Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Geometrien*
G era.
G25
äfven en handbok i orvktognosien af Schwartz,
samt Hedenborgs skrift i tidskriften Skandia om
Egyptens oryktognosi. Marklin, adjunkt vid
vetenskapssocieteten i Upsala, har med stor flit
samlat petrifikater. Ännu är dock vår litteratur i
denna väg fattig, och ett stort fält är öppet för
forskningar i sådana ämnen.
Geometrien är bos oss en yngre vetenskap än
vissa andra malhematiska kunskapsarter. Före 17:de
århundradet fanns ej i Sverige en mathematisk
litteratur, och äfven då var det mera ät astronomien,
eller rättare astrologien, som forskningen rigtades.
Astrologen Forsius var vår förste mathematiker,
och egnade äfven åt geometrien någon
uppmärksamhet. Han anställde geometriska mätningar i
Lappmarken, och utgaf en beskrifning öfver sin
resa i detta land. Läroböcker i geometri finnas
från detta århundrade af Gestrinius, Kexler,
Bill-berg och Smoll. Billberg var en utmärkt
matbe-matikus, befordrade trigonometriens och
astronomiens studium betydligt, samt var i denna väg
lika märkvärdig, som inom den filosofiska
litteraturen. Han var den Cartesianska filosofiens fader i
Sverige, och utstod derföre en svår kainp med
tbeologerne. Magnus Celsius var hans samtida,
en af mathematikens störste idkare inom vårt land
pä dessa tider. Under adertonde århundradet
tillväxte det matbematiska studium och män
fram-stodo med stora förtjenster deruti. Mest berömde
voro äfven då de Svenske astronomerne; likväl
glömdes ej geometrien. F.uclides öfversattes af
Mårten Strömer och utkom på Svenska år 1744.
Schen-mark, af Schultén och Palmqvist arbetade äfven
ät detta häll. Våra dagar hafva i den rena
matbematiken ett utmärkt namn i Jöns Svanberg,
hvars skrifter äga ett Europeiskt anseende. De
bestå dels i akademiska disputationer, dels i
afhandlingar, införda i lärda sällskapers
handlingar, dels i serskildt utgifne arbeten, såsom bans
berättelse om gradmätningarne i Lappland ären
ISO 1 — 1803.
Georg!i, Xikolau», prest i Malmö, på
1580-talet, har skrifvit: de Confessione Chrisliana och
öfversatt Convivium Herodii Sigis mundi Sceci.
Georgii, !*ils, en utmärkt gravör, elev af
Iled-linger, var dennes vikarie under hans utrikes
resor. Vid en sådan, då Fehrman var sjuk, måste
G. gravera drottning Ulrika Eleonoras
begrafnings-mcdalj, och gjorde det med sådan skicklighet, att
han kallades till Ryssland, der lian fick modellera
kejsarinnan Elisabeth, återvände till Sverige 1746,
efter två års vistande i Ryssland, slog en jetton
för vetenskaps-akademien, företog en utländsk
resa och anställdes i Berlin, hvars myntverk ban
iordningsattc, utarbetade här en mäugd medaljer,
bland andra en stor öfver fältmarskalken Keith,
hvilken följdes då man modellerade hans bildstod
pä Wilhelmstorget i Berlin, samt flera öfver
Fredrik den store. Är 1782 återvände han till
fäderneslandet för att der tillbringa sina återstående
dagar, och dog i Stockholm år 1790, i en ålder af
73 är. Ledamot af målare- och
bildhuggare-akademien. Ilar utgifvit: Theorie om Zirater, samt
Något med svaga fàrgor, eller vli prosa skrifne
målningar och fabler.
Georgii, Carl Kreti rik , histor. professor i
Upsala, författare till: Instruktion för Guvernören hos
Svea Rikes Kronprins; llisloriola Conlroversiie recens
motæ de antiguitate regm Sveo-Goth.; Monarchia
Ivarica; Genealog. Stenkihana; De peregrinis impei ti
Sviogoth. regibus ante foedera Colmar, m. fl.
akademiska dissertationer.
Georgil kyrka, Nit, på Gottland, kallades
äfven S:t Görans, och anses vara byggd år 1218.
Den är belägen i Wisbys norra förstad. Husen af
det lasarett som hörde bit, äro alla borta; men
murarne af kyrkan stå ännu qvar, jemte en stor
vacker kyrkogård, der fattige ännu på 1700-talct
begrafdes.
Gera. Af denna gamla och högt ansedda slägt
finnas åtskillige, som beklädt rikets högsta
embeten. Det äldsta riksrådet bland dem var Carl
Knutsson till Björkvik, riddare, hvilken inkallades
i rådet på 1476 och dog på 1490-talet. Hansson
Gera, Hollinger Carlsson, till Björkvik och
Ollonö, riddare, blef år 1515 af Sten Sture
for-ordnad till höfvidsman på Stegeborgs slott.
Emedan han hållit sig till Christian Il:s parti, blef ban
på riksdagen i Söderköping år 1523, jemte flera
andra, förklarad för rikets fiende. Han var då
utrest; men återkom samma år och försonades med
konung Gustaf, hvilken år 1525 utnämnde honom till
lagman i Ostergöthland och Småland, samt gaf
honom tre år senare Stegeborg i förläning. Ar
1537 böll han konungens räfst i Småland och
användes dessutom vid liera beskickningar, såsom till
mötet i Warberg 1530, till det i Elbingen och
Halmstad år 1537, och till Oppslo i Norrige år
1538. Han dog i Kalmar år 1541 vid
midfasto-tiden. Hans söner Carl och Gitrun, som följa
bär nedan, blefvo begge friherrar vid Erik XIY:s
kröning 1561 och riddare af S:t Salvatoris orden;
men slöto båda sina friberrliga ätter, emedan de
afledo utan manlige efterkommande.
Gera, Carl, riksråd, laginan i Östergöthland,
kallas gubernator i Småland. Han var en af dem,
som skickades till England, att, för dåvarande
kronprinsen Erik, fria till drottning Elisabeth. Dog på
Kumla gästgifvaregård i Nerike den 25 Juli I 566.
Gera, GOran, äfvenledes riksråd, en af dem,
som svuro prins Erik tro och huldhet, då han fick
Kalmar i förläning, hvilket misshagade den gamle
konung Gustaf. Han belönades af Erik med
ståthållarskapet å Kalmar slott år 1559. Är 1563
blef han skickad till Hessen, att fria till
landtgref-vens dotter, hvilket ärende misslyckades, när
konungen af Danmark lät i hemlighet meddela
landt-grefven ett uppfàngadt friarebref från Erik till
Elisabeth. Detta missöde beröfvade honom likväl
icke konungens förtroende, hvilket kan synas
deraf, att han år 1567 utnämnde honom till ledamot
i den domstol, dit han, tvungen af den allmänna
oviljan, nödgades förvisa Göran Persson, som der
dömdes till döden. På Eriks sista tider använde
ban honom såsom sändebud, först att medla en
förlikning med de upproriske hertigarne och sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
