Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
62G
Gernhof.
Gerlnglus.
att utmana hans broder Carl till envig. År 1559
blef han lagman i Westmanland och Dalarne, och
var är 1570 Svensk fullmägtig vid
fredskongressen i Stettin, tillika med sin svärfader, Bengt Gylta
och Erik Gyllenstjerna. Häraf synes, att han
förstått vinna ynnest hos både vän och fiende, och
att han sjelf således ej måste hafva hyst några
särdeles stränga grundsatser. Likväl ansågs ban,
tillika med Gylta och Gyllenstjerna, för landets
klokaste män på sin tid. Han dog barnlös år 1588,
den siste af sin slägt.
Geralior, fordom öfrabo, 2 mtl. säteri med
15 torp, 3 mil från Jönköping i Byarums socken.
Har vacker belägenhet, utan sjö, är väl bebygdt,
har qvarn och bördig åker. Ägare hafva varit
slägterne: Strömberg, Güntersberch, von Vicken,
Cederstam, Hampus Mörner, G. Odencrantz och
innehafves nu af grefvarne Hamilton på
Eckers-kolm. 1 en äng vid gården finnes en märkvärdig
och vacker domstensbana af 9 stenar, med tvenne
5 alnar höga vårdhållare i nordvest.
Gerd eller Gerda, jätten Gymers dotter och
Freys gemål, var den skönaste af qvinnor. Då
hon upplyftade sina händer, spridde sig en
strålglans öfver land och haf. Frey varseblef henne,
då han en dag var djerf nog att sätta sig i
allfaders högsäte, Hlidskjalf, derifrån man kunde
blicka öfver hela verlden. Till straff härför greps
guden af den häftigaste kärlek till den strålande
jättedottern, afsände-sin tjenare Skirnir för att
vinna hennes hand, och lyckades komma i
besittning deraf, mot priset af sitt goda svärd. Denna
älskog blir omsider orsaken till hans bane, då
han, i mistning af sitt underbara svärd, måste
vid Ragnarök stupa för Surtur. — Sägnen om
Freys frieri till Gerda genom Skirnir kallas
Skir-nis-För, och är en af de skönaste dikter i den
poetiska Eddan.
fiierderun, biskop i Strengnäs, ungefär i medlet
af 1100-talet. Det enda man om honom vet, är
att han invigt S:t Bothvidi kyrka i Södermanland.
Gerdes, Johan, en bland de många utländske
lärde, som prydde drottning Christinas bof. Denne
inkallades från Rostock, för att undervisa henne
i Grekiskan.
Gerdliem, annex till Tunhem, belägen i Wäne
härad af Elfsborgs län, 1 * mil S. från Weners’
borg, vid Götha elf och Trollhättan. Kyrkan, af
sten, är af okänd ålder. I denna socken märkas
säterierne: Lund, mil från Trollhättan; Kàtene,
ladugård under Lund, samt Welanda, hvartdera om
l mtl., under det sistnämnde lyda 7 torp. Pä
hemmanet Ilåijöms ägor i denna socken, J mil S.
från Trollhättan, äro tvenne stora stenar uppresta,
af hvilka den ena, som varit omkullfallen,
berättas för 100 år sedan blifvit upprest och att man
då derunder funnit en ovanligt stor
mennisko-huf-vudskål. På hemmanet Slättbults ägor, finnes en
jättegryta uti ett högt berg. llulsjö by, lär vara
det Ilolasjö, som i Westgötha-lagen räknas till
Upsala Öde. Socknen består af 43 ^ mtl. och har
2,496 invånare på en areal af 19,741 tunnl., af
hvilka 895 äro sjöar och kärr. Adr. Wenersborg.
GerdsIOf, en socken, med Önarp, belägen i
Wem-menshögs härad och kontrakt, Malmöbus län och
Lunds stift, 3£ mil O.S.O. från Malmö, 2^ mil
V. från Ystad, är ett patronelt pastorat af 2 kl.
Norra delen, skogstrakten, är backig; den södra slät
och bördig. Den cirka 1,000 tunnl. stora
Näsbyholmssjön ligger till ^ i socknen. Här
märkas: Näsbyholm, frälse-säteri, medelmåttigt bebygdt;
men ntmärkt väl beläget på en udde i den täcka
Näsbyholms-sjön. Sjelfva gården är 5i mtl.; men
hela socknen lyder derunder och ägaren har jus
patronatus till pastoratet. Egendomen innehades i
äldre tider af Lunds erkebiskopar, åt hvilka den
anslogs af erkebiskopen Jakob Gertsson; ägdes pä
1600-talet af slägten Beck och är numera, jemte
stamgodset Dallund på Fyen, fidei-kommiss åt
äldste fiiherren af slägten von Blixen-Finecke, och
innehafves för det närvarande af bof-jägmästaren
bos II. M. konungen af Danmark, friherre C. F.
von Blixen-Finecke. Assartorp, 4 mtl., Altarp, 2
mtl., Nyvång, 2 mtl., m. fi. äro alla insockne frälse
under Näsbyholm. Socknen består af 20 ¥ mtl.
och har 1,100 invånare, på en areal af 5,690
tunnl., af hvilka 840 äro sjöar och kärr. Adr.
Malmö.
Gerdtsaon, Henrik, född Holländare, gick i
Svensk tjenst, blef der vice-amiral och utmärkte
sig vid flere tillfällen under Carl X Gustafs krig
med Danmark och Holland. 1 sjöslaget vid
Öresund d. 29 Okt. 1657 blef han sårad, nan var
en man med kunskaper och hade författat sjökort
öfver Bottniska viken, dem han önskade utgifva;
men hvilket regeringen förbjöd.
Gere (mythol.). En af de tvenne ulfvar, som
tillhörde Odén, och hvilka, såsom hundar, följde
honom öfverallt. Den andra hette Freke. I
Wal-hall förnöja sig gudar och gudinnor, äfven så val
som Einherierne och andra eftei döden
lycksalig-gjorda menniskor, med att äta och dricka; endast
Odén äter icke, han blott dricker. All den mat
som åt honom framsättes, ger han åt de båda
ulfvarne.
GereUulla, 3 bela mtl. med trenne torp, i
Lernn-hults socken af Småland, har husbehofsqvarn och
såg. Egendomen var fordom säteri, och tillhörde
i urminnes tider slägten Ulfsax; men utbyttes till
frälse år 1804 emot Ilällinge i Näs socken, af
lagman Hummelhjelm, hvarigenom säteri-fribeten
öfverflyttades till sistnämnde hemman; har tillhört
en Eklund, Linde, Ilabbe, Falkenberg,
Hummelhjelm och v. Schantz.
Gerelius, Johan Adolf,
protokolls-sekreterare, har utgifvit: Praktisk Geometri för
Lancaster-skolor, år 1825, samt Gasupplysningens egenskaper,
var en bland stiftarena af
ve.xelundervisuings-säll-skapet.
Gerhard, en Tysk målare, berättas år 1487
hafva varit i Wadstena för att pryda klostret med
målningar och bildhuggeri.
Geringius, Johan Gabriel, assessor i
kollegium medikum och provincial-medikus, först uti
Östergöthland, sedan i Nerike och sist i
Wester-botten, död år 1776, nära 72 år gammal, beröm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
