Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.598
F»rr&d.
Vfimamllag»
förord atrikes om dervaraode egendom, skola de
npprättas med vittnen, och inrikes inom natt och
år intecknas hos domaren. Komma kontrahenterna
sedan sjelfve hit i riket, skola de som äro födde
här, låta inteckna dem inom 6 veckor, och
utländska inom 6 månader, sedan de nedsatt sig
härstädes.
I^tirr&d, säteri i östra Skrukeby socken af
Öster-göthland, har en utmärkt vacker belägenhet ej
långt från sjön Roxen. Det är stamgods för
Roxen-dortfska slägten, hvilken ägde det öfver 100 år, tills
det 1791 genom gifte öfvergick till kapiten v.
Wilskman. Här finnes ett bibliothek af 2,300 band,
hvilket årligen ökas. Efter nämnde ägares död
tillfaller säteriet med underlydande hemman
grefliga Bjelkeska slägten, genom lifstidsköp med
framlidne riksrådinnan Bjelke, som gjort det till
fideikommiss.
FMrriirierl kallas, i Missg.-balken, det brott, som
begås genom våldsgerningar eller onda
stämplingar emot konung och fädernesland. Allt våld emot
konungen, drottningen eller deras barn är
förräderi, och straffas med döden. Likaså benämnes och
straffas äfven dens gerning, som fört afvog sköld
emot sitt land, eller stämplat till konungens och
rikets skada, eller sökt åt fienden förråda
fäderneslandets invånare eller dess försvarsmedel och
allmänna tillhörigheter. Till förräderi räknas
äfven, att utsprida konungens och rikets hemliga
rådslag och beslut, när man varit ombetrodd att
lem vårda, samt att för gåfvor och förläningar
tf fremmande magt främja dess fördel emot eget
linds bästa. Slutligen är det ock förräderi, att
stimpla eller uppenbarligen söka omstörta rikets
lagliga regeringssätt. Under den allmänna titeln
af förräderi har lagen också upptagit de fall, då
någon embetsmän, utan onda stämplingar emot sitt
eget land, men också utan sin egen öfverhets
vetskap, tagit gåfvor af fremmande magter, eller om
någon Svensk undersåte gått i deras tjenst. 1 förra
fallet förloras äran och embetet, i det senare en
Svensk mans rättigheter, och den skyldige
betraktas såsom ut|andning.
FüvaHinline betyder en af regeringen bestämd
menighet, för gemensamma gudaktighets-öfningar,
i följd hvaraf åt densamma, i ecklesiastikt
hänseende, blifvit tillagde vissa rättigheter och
skyldigheter. Utan regeringens förordnande skulle ett
sådant samfund endast blifva en
religions-konven-tikel; utan communio sacrorum vore samfundet blott
en samling för någon tillfällig kyrko-bögtidlighet
eller religions-förrättning. För communio sacrorum
måste hvarje församling vara försedd med egna
prester, hvilka, i sådant ändamål, alltid äro
tillgängliga, och hvarje ständig församling hafva sin
egen kyrka och egen gudstjenst, på de till offentlig
gudstjenst i allmänhet bestämda dagar. Men alla
församlingar äro icke i alla omständigheter lika.
Afser man 1) tiden för hvilken de finnas såsom
församlingar, kunde de delas uti ständige och
tiU-fallige. Med de förra förstås sådana, som äro
for-ordnade till oafbrutet fortvarande; med de senare
de, hvilka samlas endast vid mindre ofta inträf-
fande tillfallen. Af det förra slaget äro de
vanliga landt- och stads-forsamlingarne; af det
senare , landtregementerne under tjenstgöring
regements-vis, manskap å örlogsskepp under sjötåg, då prest
medföljer. Tillfälliga församlingar hafva icke egen
kyrka, ehuru merendels egna prester. Till sådana
församlingar kunna ock föras brunns-församlingar,
hvilka finnas endast under brunnsdrickniugen. 2)
Afser man personerna, som utgöra dem, så vida de
betraktas antingen efter en viss dem tillkommande
yttre egenskap, eller att de äro bosatte inom ett
visst område, så kunde församlingarne benämnas
privilegierade och allmänna, hvilka senare äter
äro tands- och s<ad.»-forsamlingar. Privilegierad
församling är den, till hvilken personer höra till
följd af vissa förhållanden, utan afseende på deras
bostad, såsom bof-forsamlingen,
slotts-församlingen t. ex. på Carlberg. Uti en allmän församling
härleder sig egenskapen af församlingsledamot från
egendom eller bostad inom ett visst område. Af
denna beskaffenhet äro de flesta församlingar i
riket. 3) Af de skiljaktiga förhållanden hvari
serskildte slag af allmänna församlingarne stà till
hvarannan, uppkommer en fördelning nti
moder-kyrko-, annexe- och Aa/>eH-församlingar; hvartill
kunde läggas Art/Ai-forsamlingar, hvilka, ehuru
privilegierade, dock äga närmaste likhet med
kapel-ler. Alla dessa församlingar hafva uppkommit allt
som folkmängdens tillväxt och beqvämlighet
erfordrat det, och de öfverensstämma deruti, att de
hafva hvar för sig egna kyrkor, egna prester och
egen gudstjenst, undfå exemplar af förordningar,
hafva egna kyrkoböckor m. m., äfvensom att de
stå under en och samma pastoralvård, aflöna sin
gemensamma kyrkoherde, m. m.; men skilja sig
likväl i flere hänseenden. Moderkyrkn-t’örsam\\*g
är merendels äldst och störst. Så snart
kristendomen hunnit stadga sig, blef det nödigt att
indela landet i församlingar eller socknar, och dessa
blefvo mera vidsträckta då landet var glesare
bebodt, eller allmogen fattig och mindre benägen
att påkosta byggnaden af kyrka och prestgård.
Härifrån härleda sig de i gamla lagarne
omnämnda härads- och hundaris-kyrkor. Alla
angelägenheter, hvilka röra församlingen i sin helhet, afgöras
vid moderkyrkan; såsom elektors-val, att utse
allmogens riksdags-fullmägtige, m. m. Annexer
erhålla på vissa ställen namn af rede-kyrkor. De hafva
icke samma betydelse som prebenden, hvilka
åtfölja vissa pastors-tjenster; och der landt- och
stads-församlingar stundom äro förenade under
gemensam pastor, är den ena ej annex under den
andra, utan begge utgöra moderkyrko-församlingar.
Kapetler äro afsöndringar ilrån äldre församlingar
af större vidd, för kappellagets beqvämlighet att
bivisla gudstjenst, och presterskapets
tjenste-för-rättningar inom dem. De äro tillkomne i senare
tider, och kunna ännu inrättas, med
landshöfdingen och konsistorii tillstånd. Bruks-forsamlingar
kunna tillkomma genom Kongl. Maj:ts tillåtelse.
Bruken få likväl ej skiljas ifrån
hufviidfSrsam-lingen, utan måste för bruket utgöra
kyrkobyggnad, presträttigbeter, m. m. — I öfrigt f»re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
