Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
638
Gillberga.
Gillen.
skapsmålning, i gouache och aquarell, och har
afgifvit flera lithografier.
Gillberga, en socken med Långserud, hör tilt 2
kl. konsist., är belägen i ofvannämnde Gillbergs
härad och kontrakt, 4J mil V. frän Carlstad.
Kyrkan säges vara byggd af Olof Skötkonung, i
samma form och af samma slags sten, som Husaby på
Kinnekulle, och var den första kristna kyrka i
Wermland. Den hade fyra underlydande kyrkor,
och pastoratet var mera vidsträckt, än det nu är;
ty åtminstone största delen af Silerud och äfven
Burviks gård i Grums härad hörde hit. Pastoratet
var således både för sin ålder och vidd ett af de
förnämsta, så att äfven den härvarande
kyrkoherden stundom varit kanik eller vice biskop öfver
Wermland. Här i socknen märkas Onsla,
Ihste-rud, Helsbeck och Björnö säterier, samt Gillberga
belsohrunn. — En jätte, som bodde pä en böjd,
kallad Knuts-skallen, blef förtretad, dä Gillberga
kyrka gjordes till kristen, och ville förstöra
byggnaden. Han kastade derföre mot henne en sten, i
förhällande till sin egen styrka; men som gubben
lärer varit för ifrig, har stenen halkat vid
kastningen, så att den ej hann längre än en
fjerdedels mil, dä den stannade i en mosse, J mil från
kyrkan, på Gàlsjö ägor, der den ännu visas. —
Socknen består af 431 mtl. och har 3,302
invånare på en areal af 42,213 tunnl., af hvilka 4,920
äro sjöar och kärr. Adr. Carlstad eller Amäl.
Gillberg», en socken med Lijsta, belägen i
Ve-ster-Rekarnes härad och kontrakt, Södermanlands
län och Strengnäs stift, 1 £ mil S.V. från
Eskilstuna, vid Hjelmaren. Här märkes Bihy, säteri och
gods, 2 mtl. Har tillförene någon tid varit
kungsgård; men förut äfven säteri, och då tillhört ätten
Stjernsköld. Socknen hör till 2 kl. patronella
pa-storater, och patronat-rätten tillkommer ägaren af
Bi by. Den innefattar 331 mtl. och har 1,030
invånare på en areal af 11,247 tunnl., af hvilka
520 äro sjöar och kärr. Adr. Eskilstuna.
Gillberga gryte, är ett namnkunnigt berg i
Ed-bo socken af Upland, omkring | mil från kyrkan.
Genom en trång ingång kommer man till en håla
af 23 alnars längd, 5 till S alnars bredd och
olika böjd; 2 till 8 alnar å sidorna finnas åtskilliga
smärre och lägre håligheter. Sprickorna i berget
lemna någon, ehuru obetydlig dager. Ilälle-arten
är fältspat-ràdande granit. Hålan skall i äldre
tider varit ett tillhåll för röfvare, och sedan tjenat
till gömställe under Ryssarnes härjning härstädes,
år 1719.
Gillen kallas en mängd förbindelser under
medeltiden, dels för gemensamma nöjen, dels för
allvarsamma sysselsättningar, äfven för
religions-öf-ningar. Gillena tillhöra hufvudsakligen medeltiden,
ehuru deras ursprung kan uppsökas ända tillbaka
i bedendomen, och skuggan af dessa inrättningar
står ännu qvar på ett och annat ställe, ehuru de
numera blott äro samfund för gemensamma
sällskapsnöjen, utan vigtigare syftemål. Deras
inflytande var ganska betydligt i städerna, ty dessa
föreningar bildade sig äfven till handels- och
handt-verks-gillen, och förvärfvade sig betydlig egendom
samt lagliga privilegier. Ursprungligen hade de
varit dryckeslag, förbundna med hedniska offer.
Kristendomen omskapade dem till ett slags dels
andliga, dels verldsliga brödraskap, under något
helgons beskydd. Deras föremål voro
andaktsöfningar, välgörenhetsvcrk, samt isynnerhet ömsesidigt
beskydd i nöd och fara. Sådana föreningar
behöfdes på en tid, då lagens skydd var föga pålitligt.
De som öfvade samma yrke förenade sig
isynnerhet i sådana gillen, och då förbindelserna emellan
landtbvgdens invånare voro mycket afbrutna,
genom osäkerheten å vägar och många andra
förhållanden, samt landtfolket mycket undertryckt af
feodal-adeln; men städerna deremot både lättare
kunde bilda en sjelfständig magt och äfven nitiskt
arbetade derför, så inser man lätt, hvarföre
sådana gillen isynnerhet uppstodo inom städerna. De
voro en af de former, hvarunder städernas
fribets-anda rörde sig, och de bildade derigenom en
vigtig länk i utvecklingen af deras författning.
Slutligen kom det ända derhän, att flere städer
förenade sig efter det exempel dessa gillen gifvit, och
en sådan förening, den inägtigaste af dem alla,
var det Tyska hanseförbundet. Redan i det
gamla Rom hade sådana gillen funnits, under de
Latinska namnen collegia, sodalitia, m. fl., utan att
dessa likväl kunna anses för upphofvet till dylika
förbindelser under medeltiden, ty des^a uppväxte
ur de Germaniska sederna. Stundom antogo
gillena äfven en politisk karakter, samt ådrogo sig dä
de mägtiges misstankar. Men gillen, hvilka
isynnerhet fästade sig vid borgerliga yrken, erhöllo
ofta fribetsbref, med egen lagskipning och rätt till
egen förvaltning i städerna. Sådant var
förhållandet öfverallt i del Germaniska Europa, och
äfven, ehuru i mindre mån, i Sverige, tv de
Svenska städerna hunno aldrig till ett inflytande, som
kan jemföras med städerna i England och
Frankrike, ännu mindre med Italiens (af hvilka uppstodo
mägtiga republiker), eller med de stora riksstäderna
i Tyskland. I Danmark voro gillena mägtiga
ända derhän, att t. ex. Flensburgs stadsrätt, ifrån
slutet af t3:de århundradet, tillerkände
gillesbrö-derne rätt att utnämna stadens råd. Gillet
bildade der i städerna en förening, lik den som på
landet i de Skandinaviska rikena utgjordes af
förbindelsen inom slägterna. Så t. ex. dä någon
anklagad ville värja sig med ed, borde edgürdsmiinnen
tagas af det gille, som han tillhörde. Sveriges
vigtigaste handelsstad var Wisby och der
omtalas äfven gillen, under namn af amt, embete; men
rörde egentligen händt verkarne, och ur des^-a
bandt-verksgillen uppväxte skrå-indelningen.
Köpmansgillen omtalas icke. Vid hvilken tid de gamla
gillena, hvilka voro dryckes-samqväm, utbildade
sig till föreningar för vissa yrken är svårt att
uppgifva; det har dock skett under medeltiden,
såsom kan synas af konung Gustaf I:s skrå-ordning
for skräddare-embetet 1536, deruti konungen
fastställer de friheter, dein embetet baft uti bans
"framlidne förfäders Rigsens Herrers och
Konungers thijder." Antalet af gillen i Sverige var
ganska stort. Öfver hundrade omtalas i 14:de och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
