Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
618
Geiieltorg.
Gefleborg.
bestyckas med 2:ne 60:? bombkanoner, 2:ne 24:27
kanoner och 4 st. 30:7 kanoner.
CiSefleborg, ett höfdingedöme eller län, beläget i
norra delen af Sverige, bildadt af landskapen
Gestrikland och Helsingland, gränsar i norr till
We-sternorrland, i öster till Bottniska viken, i söder
till Upsala län, samt i vester till länen Stora
Kopparberg och Jemtland, håller 172£ qv. mil i areal,
af hvilken stora yta ännu blott en mindre del
eller omkring är odlad och begagnad till åker
och äng. Gestrikland kan anses som en
öfver-gångstrakt från Uplands slättbygd till det öfriga
i allmänhet skogrika, högländta och bergiga
Norrland. Helsingland är bergigare och delas af sina
5 icke sammanhängande bergsryggar i 4 floddalar.
I allmänhet kan länet sägas vara uppfylldt af
skogar, kärr och mossar, samt genomskuret af liera
betydliga vattendrag. Betydligast är i
Gestrikland det, hvilket genom Gefle- eller tiafvel-ån
faller ut i Bottniska viken; dernäst det, som har
sina källor i Bollnäs Finnmarker. Det minsta är
Tonnebro A, hvilken kommer frän Helsingland. I
Helsingland: Woxna- eller Ljusne-elfven och
Dell-vattnel, d. ä. flere strömmar, som från småsjöar
utgjuta sig i norra och södra Dellen. Malmtrakter
finnas: jern i vestra Gestrikland, södra och vestra
Helsingland; koppar i nordvestra Helsingland och
blyglans i vestra Gestrikland. Bergsbrukets
betydenhet här kan finnas deraf, att, är 1842, bedrefs
jernmalms-brytningen i Gestrikland vid 25 och i
Helsingland vid 12 grufvor; tackjernsblåsningen af
16 masugnar i Gestrikland och 8 i Helsingland;
■tång- och ämnes-jemssmidet af 101 härdar i
Gestrikland och 62 i Helsingland, utom jerngjuteri
och manufaktursmide. Länets egna malmtillgångar
äro likväl icke tillräckliga för bruksrörelsen; men
hafva dock utgjort 33,072 skepp:d bergsvigt.
Anmärkningsvärd är den ifver, hvarmed
malmletnin-gen under åren 1838—1842 blifvit bedrifven inom
länet, och hvaraf följden varit, att en stor mängd
inmutningar efter kompassens anvisning blifvit
anmälde hos bergmästare-embetet, som under tiden
utfärdat ej mindre än 424 mutsedlar, hvaraf 247
belöpa sig på Gestrikland och 177 på Helsingland.
Jordbruket skötes på olika sätt i begge
landska-perna. I Gestrikland iudelas den öppna
åkerjorden, likasom i Upland, allmännast i två gärden,
af hvilka det ena besås, det andra ligger i trade;
i några socknar trädes jorden ett år, besås det
andra med starkare sädesslag och det tredje med
svagare eller stundom med rofvor eller potatis. I
Helsinglands flesta socknar trädes jorden blott hvart
fjerde år och besås de öfriga trenne. I ordning
efter myckenheten af utsädet inom länet sås:
potates, korn, bafra, blandsäd, råg, ärter och hvete.
Linodlingen fortfar, att för Helsinglands invånare
vara en högst vigtig näringsgren, är den nästan
enda kontanta inkomstkällan derstädes, och för
mången nästan det enda medlet till bergning.
Afsättningen deraf till andra orter anses årligen
uppgå till 20 à 30,000 lisp:d lin, tre miljoner
alnar väf af alla slag, samt 50,000 bärfvor garn,
hvilket till större delen afsattes uti Gefle, Upsala,
Hedemora och Sala. Odlingen af hampa är högst
obetydlig. Ängsskötseln står i detta län i
temligen jemnt förhållande till åkerbruket.
Boskapsskötseln är i Gestrikland i allmänhet inskränkt;
åkervidderna äro der större, samt ängs- och
betesmarkerna inskränktare; men i Helsingland stå
dessa i bättre förhållande till hvarandra.
Hästarne, af Norsk ras, äro i Helsingland vackra, stora
och härdiga, samt utgöra bland husdjuren
hufvudföremålet för allmogens omsorger. 1 Gestrikland
äro de i alla afseenden sämre.
Hornboskaps-skötseln är i Gestrikland tillräcklig blott for
husbehof-vet; men uti Helsingland, synnerligast Hassela,
Högdahl, Färila, Ljusdal med flere socknar sä
betydlig, att det antages att derifrån afyttras
ungefärligen 3,000 lisp:d smör årligen. Fårafveln är
i allmänhet försummad och nästan endast grofullig.
Skogshushållningen, om icke i allmänhet
vanvårdad, handhafves dock icke efter någon plan, och
skogarne närmast eller nära hafskusten äro
isynnerhet strängt medtagna. Gestriklands skogar äro
mindre, här och der otillräckliga; men både bättre
vårdade och af folket mera värderade. Bland
större rekognitions-skogar märkas isynnerhet Ugglebo
jernverken» allmänning, innehållande 95,469 ^
tunnland, Axmars, Gysinge, Ljusne-verkens, Långvinds,
Elfkarleö, Forsbacka, Gammelstilla, Grönzinka,
Hammarby, Hofors och Wiksjö bruks allmänningar. Jagt
och djurfång idkas uti alla socknar af länet,
såsom tidsfördrif; men i norra Helsingland utgöra de
ett näringsfång. Skäljagt idkas ock något i
hafs-skären. Uti så väl linberedningen som spinnande
och väfning, hvilka drifvas egentligen i
Helsingland, deltager mankönet af allmogen ofta med
qvinnorna. Oaktadt den enkelhet Helsingen iakttager
vid linberedningen anses dock i allmänhet
llelsinge-linet vara bättre än det i andra landskaper.
Dessutom idkas såsom binäring: tjärubränning,
salpeter-tillverkning, kolning, försäljning af trädvaror
samt körslor för brukens behof, hvilket
synnerligast i Gestrikland anses vara en vigtig binäring.
Handeln är, utom i städerna, en näringsgren
egentligen i Helsingland. Gestriken hörer till rikets minst
handlande allmoge, och träffas sällan utom
landskapets gränsor; Helsingen deremot är en stor del
af året sysselsatt med resor, för att i Stockholm
och under marknaderna i Upsala, Westerås,
Hedemora och Sala afyttra sitt lin, garn, väfnader,
smör, fogel och bästar. Allmogen är i allmänhet
bändig att sjelf förfärdiga bvad den behöfver för
sitt hushåll eller näring-, men utom Ofvansjö
socken, der hvarjehanda smide tillverkas, är ingen
trakt framfor annan utmärkt i någon bandaslöjd.
Endast i de socknar, som ligga vid hafvet, liknar
fisket ett näringsfång. Strömmings-fisket är i
norra Helsinglands kusttrakter nästan hufvudnäringen.
Åtskilliga laxfisken finnas ock; de betydligaste äro
i Gefle-ån, Ljusne-elf, Testebo-ström och
Woxoa-elf. Liksom länets begge delar till sin
beskaffenhet äro olika, så är ock folket till lynne och
seder olika i begge landskapema. Gestriken kan man
anse som en öfvergång från slätlboens tunga, men
fromma och jemna lynne, till den kraftkänsla, lif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>