Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
630
GeatrieH.
GesKII.
bron, der körning Sverker föll, samt Kongshögen,
hvarifrån Danske konungen skall hafva åsjiàdat
striden. Talrika fynd af stridsvapen från denna tid
hafva ock blifvit gjorda på detta ställe.
Gestrich, Jonas, öfver-fältläkare,
regementsläkare vid Jemtland* regemente, från år 1782 till
1820, då han tog afsked, R. W. O., en skicklig
landtbrukare och af landtbruksakademien flera
gånger belönad, dels för stallfodring, dels för
bränning af ofruktbar leralf, att användas såsom
gödningsämne. Författare af flera afhandlingar nti
tidskriften Läkaren och Naturforskaren, samt i
landtbruksakademiens handlingar, såsom:
Anmärkning om stallfodring; Beskrifning om kalk ock leras
användande vid odling af sumpiga kärr; Om
svartmyllans egenskaper, o. s. v. Född 1756, död 1834.
Hade den olyckan att öfverlefva sin
förhoppningsfulle son
Gestrlcli, Jonas Samuel, född d. 8 Maj 1781,
död d. 8 Dec. 1825, såsom kyrkoherde i Heds
församling i Westmanland, studerade i ungdomen
juridiken, och fick år 1806 af konung Gustaf Adolf
befallning, att i Greifswald hålla föreläsningar
öfver Svenska lagfarenheten. lians håg drog honom
emellertid till det andliga ståndet, och han lät, s. å.
ban erhöll ofvannämnda uppdrag, prestviga sig i
Upsala. Förordnad till hospitals-predikant i
Westerås 1811, väckte han uppseende genom sina
predikaregåfvor och valdes år 1818 till kyrkoherde
i Hed. Har utgifvit flera Latinska afhandlingar,
såsom: Legum Scanensium Commentalio academ.;
Jura sacra Scanensium; De Gange Fluvio; De
In-diants, m. fl.
Gestririus, Laurentius Olavi, pastor
primarius i Stockholm, utgaf år 1565 en skrift, till
vederläggning af Kalvinisternes meningar, hvilka
på-stodo, att deras lära var mest öfverensstämmande
med Guds ord.
Gestrikland var fordom ett eget landskap; men
utgör nu en del af Gefleborgs län. Detta land, som
innehåller 37 £ qv. mil i areclvidd, är i allmänhet
mera jemnt än bergaktigt, förnämligast i östra
delen, den vestra deremot är mera ojemn och har
åtskilliga temligen höga berg. De största
insjöarne äro Storsjön och Hedesundasjön, hvilken senare
är en utvidgning af Dal-elfven. Landet är i
allmänhet väl försedt med skog, synnerligast i vestra och
norra delarne. Af mineralier finnes jern i
ymnighet, förnämligast i den vestra och bcrgaktiga delen
af landet, der malmtrakterna äro tillräckliga att förse
ej allenast landets egen bergslag, utan äfven
Norrländska masugnar med jern. Gestrikland utgör nu
en domsaga och ett fögderi, samt innefattar en
stad, Gefle, och 9 pastorat, nemligen: Gefle med
Walbo, Hille, Ockelbo med Åmots kapell,
Hedesunda, Östra Fernebo, Årsunda, Thorsàker,
Ofvan-sjö med Högbo kapell, S8mt Hamrånge,
innefattande tillsammans 440£ mtl med 30,244 invånare.
Arealn är 886,048 tunnl., af hvilka 116,450 äro
sjöar och kärr. (Se äfven: Gefleborgs län.)
Gestriklands kontrakt af Upsala stift, är
beläget i Gefleborgs län och innefattar 7 konsistoriela
pastorat, nemligen: Ockelbo med Åjnots kapell,
Qedesnnda, östra Fernebo, Årsunda, Thorsàker,
Hamrånge, samt Ofvansjö med Högbo kapell.
Kontraktets folkmängd utgör 24,542 personer.
Gestrin, Samuel, apologist i Gefle, född 1764,
död år 1815, har utgifvit: En katalog öfver böcker,
tryckta pä Wuingsö; En historia om Gefle
gymnasium, o. s. v.
Gestrinus, Martin K., matb. professor i
Upsala frän 1621 till 1648, har utgifvit flera
skrifter i sin vetenskap, såsom Euclides, de första sex
böckerna; Argumenta et notæ in Aristotehs
mecka-nica; en afhandling: De Sote et Stella Marte, o. s. v.
Gesäll, utan tvifvel detsamma i Svenskan som det
Tyska Gesell, kamrat, stallbroder, medhjelpare, bar
hos oss fått den uteslutande betydelsen af
medhjelpare i ett handtverk, och gesällerne utgöra en
egen af författningarne erkänd klass af arbetare.
Handtverkaren blir frän lärling gesäll och från
gesäll mästare. Gesällen utgör mellersta graden, och
likasom denne ej, ulan allagdt prof, blir
mästare, så finnes äfven en bestämd skillnad emellan
lärgossarne och gesällernes samfund. Ty desse
bilda elt sådant, och likasom mästarne hafva sin
ålderman, sä hafva gesällerne sin äldtgesäll,
såsom ordförande. Gesällerne stå ej under
tjenste-hjons-stadgan, och äro således icke bundne af
års-tjenst eller bestämda flyttningstider. De äro fria
arbetare, dock ej så, att de äga rätt att arbeta
bos annan mästare än den, i hvars tjenst de
gifvit sig. Gesäll-åren äro för en handtverkare en
lärolid, och mästarens verkstad hans öfningsskola.
Så har åtminstone meningen varit. Derföre äga
ock gesällerne rätt att resa på profession, såsom
det kallas, d. ä. att, under vandringen till
fremmande orter, söka en ökad skicklighet i sitt yrke.
Dessa vandringar hafva likväl blifvit missbrukade.
Dels fattigdom och brist på arbete, dels lättja och
oordentlighet har gjort vandrande gesäller till
tiggare. Bittra klagomål hafva försports deröfver,
och fråga har varit väckt vid riksdagarne, att
gesäller borde ställas under tjenstebjons-stadgan.
Detta har ej skelt; men regeringen har sökt
förekomma missbruken, genom en strängare kontroll på
ge-säll-vandringarne. (Se: Gesallbok.) Gesällen är sin
mästare ansvarig för under bänder hafvande
arbete och skyldig honom lydnad, såsom en tjenare
sin husbonde. Skillnaden från tjenstebjon ligger i
befrielsen från den bestämda årsflyttningen, och
äfven i gesällens egenskap af idkare utaf ett visst
slag af arbete. Honom kunna, utom verkstaden,
icke åläggas förrättningar i mästarens tjenst.
Dessutom äger gesällen äfven att arbeta för egen
räkning under fritimmarne, men icke annars. Fel af
gesäller genom olofligt arbetande, genom
friraån-dagar, o. dyl., äro belagda med böter, dels till
embetets låda och dels till de fattige. Samma
påföljd drabbar oböfviskt uppförande emot mästaren.
Någon viss tid för gesäll-tjensten är icke bestämd;
blott ett minimum af tre år. F.fter denna tid kan
mästerskap sökas. Gesällen anmäler dä, alt han
äskar embetet och honom förelägges att göra
mästerstycke. Hurudant detta skall vara bestämmes
af magistraten. Sedan detsamma blifvit förfàrdi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
