Det var der
som Upsala-konungen Adils med sina män bann
upp sin st^fson, Rolf Krake, dä denne flydde,
försedd med det guldfyllda hornet, hvilket han fått af
sin moder Yrsa; det var der, som Rolf utströdde
guld ur hornet, för att uppehålla Svenskarne och
narra dem alt stanna, sä att han och hans
kämpar skulle få försprång. Bland många andra namn,
som guldet erhöll af forntidens skalder var äfven
Fyrisvalls säd.
Fyris-an hemtar sitt vatten från
Dannemora-sjö-8rne, Wendels- och Lång-sjön, och åtskilliga
mindre sjöar i Björklinge, Bälinge och Jumkils
socknar, samt utfaller i Mälaren vid Flottsund. Den
kallas numera Upsala-ån.
Fyrk. Enligt 1524 års myntordning skulle en fyrk
gälla 6 penningar, till dem skulle en vägen mark
hålla l°d, och deraf skrodas, eller utmyntas 56
kast. Myntarelön för en lödig mark fint silfver i
örtugar och fyrkar var 14 öre. Af fyrkarne, som
ander Störarne och konung lians voro halfva
öringar och fjerdedels ören, och pfi hvilka räknades
4 penningar, vägde 56 kast eller 244 stycken 16
lod, och innehöllo 5j> lod fint silfver, hvaraf föl-
jer, att 2 lod fint silfver, hvilka svara mot en
spe-cie-riksdaler nu för tiden, utmyntades till 81 och
i^-pdels fyrkar. Enligt 1532 års mynt-ordning
utmyntades fyrkar på så sätt, att en lödig mark höll
4 lod 14 qvintin fint silfver, hvaraf myntades i
räknade penningar 8 £ mark. Af fyrkarne
erfordrades i räknade penningar i det närmaste 2? öre,
innan de innehöllo 2 lod fint silfver.
Fyrpenningar kallas den aflöning som
bruksidkare består braksfolket för hvarje dag han,
genom sitt eget förvållande, ej har behörigt arbete
åt detta folk, eller ej kan, under tiden, skaffa dem
någon förtjenst.
Fyrpilsstycke kallades en skyttpjes af koppar,
som begagnades ännu vid slutet af 1500-talet.
Den vägde 14 till 2 skepp:d. Uti 1568 års
skeppsgårds-räkenskaper Gnnes antecknadt, att flottan då
ägde, till en del be3tyckningar, 63 sådana pjeser.
Fyrunga* annex till Jung, beläget i Skånings
härad af Skaraborgs län, 2 £ mil S.S.V. från
Lidköping. Kyrkan är mycket gammal och reparerad
omkring år 1812. Socknen innefattar en areal af
3,518 tunnland, fördelade i 9| mtl., och har 420
invånare. Adr. Skara eller Lidköping.
Fyrverk kallas de eldländnings-anstalter, hvilka,
isynnerhet under äldre tider, då skansverk och
befästningar ofta voro af träd, uträttade mycket vid
belägringar. Konung Erik XIV vårdade sig
särdeles om fyrverket, inkallade ulländningar, de der
ansågos skicklige att upphjelpa det och försöka
nya uppfinningar. Fyrverk funnos af flera slag:
fyrbollar eller fyrkulor voro t. ex. en art, som
bestod af lärftssäckar, fyllda med fyrverkssats och
bestrukna utantill med beck eller tjara. Dessa
af-skötos medelst kastning emot de fiendtliga verken.
Fyrpilar hade likaså på udden en kula, hvilken
påtändes när pilen skulle afskjutas. Skillnaden låg
blott i redskapens form. Fyrkranlsar var ett
annat namn på nästan samma sak, likasom
storm-krantsar, st or m fyrkulor, morlzkrantsar. Allt detta
fyrverk medförde den svårighet vid begagnandet, att
det kunde med lätthet släckas af fienden. Sjelfva
satsen bestod af mjölkrut, salpeter och svafvel,
hvilket man släckte med gyttja eller våta,
saltade oxhudar. För att förekomma detta nyttjades
på sjelfva fyrverks-inaschincn en inrättning,
kallad sluger eller mordslag, som lossade skolt när
fyrverket brann. Detta medel var troligen ej
särdeles kraftigt, eller, för någon orsak skull,
ej beständigt brukadt, ty fienden synes ej
hafva fruktat särdeles mycken skada af fyrverket.
Likväl brukades vid belägringen af Kalmar år
1599 ej mindre än 4,000 släger. Åtskilliga
förändringar i fyrverket försöktes tid efter annan.
Erik XIV begagnade en art sprtngkulur, äfven
slagkulor kallade, förfärdigade af jern eller koppar,
ihåliga och fyllda med slangekrut och fyrverk,
samt bly och s. k. kårdel. Dessa kunde innehålla
ända till 10 i 11 marker slangekrnt och
dessutom fyrverk; den var således af betydlig
storlek. De vägde flera lisp:d. Försök gjordes äfven
att genom kastmaschiner, lika det egentliga
fyrverket, inbringa förgift ibland fienden. Ett slags kulor
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
