Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvarsverket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
600
Vttra van verbet»
Fttrvnllnlngen af »Jü-Hremierna.
med dem uppfylla länshäkten och korrektionshus.
Oeras antal har vuxit pä ett förskräckande sätt.
År 1844 funnos pä korrektionshusen 905 sådane
af mankön och 308 qvinnor, i länshäktena
qvar-sittande 251 och anställda vid
krono-arbets-kom-panierne 1,161, tillsamman 2,625 personer.
Deras underhäll utgör en ej obetydlig börda för
staten-, den beräknades, vid nyssnämnda tidpunkt,
till nära 300,000 R:dr. År 1846 har en ny
författning om försvarslöse personer blifvit
utfärdad. Den bestämmer begreppet af försvarslös
person derhän, att dermed menas den, som icke är i
allmän tjenst och ej heller enskildt legohjon, samt
icke sysselsätter sig med något visst yrke, eller
lefver af egna tillgångar, eller blifvit bos någon
annan upptagen. Alla försvarslösa personer stå
under uppsigt af vissa dertill utsedde
tlllsynings-män, och äga ej att lemna socknen utan pass
eller tillsyningsmannens tillstånd. Tillsyningsmännens
pligt är att söka bereda arbetsförtjeost ät de
försvarslöse, och de hafva derföre samma rätt
öfver dem, som en husbonde öfver sina tjenstebjon.
Men om den försvarslöse blifvit straffad för groft
brott, eller illa misstänkt derför, eller förut varit
såsom försvarslös hållen till allmänt arbete, då
förelägges honom viss tid att förskaffa sig laga
försvar, eller i annat fall hållas till allmänt
arbete. Kommer sådant i fråga, eller, med andra
ord, är den förelagda tiden förbi, kan personen
intingen sysselsättas vid arbets-inrättning à orten,
tller ock försändas till allmän arbets-inrättning,
éler insättas bland krono-arbets-manskapet.
Försvarsverket hvilar, sedan konung Carl IX:s
tio, på den s. k. indelningen, hvilken åvägabragtes
geaom kontrakter med jordägarne, de der
förbun-do sig att hälla soldater till kronans tjenst. Större
delen af landthären är på detta sätt indelad.
Endast gardes-regementerne, kronprinsens husarer,
Wermlands fältjägare samt artilleri-korpserne äro
värfvade trupper. Äfven flottans besättning är
indelad på s. k. båtsmanshåll. I krigstid ökas den
stående hären med beväringen, och dessutom
finnes i tvenne landsorter, Halland och Gottland, en
egen national-beväring, hvilken utgör dessa orters
andel i den väpnade styrkan. Antalet af indeladt
krigsfolk utgör 26,914 man, af värfvadt 5,900,
samt extra rotering 3,387. Af denna styrka, som
innefattar den stående hären, är 2,700 man
artilleri, 4,705 man kavalleri och 25,609 man
infanteri, tillsammans 32,814 man utom extra
roteringen. Allmänna beväringens alla fem klasser
kunna antagas till närmare 100,000 man. För
befälets utöfvande indelades hela riket år 1832 i
sex militär-distrikter, hvart och ett med en
befäl-hafvande generalsperson. Sjöförsvaret utgjordes
förr af tvenne flottor, den stora och lilla; men
dessa sammanslogos 1824 till en enda, förlagd på
tre stationer, Stockholm, Götheborg och
hnfvud-stationen Carlskrona. Den tvist, som ännu föres
emellan stora och lilla flottan, handlar således icke
om tvenne befintliga olika korpser, utan om den
större eller mindre ändamålsenligheten af
örlogs-eller skärgårdsflottan. Sverige underhåller krigs-
fartyg af båda slagen, ehuru örlogsflottan, i
anseende till dess dyrhet, ej kan blifva talrik. Den
uppgifves år 1844 till JO linjeskepp och 9
fregatter, utom mindre fartyg, samt de indeldta
bàts-mans-kompaniernes styrka till omkring 8,000 man.
Kostnaden för försvarsverket är ganska betydlig.
Hela fjerde hufvudtiteln, som innefattar
utgifterna för landtförsvaret, nppgick år 1842 till öfver
4,000,000 R:dr, hvartill kan läggas mera än 2,000,000
R:dr, utgifter för gemenskapens rustning och
rotering, hvarigenom nppkommer en samnia af omkring
7,000,000 för landtförsvaret. Härtill kommer
sjöförsvaret, mindre dyrt, men likväl uppgående till
inemot 2,000,000 R:dr.
■rOrgät. Om en person öfverfaller en annan
anses brottsligheten ökad, i händelse angreppet skett
försåtligen. Blir någon, genom försåtligt anfall,
sargad eller skadad, till lif eller lem, eller slagen
till blånad eller blodvite, straffas den brottslige
med ett års fängelse samt 100 dalers böter. För
annat väld, hvilket begås med försåt, pliktas
fördubblade böter, i och för det försåtliga i anfallet.
I afseende på äkta makar är det laga skäl till
äktenskapsskillnad, om den ena maken ställt
försåt för den andras lif.
■Ttfr vältningen af »JU-iirenderna. Detta
em-betsverk utöfvar den ekonomiska styrelsen och
värden öfver allt, som angår rikets försvar till sjös
m. m., och deltager med de öfriga embetsverken
uti bandläggningen af de frågor, hvilka antingen
fordra gemensam behandling eller gemensamt
utlåtande. Förvaltningen, deri ordet föres af en
ftagg-man, utgöres för öfrigt af 2 flottans officerare af
högre grad, 1 amiralitets-kainmar-råd och
lots-direktöreu, såsom ledamöter. Den sistnämnde äger
föra talan endast i de mål, hvilka af honom
föredragas, så vida ban, vid laga förfall, icke
adjungeras äfven i andra ärenden. Förvaltningen
biträdes af ett kansli, ett konstruktions-kontor, ett
lots-kontor och ett kammar-kontor, samt är Kongl.
Maj:t ansvarig, att rikets flotta och försvarsmedel
till sjös, i alla delar som bero på förvaltningens
handläggning, blifva bragte i så fullkomligt stånd,
som, genom tidig omtanke och noggrann
hushållning, kan vinnas, med dertill erhållande medel. Till
dess befattning bör hufvudsakligen: allmänna
inseendet, i ekonomiskt hänseende, öfver Kongl. May.ts
flotta, samt kontrollen öfver förvaltningen af dess
medel, materialier, manskap; omsorgeu för
fartygens tjenstbarhet, vidmagthållande, förseende med
deras behof och bemannande; omsorgen för
sjö-truppemes underhåll; afgörandet af frågor om
bäts-manshållet; att hafva kännedom om antalet af de
vid sjömanshusen inskrifne personer; utrustningar
till sjö-expeditioner; frågor rörande sjömätoingar,
lots-, bäk- och fyr-inrättningen, sjökarte-verket,
hydrografiska arbeten och skeppsmätningar, samt
ntsyning och fällande af ekar; anskaffande af
flottans förnödenheter; försäljning af oanvändbara
fartyg och persedlar; afgörande af besvärsmål öfver
stations-befalhafvarnes och andre vederbörandes i
ekonomiska ärender gifna resolutioner, m. m. —
Chefen bestämmer förvaltningens sammanträden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
