Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oibi.
Glaabruk.
645
pentagonal dodekaedrer, oktaedrer, ikosaedrer, m.
fl.; silfverhvit metallglänsande med svag
dragning i rödt, bård och spröd, äfven derb, kornig
insprängd i kopparkis. Finnes vid Riddarhyttan i
Westmanland, Thunaberg i Södermanland, VVena i
Nerike och Gladhammar i Småland, ofta
tillsammans med speiskobolt, samt med misspickel. Den
begagnas i handeln, pulveriserad och genom
vask-ning renad, under namn af kobolt malm; men är
då af ganska olika godhet, emedan misspickeln,
som till utseendet ganska nära liknar
koboltglansen, icke vid vaskningen kan afskiljas derifrån.
Koboltmalmen utgör en ej obetydlig handelsartikel
och står i temligen högt pris, ända till 5 R:dr
B:ko per skålp:d. Utförseln deraf uppgick år 1842
till 18,630 skålp:d, à 1 sk. 6 rst tull per skålp:d.
Gina, ett allmänt bekant ämne, hvilket
hufvudsakligen består af kiselsyra, i öfverskjutande mängd
förenad med starkare baser, särdeles kali eller
natron, men äfven kalk, antingen, ehuru mera
sällan, blott med endera af dessa, men vanligen med
tvenne eller alla tre. Dessutom innehåller det
andra kiselsyrade salter, i följd hvaraf det är
betydligt olika till sina egenskaper, och äfven får
olika benämningar, neml. grönt, orent eller
buteljglas, halfhvilt, "hvitt och färgadt. Af dessa slag
utgöres det första till en stor del af kiselsyrad kalk
och innehåller betydlig mängd jernoxidul, hvaraf
det är mer eller mindre djupt grönt, brunaktigt,
eller till och med nästan svartaktigt till färgen,
en andra består hufvudsakligen af kiselsyradt
ali, med en ringa qvantitet jernoxidul; det
tredje till största delen af kiselsyradt kali eller
natron, med större eller mindre mängd kiselsyrad
blyoxid, samt indelas, efter sin olika grad af
klarhet och färglöshet, uti flint-, kristall- och kron-glas
eller akromatiskt glas. Den fjerde sorten
utgöres egentligen af kiselsyradt natron eller
kiselsyrad blyoxid; uien innehåller tillika andra färgande
metalloxider, såsom koboltoxidul, chromoxid,
kopparoxidul, silfveroxid, m. fi., hvaraf det är färgadt
blått, grönt, rödt, gult, o. s. v., samt får, då det
är särdeles klart och skönt färgadt, namn af
glas-fluss, och begagnas till efterapning af ädla stenar,
äfvensom till emaljfärger. I afseende på formen
Sr glaset antingen spegel-, taffel-, sortiment- eller
optiskt glas, och förarbetningen deraf sker
antingen medelst gjutning, blåsning på fri hand
eller i form, med eller utan pressning, samt med
eller utan efterföljande slipning, i följd hvaraf det
förekommer såsom gjutet, formblåst, pressadt eller
s. k. silfverglas, samt slipadt. Glasets stora
användbarhet beror på dess egenskaper, att då det
ar fullkomligt godt, icke angripas eller förändras
i luften, eller af de flesta lösningsmedel, hvarföre
del kan användas till förvaringskärl för de
skarpaste syror och andra frätande ämnen. Likväl
angripes och upplöses det med stor hastighet af
fluss-spatsyra, äfvensom af starka alkaliska vätskor,
samt likaledes, ehuru långsamt, genom utsättande
for vattenångor. Dess användande till optiska,
fysiska och kemiska instrumenter, jemte en mängd
husgerådsartiklar är allmänt kändt, äfvensom de
olägenheter dervid som härröra af dess skörhet
och ömtålighet för temperatur-ombyten. Det
äger likväl en ganska hög grad af elasticitet,
hvilket isynnerhet visar sig, då det, med tillhjelp
af värme, utdrages till ytterst fina trådar, hvilka
då äro så böjliga, att man kan deraf förfärdiga
till och med väfnader. Äfven ömtåligheten för
temperatur-ombyten kan genom långvarigt
utsättande för en högre värmegrad afhjelpas; men
glaset förlorar då största delen af sin
genomskinlighet och förvandlas till s. k. Reaumurs-porslin.
Tillverkningen af glas är hos oss af temlig
betydenhet, dock vida under hvad den borde vara,
emedan denna tillverkning utgör en för landet
fullkomligt naturlig industri, enär alla råämnen och
materialier till dess förfärdigande finnas lätt
tillgängliga.
(■ilaa, kallas ett vanligt sandur. Brnkas om
skeppsbord af tvenne slag, halfminuts eller ock 14
sekunders glas, vid loggning; och halftimme-glas,
för vaktaflösningars, m. m. bestämmande. (Se: Vakt.)
Glasbruk, eller fabriker att tillverka glas, få
anläggas pä skoglika orter, utan att
förfärdigandet af någon viss glassort undantages eller
förbehålles något visst verk. Ägarne kunna äfven i
städerne låta förädla och fullborda sina
tillverkningar, genom ritning och slipning, såsom en
hand-tering, hvilken ej utgör någon serskild borgerlig
näring, utan räknas bland de konstslöjder, hvilka
en hvar, som tilltror sig det, äger att idka utan
föregånget tillstånd. På de hemmans skogar, å
hvilka några jernverk eller andra inrättningar icke
äro privilegierade till kolfångst, äger idkare af
glasbruk att upphandla ved till att bedrifva
verket; men deremot är det honom icke tillåtet att
frän sådana skogar, som blifvit påräknade till
aflemnande af kol för andra inrättningars drift,
uppköpa ved, så vida icke dessa skogar, med
hänseende till deras framtida bestånd, skulle kunna
aflemna ved, utöfver kolbehofvet för det verk
som är privilegieradt på dem. Ägare af
glasbruk hafva ock rättighet att sträcka sin
försäljning till den eller de af rikets städer och orter,
der de kunna finna sin största fördel, med
iakttagande af hvad som stadgas i afseende på
personer för sådana varors försäljning. Bland glasbruk
i riket märkas: Hejmyra, ett betydligt glasbruk i
Skedevi socken i Öst ergöthland, med en
tillverkning af 60,000 R:dr B:kos värde årligen.
Ceders-berg i Östergöt bland, hör under Säby egendom i
Wist socken. Glasblåsningen har väl upphört; men
slipningen fortfar ännu. Liljedals glasbruk i Grums
härad och Sölje i Gillbergs härad af Wermland,
hafva, det förra 75 till 114 arbetare, det senare
endast 20; årliga tillverkningarna i medeltal vid
Liljedal belöper sig till 34,900 R:dr 11 ko och vid
Sölje till 20,700 R:dr B:ko. Emleruds glasbruk i
Jösse härad af samma län, har icke blifvit
drifvet sedan år 1838, dä derstädes tillverkades
varor till ett värde af 3,800 R:dr B:ko. Bromö,
beläget vid Wenern, i Thorsö socken af
Skaraborgs län, med betydlig och välkänd tillverkning,
uppgående, jemte ett annat glasbruks i länet, till
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>