Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rar däri g.
Garnering.
611
Gardarlg, eller Götbrik Baldurson, enligt Dalin
en bland Göthernes anförare, under hvars befäl de
ryckte frän Tyskland genom Schlesien och Polen.
Gardarike var våra förfäders benämning på det
nuvarande Ryssland. Det kallades äfven Holmgärd.
Gardell, Mila, född &r 1736 och död 1813,
kyrkoherde i Hafdbem pà Gottland samt är 1807
biskop derstädes, L. af N. O. och theol. doktor.
Kallas i Thomée kyrkohistoria "i alla afseenden
obetydlig."
Gardea-regeuienter, Svenske, äro tre,
forlag-de i Stockholm, såsom konungens lifvakt.
Tvenne af dem utgöra infanteri, det tredje
kavalleri. Detta eller lifgardet till häst består af 400
man, fördelade på fem sqvadroner. Svea lifgarde
utgöres af 800 man och lika stort är äfven andra
lifgardet. Högsta befälet öfver dessa trupper bar
konungen i egen person behagat öfvertaga; men
den närmare styrelsen tillhör sekund-chefs-embetet,
hvilket medför öfverstes rang. De begge garderna
till fots innefatta åtta kompanier, och alla tre
gar-des-regementerna hafva sin gemensamma
mötesplats på Ladugårdsgärdet vid Stockholm.
Gardes-regementerna äro värfvade och aflöningen
utbetalas af stats-kontoret; men bevärings-, beklädning
-och dylika persedlar af krigs-kollegium. Vissa
behof för manskapets räkning anskaffas af befälet,
efter passevolans-kontrakter med kronan.
Väfningen sker pä vissa år, högst tolf, efter hvilkas
slut den kan förnyas. Gardes-regementerna äro
s. k. rang-regementen, hvilkas officerare äga vissa
företrädes-rättigheter, bestämda genom ett kongl.
bref af d. 2 Mars 1833. Aflönings- och
underhålls-kostnaden uppgår för Svea lifgardet till vid
pass 156,000 R:dr, för andra lifgardet till 158,000
och för lifgardet till bäst till 182,000 K:dr B:ko.
Af de 800 nummer, som utgöra
gardes-regemen-tcrna till fots äro 24 indragne och anslagne till
spelet. Civilstaten af rogements-prest, läkare,
auditör, regements- och mönster-skrifvare utgör vid
hvarje af dessa tre korpser 8 personer.
Officerarnes amal är 24 vid hästgardet och 38 vid de
öfriga begge korpserne, samt under-officerarnes
19 vid infanteri-garderna och 25 vid det ridande
gardet.
Gardianer kallades, under påfviska tiden,
Fran-siskanernes och Grèbrödernes förmän och
föreståndare; men Benediktiner-, Cluniacenser- och
Bern-hardiner-munkarne nämnde sina abboter, och
Do-minikanernes och Svartbrödernes benämndes priores.
Gardrom (mythol). Så bette ett utmärkt
vackert sto, hvilket födde den vindsnälle fålen,
Hof-warpner, på hvilken rider Gna, gudinnan Friggas
budbärerska.
Garfning, logarfning, kallas i allmänhet de
arbeten, hvarigenom djurs hudar och skinn förädlas
till läder, garfvas eller göras gara,
hufvudsakligen genom behandling med åtskilliga bark-arter,
särdeles ekbark, eller andra likartade växtämnen,
och hvarvid den uti dessa innehållna garfsyran
ingår med hudsubstansen en förening, som är
oföränderlig i luften och olöslig i vatten samt de
flesta vätskor, i följd hvaraf buden sft väl hindras
från att, s&som i sitt naturliga tillstånd, taga
röta, som ock blir ogenomtränglig för vatten;
men derjemte erhåller en viss grad af böjligbet
och elasticitet, hvilken den saknar i sitt torkade
tillstånd, samt genom behörig smörjning och
ytterligare beredning blir fullkomligt mjuk och smidig.
Detta senare ändamål vinnes äfven genom en
annan arbetsmethod, kallad hvitgarfning eller
hvit-mäntning, och hvilken skiljer sig från logarfningen
derigenom, att budsubstansen dervid genom tjenlig
behandling förenas med vissa salter, hvarigenom den
äfven blir oföränderlig i luften, men likväl icke,
såsom vid logarfningen, ogenomtränglig för vatten.
Garfning betecknar äfven i metallurgien den
operation, som användes för beredningen af garfstål.
Garfiital, ett slags stål, hvilket tillverkas antingen
och vanligast af smältstål; men äfven af
bränn-stål, på det sätt, att flera stänger af dessa slag
sammansvetsas och åter utsträckas till behöriga
dimensioner, hvarigenom det erhålles mera
likartadt genom hela sin massa.
Garfverier hafva i Sveriges ekonomiska
lagstiftning blifvit ansedda såsom dels handtverk, dels
fabriks-inrättningar. Garfverier höra i allmänhet
under skrå, och få anläggas endast i städerna; men
s. k. Engelska garfverier anses såsom
fabriksrö-relse och kunna anläggas af hvilken som helst i
staden eller på landet. En annan skillnad emellan
dessa olika slag af garfverier bestod i de
Engelska garfveriernas inskränkning, att blott använda
utländska budar, samt vid beredningen deraf
endast ekbark. Detta ar dock längesedan upphofvet.
Svenska hudars beredning vid sådana inrättningar
tilläts 1774, genom ett kongl. bref till
kommersekollegium, och slutligen medgafs dem år 1828, att
äfven begagua hvad slags bark som helst. Ett
Engelskt garfveri anlades redan år 1753 pà
Kungsholmen i Stockholm af Finlaij och Gräfver; men
då det bär ej kunde bära sig, blef det åter nedlagdt
och huset användt 1793 till kasern åt
lifhusarer-ne, numera lifgardet till häst, på samma plats der
nu garnisons-sjukhuset står. Samtliga
garfverier-na utgjorde år 1842 ett antal af 296 och
sysselsatte 7 95 personer, samt tillverkade varor för ett
uppskattningsvärde af 683,626 R:dr. Samma år
ulfäidade kommerse-kollegium tillstånd för
anläggandet af icke mindre än 34 Engelska garfverier.
(Se vidare: Fabriks- och Manufaktur-näringen.)
Garnir (mythol.), den Nordiska mythologiens
Ccr-berus, betecknar i Eddan en stor hund, bunden i
underjorden vid Knipahällen. Vid llagnarök skall
Garms band brista, hvarefter han strider mot Tyr,
och de båda blifva hvarandras bane.
Garn, ett fördelaktig hamn på Gottland i
Grötlingbo socken, norr om stenbrottet på Grötlingbo
udde. Slidt för hamnen är Angantyrs hög, hopkastad
af stora kullerstenar, i omkrets vid pass 113 alnar,
med en lagd stenring rundt omkring. 1 högen har
man funnit ett litet kopparsvärd. Der bredvid äro
några mindre högar och några ätteplatser.
Garnering på fruntimmers-klädningar. I 1766
års förordning emot yppighet och öfverflöd
stadgas, att ingen på fruntimmerskläder fick tillsätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
