Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gislesson.
GiUs.
641
egna sig åt andeliga ståndet — fattade härigenom
tycke för sin store lärares konst, och beslöt att
blifva en af hans lärjungar. En informators-plats
bos apothekaren Ziervoge), och det derigenom
öppnade tillträdet till dennes vackra
naturalie-kabinett, styrkte honom ännu mer i denna föresats.
Medan en svår feber år 1741 rasade i Upsala,
biträdde han Rosenstein i sjukvården, och denne
intygade, i sin berättelse till vetenskaps-akademien,
att G. hade så skarpa yttre sinnen, att han af
lukten i sjukrummet kunde bedöma, huruvida
patienten skulle tillfriskna eller icke. År 1743 fick
ban, vid Hernösands gymnasium, fullmagt såsom
pbys. lektor, hvilken, enligt ständernes beslut,
tillika skulle vara provincialläkare, och promoverades
till doktor följande året, anlade i nämnde stad en
botanisk trädgård, hvarest han höll föreläsningar,
var en ganska ömsint och nitisk läkare, men
kunde dock icke böta sin egen sjuklighet, hvilken lade
honom i grafven d. 19 Nov. 1771. Såsom ledamot
af vetenskaps-akademien, har han i dess
handlingar infört en mängd uppsatser öfver åtskilliga rön
och naturhistoriska ämnen.
ftislesson, Jakob, pastor i Weckholm,
författare af ett mythiskt kronologiskt arbete på
Latin, hvilket hans son, Gisle Jakobsson, utgaf år
1592.
(■iniö, den tredje biskopen i Linköping och den,
som af alla stiftets styresmän längst innehaft dess
biskopsstol, nemligen från 1115 till 1178, då ban
afled i en ganska bög ålder. Han berömmes Tör
mycket nit i sitt embete, skall hafva anlagt
inånga kyrkor inom stiftet och förmått konung
Sverker, att grundlägga och rikt begäfva Alvastra och
Nydala kloster, till hvilket sistnämnda Gislo lade
grundstenen på eftermiddagen samma dag, som
konungen gjort det i Alvastra förmiddagen. lian
skänkte åt nämnda kloster af egna medel flera
gårdar i Småland.
CilslUr, annex till Dalköpinge, beläget i Skytts
härad af Malmöhus län, 3 J mil S.S.O. från Malmö,
vid hafvet. Här märkas: Gislofs fisklage,
bestående af 20 numererade gatuhus; Åkarpsby, 3 mtl.
samt Siresjo gård. Socknen innefattar 17^- mtl.
och har 635 invånare på en areal af 2,731
tunnland, af hvilka endast 4 äro sjöar och kärr. Adr.
Trelleborg.
Giaslarbo, Morra, ett jernbruk i Malma socken
af Westmanlands län, är uppbygdt år 1627 och
privilegieradt år 1664. Bruket har 2 härdar och
1,305 skepp:d 16 lisp:d priv. årligt sinide af
köpe-tackjern. Hammarskaften utgör 13 skepp:d 1 lisp.d
3 marker. Här Gnnes äfven privilegierade
manufaktur-verkstäder. Skeppar på Stockholm. Ägare:
G. Bäck. Bruksstämpeln: C Ö, med krona öfver C,
samt G B R.
Glsslarbo, MUdra, ett jernbruk i samma socken
som Norra Gisslarbo, är uppbygdt 1621 och
privilegierades år 1664. Har 2 härdar och 1,079
skepp:d 3 lisp:d priv. årligt smide af
köpe-tack-jern. Hammarskatten är 10 skepp:d 15 lisp:d 7
marker. Skeppar pà Stockholm. Smidesstämpeln:
R S med en stjerna öfver, inom en cirkel af
punkter. Tillhör intressenter.
matad, en socken, belägen i Skärkinds härad och
kontrakt, Östergöthlands län och Linköpings stift,
1 | mil O.N.O. från Linköping. I denna socken
märkas boställena Kulla, Gardeby och Brånestad. Vid
Kumla gästgifvaregård är Skärkinds härads vackra
tingshus. En ruddam vid Olstorp skall d. 12 Juni
1662 blifvit förvandlad till lefrad blod, som
klarnat mot aftonen. — Socknen består af 30 J- mtl.
och har 721 invånare. Af dess areal, 4,837
tunnland, räknas 625 till Bankekinds härad, och endast
20 tunnl. äro kärr och sjöar. Adr. Linköping.
Gistra är ett sätt, att, vid vargskall, fånga djuret
medelst ett nät, som upphänges på en gisterstång,
hvilken är af samma höjd som nätet. Stången har
öfverst en snedt uppåt stående arm eller pinne,
hvarpå nätets öfre skoningslina upplägges. Då ett
djur springer på nätet, nedfaller det af gistran.
Denna tillställning kan begagnas, endast då man
bar näten försedda med s. k. grimma eller
rännsnara, hvilken sitter rundt omkring nätet och med
ena ändan är fästad i jorden.
Gistrén, Jonas Henrik, professor, ledamot af
vetenskaps-akademien, heders-ledamot af
sundhetskollegium, en af hufvudstadens mest anlitade
läkare, föddes d. 7 Juni 1767 i Carlshamn, der
fadern, doktor Lars Gistrén, var stadsfysikus,
promoverad i Lund 1794, hade året förut blifvit
ar-tis obstetriciæ adjunkt, hvilken syssla han
bestrid-de till 1805. Biträdde flera gånger vid drottning
Fredrika Dorothea Wilhelminas förlossningar. Han
bar dels i vetenskaps-akademiens handlingar, dels
i Hedins Tidskrift för läkare och fältskärer, dels
i läkare-sällskapets handlingar och årsberättelser,
samt i Danska och Tyska tidskrifter meddelat
flerfaldiga uppsatser och afhandlingar.
Gizor Svarte, en Isländsk skald, som vistades
vid Olof Skötkonungs bof och hos honom stod i
mycken nåd, och hvilken, jemte sin medbröder,
Ottar, intygade Olof Haraldssons utmärkta
egenskaper, till stöd för dennes frieri bos konungens
dotter.
Ciizzor, fosterfar och rådgifvare åt Angantyr,
konung af Reidgöthaland, stupade i striden mellan
Angantyr och Löder (se dessa ord). Gizorsbolm
eller Gizholmen i Skåne tros hafva fått sitt namn
efter honom, samt Gizorshög i Wärend vara hans
begrafningsplats.
Cliös. En Finsk adlig ätt. Den förste deraf, som
ointalas, var konung Christo|fers af Bäjern
skepps-böfvidman eller amiral, hvilken adlades af honom
år 1444. Hans ättling, Klias «iUs, ingaf 200
år senare, eller 1644, en afskrift af adehbrefvet
och blef till följd häraf introducerad. För öfrigt
omtalas en Krlk Gitts till Röfvarnäs, såsom
kommendant på Carlshamns skans 1677, och död 1693,
såsom öfverstlöjtnant vid Filip Sass regemente,
samt en Johan GiUs, först major och från 1683
till sin död 1697, lagman i Södra Finne lagsaga,
hvilken Arvid Horn fick tillåtelse att öfverflytta
på honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
