Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gadolin.
Gngoer.
603
sin helsas skall besökte Stockholm. Blef år 1805
intendent vid Sabbathsbergs helsobrunn, der han
stiftade ett brunnslazarett. Han höll offentliga
föreläsningar i medicinal-lagfarenheten, undervisade
blifvande prester i medicinens elementer, var en ibland
stiftarne af Svenska läkare-sällskapet och i många
år dess sekreterare, fick professors titel, hade en
tid uppsigt öfver Stockholms garnisons-sjukbus,
blef med. theoret. professor vid Carolinska
institutet, R. W. O. och ledamot af
vetenskaps-akademien; men smittades af en typhusartad feber,
som var gängse i ett provisoriskt sjukhus vid
Sab-bathsberg, öfver hvilket han hade tillsyn, och dog
deraf d. 2 Febr. 1827. G. var en man af
vidsträckt beläsenhet, och mycket anlitad som praktisk
läkare, ehuru han var mera theorist. Har
utgifvit en Handbok i Medicinal-lagfarenheten, hvilken
särdeles värderas, samt, jemte friherre Berzelius,
en Journal [Or Läkare och Fàltskàrer. En mängd
uppsatser i Svenska läkare-sällskapets handlingar
äro af hans hand.
•liutlolin, Jakob, född d. 13 Okt. 1719 i
Strengnäs, hvarest fadern, sacellan i Nàdendal, då
vistades såsom flykting undan Ryssarne, hvilka innehade
Finland. Ehuru fadren sedermera blef kyrkoherde
i Wirmo och kontraktsprost, voro hans tillgångar
likväl så knappa, att sonen Jakob, under sin
stu-die-tid, måste kämpa mot många svårigheter och
låna sig de oundgängligaste böcker. Genom (lit
och ihärdighet besegrade han emellertid alla
hinder och var primus vid magister-promotionen år
1743. Såsom prof på hans ihärdighet må
anföras, att han, för att icke af sömnens* behag låta
förleda sig att för länge qvarstadna i sängen, ofta
lade sig på blotta golfvet med ett vedträd under
hufvudet. Uppå vetenskaps-akademiens uppdrag
verkställde han år 1751 observationer på månen,
hvilka vunno mycket bifall, och belönades med
le-damotskapet i akademien, samt följande året med
k» rkoherde-beställningen vid Finska
domkyrkoförsamlingen i Abo, till hvars emottagande han lät
prestviga sig. År 1753 blef han phys. professor,
sedermera, efter hvartannat, theol. doktor, theol.
professor och domprost, samt 1788 biskop i Åbo,
K. N. O. Död d. 26 Sept. år 1802. G. var en
utmärkt niatbematikus, fördragsam theolog, slug
och förslagen, skarp menniskokänuare, glömsk af
oförrätter, herre öfver sina känslor och
handlingar, samt ganska brukbar i politiska värf. Hans
klokhet väckte stundom mot honom misstanken för
bakslughet; men han begagnades med fördel af
ledarne vid riksdagarne under Gustaf UI:s tid, i hvilka
han tog en verksam del. Det väcker förundran,
att eu så klok man, redan hunnen till 70 års
ålder, eftersträfvade utmärkelsen af
Nordstjerne-kommendörs-tecknet. Härom berättas, att han
ytt-y rat till konungen, det han behöfde något yttre
tecken, för att mera inverka på sitt stånd i
konun-gens intresse, när han skulle tala till det. Gustaf
anmärkte då, att han redan hade Nordstjernan.
. t ”Ack”, sade Gadolin, ”det Sr ett så litet tecken,
jJ ers majestät.” Redbarare var Töfsala
prebende-pastorat, hvilket han äfven vid 1789 års riksdag
visste förskaffa sig. Har efterlemnat 43
disputa-tioner, 6 rön i vetenskaps-akademiens handlingar,
ett Tal om gr amor na emellan det vi uti naturen
kanna, och det vi ännu icke hunnit falla, m. m.
Af hans efterlemnade söner blef den andre i
ordningen, Gustaf, vid 26 års ålder, professor i
Orientaliska och Grekiska språken, sedan tbeol.
doktor och domprost i Abo, der han dog 1842 i en
ålder af 73 år. Mest känd är likväl äldste sonen
(•iadolln, Jolian, en af Sveriges mest berömde
kemister, född i Abo d. 5 Juni 1760, och ännu
lefvande såsom emeritus nära Helsingfors. Under
Gadd i Åbo och sedan under Bergman i Upsala
studerade han kemien, till hvilken hans håg tidigt
drog honom, och blef magister år 1782. Ehnru
allmänt vitsordad hans skicklighet var, gick hans
befordran likväl trögt, och först efter Gadds död,
år 1797, kunde han erhålla kemie-professionen,
men full lön icke förr än 1801. Tre år senare
fick han kallelse från Göttingen, att bli den
namnkunnige Gmelins efterträdare. Han antog likväl
icke det hedrande anbudet. Svenska
vetenskapsakademien och en mängd lärda sällskap hafva valt
honom till sin ledamot. Den af honom beskrifna
ytterjorden har efter honom blifvit kallad
Gadoli-nit, och Ryske kejsaren har prydt honom med S:t
Annæ- och Wladimirs-orden. Skrifter: Inledninc
till Chemien och 51 disputationer.
Oadolinit, ytterbit, yttrit, svart zeolitb, ett till
silikaternes slägte hörande mineral, som består af
basisk kiselsyrad ytterjQrd, ceruxidul, jernoxidul,
och förekommer dels vid Ytterby stenbrott nära
Waxholms fästning, amorft i körtlar af svart färg,
ogenomskinligt med glänsande opakt brott; dels
vid Finbo, likaledes nraorft, äfvensom vid Broddbo
och Kårarfsbcrget nära Falun, på det senare
stället äfven oftast derbt, men stundom i fyrsidiga,
platta prismer, till färgen utvändigt svart, inuti
mörkbrunt eller gulbrunt, samt hårdare än det
derba, från hvilket det äfven skiljer sig till
sammansättningen, derigenom att det, jemte dessa
beståndsdelar, innehåller kolsyrad kalk och berylljord
samt manganoxid. Det är uppkalladt så väl efter
Gadolin (se ofvan), som efter fyndorten.
Oagnef, en socken, med Mockfjerds kapell,
belägen i Säters fögderi af Stora Kopparbergs län,
Leksands kontrakt af Westerås stift, 3J mil V.
från Falun, hör till 2 kl. konsist, och håller 12
mil i omkrets. Kyrkan är uppförd af sten,
rymlig och ljus, försedd med torn, från hvars lanterna
man har en god utsigt öfver trakten. Sedan
socknen blifvit storskiftad på statens bekostnad, har
man fått den uppgift, att åkern ntgör 6,425 tunnl.
26 kapp), samt äng och skugar 9,369 tunnl. 27 j.
kappl. Denna mark fördelades då i 600
besuten-beter, hvaraf de minsta erhöllo 5£ tunnl. fullgod
åker och äng; 57,343 tunnl. skog voro fördelade
på dessa besutenheter. Allmogens qvinnor
sysselsätta sig vintertiden med linspånad och väfnad,
hvilka varor försäljas till angränsande landskap.
Äfven spånader af nötbår lemna dem en biförtjenst.
Här märkes: Tan»A masugn, anlagd åren 1820 och
1821, tillhör Kopparbergslagco och lyder under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
