Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvarsverket ... - G - Gack icke goda vänner för när - Gadd, Hemming
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FArvIanlng»
Gadd.
60!
inilitär-ledamöterne bereda och föredraga de
ärenden som röra flottans militär-reglementen, arbeten
och inrättningar. Amiralitets-kammar-r&det bar
inseendet öfver kansliet och kammar-kontoret, be’
reder och föredrager alla besvärs-,
ansöknmgs-och befordrings- samt ekonomi- och
redogörelse-mål, har serskildta appsigten öfver redaktionen af
vigtiga reglementariska föreskrifter, samt för
allmän kontroll öfver medlens disposition.
Lots-di-rektören bereder och föredrager alla mål, hvilka
röra lots-, bàk- och fyr-anstalterna,
sjömätningar och sjökarteverken, m. m.
Fttrvfniiiiig (relegation), betyder ett bortvisande
eller återförvisande, hvarigenom någon hindras att
vistas på den ort, hvarest han tillförene varit.
Man plägar indela förvisning i stadsförvisning, då
någon ej får vistas inom staden; landsförvisning,
när en person ej får uppehålla sig i riket;
häradsförvisning, då någon ej far finnas inom häradet,
o. s. v. Förvisning från akademien är ett akademiskt
straff, hvarigenom någon studerande, för vissa
förseelser, drifves från akademien eller förlorar dess
skydd. Denna förvisning är antingen på viss tid,
till förbättring, eller for alltid, då sådant bör
offentligt gifvas den andra akademien i riket tillkänna.
■•’’UrKldrnr. Föräldramagten var i fordna tider
stor, och sträckte sig ända till rätt öfver barnens
frihet och lif. Genom den bildning kristendomen
infört, har den blifvit inskränkt inom sådana
gränser, att den icke förolämpar allmän menniskorätt.
Lagstiftningen har i afseende på förbållandet
emellan föräldrar och barn dels erkänt den moraliska
helgd, som tillbör dessa ’förbindelser, dels ock
stadgadt omfånget af det juridiska välde, som bör
tillkomma föräldrarne. I förra fallet är t. ex. allt
våld af barn emot föräldrar belagdt med större
straff än lika våldsgerningar emot andra personer,
och stjuf- samt svärföräldrar dela i detta fall. till
en viss grad egna föräldrars rätt. Men emot
onaturligt våld af föräldrarne, såsom för sträng aga
eller dylikt, äro barnen skyddade genom
Missger-nings-balkens straffbud. I senare fallet, eller hvad
den juridiska föräldra-rätten beträffar, består den
hufvudsakligen i rättigheten att uppfostra sina barn
och utöfva giftomanna-rätt. Denna senare äger
dock egentligen rnm endast för dotter, ej för son,
hvilken, myndig vörden, råder for sina handlingar
sjelf, äfven i detta fall. Men om son, som i
föräldrahuset lefver, gifter sig utan föräldrars
tillstånd och det sker af sidovördnad, kan han göras
arflös. Deremot kan sjelfva giftermålet icke
hindras, ej en gång dotterns, ifall saken drages
inför domstol och domaren pröfvar att skäl emot
giftermålet icke äger rum. Föräldramagten
sträcker sig till alla inom äktenskapet födda barn, och
till de som genom sedermera fullbordadt äktenskap
blifvit förklarade för äkta. Öfver oäkta barn äga
föräldrarne ej en faders eller moders rättigheter;
men motsvarande skyldigheter åligga dem.
Deremot är föräldramagten utsträckt äfven till
upptagna fosterbarn, enligt legostadgan.
FtirHndrings-extrakter kallas de summariska
anteckningar, hvilka är efter är, emellan det
per-sedle-jordeboken författas, uppgöras öfver de
förändringar, hvilka inträffat sedan sista jordeboken,
angående kronans räntor och de fasta
lägenheterna i landet, nemligen i de omständigheter som
jordeboken upptager och hvari den tjenar till
efterrättelse. Förändrings-extrakterne äro vida
mindre vidlyftiga än jordeboken, och derföre tillätne
till lättnad i deras göromål, som hafva befattning
med jordeboken; och tjena de till upplysning vid
en ny persedel-jordeboks uppgörande.
><Ni»ked, ett jernbruk i Nyeds socken af
Wermlands län, bygdt år 1636 af borgmästaren i
Carl-stad, Johan Börjesson, Bruket har 1 härd och
533 skepp:d 6 lisp:d privil. årligt smide, af
köpe-tackjern, för hvilka bammarskatt utgöres med 5
skepp:d 6 lisp:d 13 marker. Dessutom idkas här
åtskilligt manufaktur- samt spik-smide. Skeppar
på Götheborg. Äges af C. G. och B. A. Geijer
m. fl. intressenter.
KUnkefurM, ett jernbruk i Ekshärads socken af
Wermlands län, hör till Uddeholms-verken; är
npp-bygdt år 1755. Det har I härdar och 2,402 skepp:d
priv. årligt smide af eget tackjern, hvaraf
hammar-skatten utgöres med 23 skepp:d 7 lisp:d 6 marker.
Frälsesmidet är 65 skepp:d 12 lisp:d 10 marker.
Skeppar pä Götheborg och disponeras af J. Wærn
och C. G. R. Geijer.
G.
C«. 1 Svenska språket uttalas denna bokstaf nära
nog lika som i Italienskan, med hvars
prononciation Svenskan är mest beslägtad 8f alla Europeiska
språk, således bårdt framför a, o, u och d, men
lent framför de öfriga vokalerna. När två g stå
tillsammans, uttalas de likväl bårdt framför alla
vokaler, t. ex. i styijijeUe.
(■nek Irke goda vliiinrr fUr nNr, ett
gammalt Svenskt ordspråk, hvarmed betecknades, att
man icke skall missbruka god vänskap; icke kom-
ma för ofta, så att vänner ej ledsna vid for långt
drifven enträgenhet.
<>add, Hemming, tbeol. doktor, en man med
lärdom och många utmärkta egenskaper, hvilken
Sten Sture d. ä. inkallade i rådet och begagnade
vid många underhandlingar. Genom hans förord
blef Gadd är 1401 väld till biskop i Linköping,
och år 1502 stadfästad i embetet af påfven
Alexander VI; men konung Johan II förmådde hindra
bans invigning genom sina intriger i Rom. Gadd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
