Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd, Hemming - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
002
»adil.
Cl adel i un.
hade der salt sig i betydlig skald (enligt
Rhezelius flere tusen dukater); man förespeglade stiftet,
att det skulle nüdgas betala densamma, och
Johan, som önskade att på sin sida vinna den
påflige legaten, kardinal Arborensis, lofvade honom
Linköpings biskopsstol. Påfven Julius II
understödde detta löfte, befallte kapitlet att erkänna
Arborensis för sin biskop och bannlyste Hemming
Gadd. Denne blef härigenom utledsnad och afsade
sig slntligen år 1512 alla anspråk på
biskopsdöme!, hvilket sedan tillföll Brask. Emellertid
visade sig Gadd såsom en god Svensk och en ifrig
anhängare af Sturarne. Då Christiern begärde
gisslan för sin tillernade underhandling med Sten
Sture, och .sex Svenske ädlingar för detta ändamål
afsändes till hans flotta, var Hemming Gadd, hvilken
af riksföreståndaren blifvit upphöjd i adligt stånd,
äfven en bland dem, samt fördes jemte de öfrige
fången till Danmark. Här lärer det hafva lyckats
Christiern, att icke allenast besegra Gadds fordna
hat till Danskarne och föreningen, utan ock att
draga honom helt och hållet in i sina fördelar, så
att han återvände till Sverige i konungens
sällskap, uppträdde såsom hans partigängare och sökte
på allt sätt, med sin vältalighet och sina
under-bandlingskonster, verka till hans förmån. Detta
bedröfliga förräderi tros hafva varit våiladt af
löftet om Linköpings biskopsstift, hvarmed han
blifvit smickrad. Christiern höll sina löften mot
honom likasom mot alla andra, och lät halshugga
Lonom pä Raseborgs slott i Finland, d. 11 Nov.
1520. Han var då omkring 80 år gammal.
Enligt Sh. Rosenhane skall öfversten för Skaraborgs
regemente G adde, (se nedanföre), hafva
härstammat från denne Hemming Gadds bror.
Garid, Peter Adrian, utmärkt som ekonom och
kemist, född den 12 April 1727 i Birkkala
socken af Finland, företog från 1753 till 1755, med
statens understöd, resor på södra Finlands kuster
och i’dess skärgård, för att anställa
naturhistoriska och ekonomiska forskningar samt började sjelf
i Finland odla åtskilliga mindre bekanta väster.
Belöningen härföre blef hans utnämning till
inspektor öfver saltpetersjuderierna, och följande året,
1756, äfven öfver schäferierna. Ar 1761 befordrades
han till kemie professor i Åbo, sedan till
bibliothe-karie och plantage-direktör, med ett årligt anslag
af 66 R:dr 32 sk. Han hade anbud alt få
pro-fessors-embeten både från Danmark och Ryssland,
men föredrog att qvarstadna i fäderneslandet.
Tjenst-ledig år 1787, död d. 11 Aug. 1797. R. af W.
O., ledamot af vetenskaps-akademien,
vetenskapssocieteten i Upsala och flera andra Svenska och
utländska lärda samfund. Hans förnämsta skrifter,
hvilka på sin tid stodo i högt anseende, voro:
Åkerbrukets kemiska grunder; Om Nylands och
Tavastehus län; Österbottens, Tavastlands, Bjirneborgs
och Abo låns mineralhistoria; Försök Ull en
systematisk inledning till Svenska landlskëtseln;
Inledning till slenrikets känning; Om
sallpelersjuderi-inrättningen i Sverige, m. fi. — Gadd, E. O.,
magister, har utgifvit en afhandling: De instituendi
rattone in scholis publicis, tryckt i Lund år 1831.
»adde, Gustaf, född i Finland år 1676, blef
pikenerare vid gardet 1696 och fältvabel 1700,
utmärkte sig så i slaget vid Narva, att han
befordrades till fändrik, och 1702 till löjtnant vid
gardets grenadierer. I slaget vid Klissow
stormade han fiendens Spanske ryttare, eröfrade dess
kanoner och vände dem mot dess egna leder; men
fick härvid tvenne svåra sår, och fanns efter
slaget liggande alldeles utplundrad bland de döde.
Han upptogs och läktes, ehuru långsamt, och med
tvenne kulor qvarsiltande i kroppen. Han följde
sedan Carl XII under bela kriget, intill slaget vid
Pultava, der äfven han blef fången. Lyckligare
än mängden af sina kamrater, erhöll han tillåtelse
att återvända till Sverige för att utvexlas. Här
blef han öfverstlöjtnant vid Nerikes regemente är
1711, öfverste och kommendant på Nya Elfsborg
år 1716, öfverste för Skaraborgs regemente år
1729, hvarifrån han år 1737 flyttades till samma
grad vid Nerikes och Wermlands regemente; men
dog följande året 1738.
Gadebusch, slaget vid. Det sista stora fältslag
Svenska hären gifvit, stod d. 9, efter nya stilen
d. 20 Dec. år 1712. Stenbocks bär var 13,001)
man, hvaraf mer än hälften rytteri; den Danska
och Sachsiska något öfver 20,000, under general
von Scboltens befäl. Sachsiske fältmarskalken
grefve Fleming anförde Sachsiska rytteriet,
hvarvid grefve Moritz af Sachsen, konung Augusts och
Aurora Königsmarks son, var chef för ett
regement e. Cronstedts artilleri bidrog väseadtligt till
segern. Han framryckte med 28 kanoner orh 2
hauhitser, genom en 1,000 alnar bred defilé,
hvilken fienden försummat att besätta med tillräcklig
styrka. Nästan bela Danska gardet stupade för
Dalregementets salfvor; en Dansk bataljon låg qvar
på slagtfältet, i samma ordning den varit
uppställd. Flere officerare å ömse sidor råkade i
envig; bland andra dödades Danske öfversten
Gla-senop af öfverste Fuchs. Tre Danske generaler och
2,000 man stupade, general-major Mörner och
4,000 man föllo i fångenskap, hvarförutan
Svenskarne eröfrade bela fiendtliga artilleriet.
Konungen af Danmark var sjelf vittne till sin härs
nederlag.
Gadelius, Sven, theol. lektor vid Götheborgs
gymnasium från år 1715 till sin död år 1743, då
han uppnått 74 års ålder. En dissertation om
nattvarden, som han år 1705 hållit i Lund, ansågs
vittna om så mycken lärdom, att han följande året,
ehuru frånvarande och utan andra specimina, af
fakulteten förklarades för magister, en sällsynt
utmärkelse vid ett Svenskt universitet. Har
utgifvit en fullständig Historia Evangetica;
Ullayg-ning öfver första Moses bok; Öfver Pauli Bref till
Epheserne och Galatherne, m. m.
Gadelius, Krik, son till notarien vid
stadsauk-tionsverket i Stockholm Sven Weddevig G., fiidd
derstädes d. 16 Juni 1778, studerade medicinen vid
Åbo universitet och promoverades der d. 14 Juni
1802 i konungens och drottningens närvaro. Han
åtnjöt sedan alltid Finnarne» utmärkta förtroende
och rådfrågades företädesvis af alla dem, som för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
