Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gadd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
64S
Gneaen.
Codegård.
sandås, på lika afstånd från Hudiksvall och
Sundsvall, och ses från alla byar i socknen. Denna
består af 30 mtl. och har 2,318 invånare. Dess
areal utgör 65,830 tunnl., hvaraf 11,312 äro kärr
och mossar, 1,539 berg och 2,550 sjöar och
vattendrag. Uti socknen finnes en masugn, | mil
från kyrkan, nära vid hafsstranden, tillhörig
ryttmästaren, baron F. W. Tersmeden. Adr. Hudiksvall.
Gnesen, träffningen vid. Den föreföll d. 27 April
år 1656 och slöts med förlust för Polackarne, af
hvilka 3,000 man stupade. Denna jemförelsevis
ofantliga manspillan härrörde från den rådande
förbittringen mellan Tyskar och Svenskar å ena
sidan, samt Polackar å den andra, hvilken var så
stor, att ingen ville hvarken gifva eller taga
pardon. För öfrigt verkade den blodiga striden
ingenting på krigshändelsernas lopp.
Gnipagrottau (mythol.). En underjordisk håla,
der bunden Garm låg fängslad. Han slipper lös
vid Ragnarök, då Surturs skaror komma tågande
mot Walhall.
Gnitakeden (mythol.). Så bette den hed,
hvarest Fafner, i skapnad af drake, vaktade
skatten, nemligen det guld, för hvilket han mördat
sin far och bortjagat sin bror. Sigurd, den tappre
hjelten, ledsagad af Regin, Fafners bror, begaf
sig till Gnitaheden, gräfde der en grop, i hvilken
han nedkröp, och när draken slingrade sig öfver
gropen, för att gå till sjön och dricka, stack
Sigurd sitt svärd i hans måge, sä att han dog.
På Gnitaheden bittade Sigurd den olyckshringande
ringen, Andvuranaut, hvilken alltid blef sin
ega-res bane.
Kuosjtt, annex till Kulltorp, beläget i Westbo
härad af Jönköpings län, 6^ mil S.S.V. från
Jönköping. Kyrkan afbrann år 1717, nybyggdes året
derefter. I socknen märkes: Tgllslorp, 1 mtl.
säteri, har tillhört slägleme Gyllenhjelm, Store,
Hård, Honde, Sjöblad och Ruth. Excellensen
Ruth sålde det till lagman C. Danckwardt år
1810, som åter försålde det s. å. till bönder,
hvilka nu hafva konglig fasta derå. Säteriet var,
fidei-kommiss, i förening med Kjellunda; men då
det såldes till lagman Danckwardt, insattes
Gun-dralöf i Balkàkra socken i Skåne till fidei-kommiss
i dess ställe. Socknen består af 13 £ mtl. och
har 630 invånare. Dess areal utgör 12,821 tunnl.,
af hvilka 820 äro sjöar och kärr. Adr. Qvarsebo.
ttoa eller GOJa (mythol.). En gudinna, under
hvars bild jorden dyrkades. Hon var troligen
densamma som Frigga. Åt henne anställdes stora
offerfester under midvintern (midt i vintern),
ungefär i Februari, hvilken månad ännu bär namn
af Göjemånad. En del forntida författare påstå,
att Goa var dotter till den mägtige Thor.
(■olin dagar bebnrva starka ben, med
detta gamla ordspråk förstås, att mången ej förmår
bära sin lycka.
Goda dagar kosta uiyut, d. v. s. det blir dyrt,
att göra sig goda dagar, underhålla vällefnad.
Godby, en by i Arboga socken af Westmanland,
äges till större delen af bönder, och innehåller
4£ mtl., hvilka med sina 6J öresland, under ka-
tholska tiden tillhörde S:t Nikolai kyrka eller
landskyrkan; men återtogos af kronan genom Westerås
recess år 1527.
Godegård, bergslag i Östergöthland, har varit
den äldsta i detta landskap, och kunnat räkna sin
ålder från år 1282, då all bergslag lades under
kronan och konung Magnus Ladulås lät författa
en Jernbergs-ordning. År 1340 har bergslaget
varit i full gång, då Magnus II Smek gaf Vestra
Bergena i Nerike bergslags-stadga. Socknen blef
sedermera reducerad till landslag, med bibehållande
af de gamla hemmanräntorna, i anseende till
jordens mindre fruktbarhet.
Godegård, en socken, belägen i Finspongs
härad och Bergslags kontrakt, Östergöthlands län
och Linköpings-stift, 6 mil N.V. från Linköping.
Kyrkan skall vara helgad åt S:t Sigfrid och
invigd af biskop Laurentius år 1251, tillbyggdes år
1724 pä brukspatron Joh. De Geers bekostnad,
altartaflan är af Hörberg; här förvaras en
mon-strans med munk-inskrift. Vid kyrkan hållas
årligen, i Februari, Mars, Oktober och November
månader, så kallade sädes-mölen, dà spannmål från
slättlandet hitföres till försäljning. I socknen
märkes: Godegärds jerbruk, De Geersfors
manufakturverk (hvarom se dessa ord). I forntiden hafva
flere jerngrufvor inom socknen blifvit bearbetade;
men sedan ödelagda. Bålsbergs uppfanns år 1S12.
En protbytta inrättades 1813; men måste efter
stora förluster nedläggas. Socknen hör till 1 kl.
patronella pastorater och patronat-rätten
tillkommer ägaren af Godegård. Den består af 47 | mtl.
och har 2,532 invånare på en areal af 42,976
tunnl., af hvilka 2,220 äro sjöar och kärr. Adr.
Tjellmo.
Godegård, ett jernbruk i socknen af samma namn.
har ett utmärkt vackert läge. Det ligger 6 mil frän
Norrköping, och ulgör 6 J hemman af olika natur.
1 äldre tider har detta ställe bestått af en
kronomasugn, der bergsmännen dä gjorde sin
månads-blåsning, och hvartill hörde tvenne
stångjernsbam-rar, med 1 härd till hvardera. Louis De Geer
köpte Godegårds sockens kronobemman till frälse,
och anlade der ären 1640 och 1642 tvenne nya
hamrar, med tvenne härdar till hvardera, samt 1655
eu ny masugn, hvilken blef ödelagd, sedan
grufvorna i socknen voro uttömda. Bruket har derefter
fått sitt tackjernsförråd, enligt privilegier, från
Nora och Lerbäcks bergslag i Örebro län, samt
till en del från egen masugn i Lerbäcks socken.
Denna masugn, tillika med åtskilliga hemman i
samma socken, blef genom arfskifte skiljd från
Godegårds bruk; inen med förbindelse for ägaren,
att till detsamma försälja sitt tackjern. Godegård
innehades sedan af slägten De Geer, tills det
år 1775 försåldes åt direktören vid Ostindiska
kompaniet, Joh. Abr. Grill, hwlken egentligen
förskönade stället. Parken jemte trädgården utgöra
ensamt nära 22 tunnland. Bruket har nu 4
härdar och 1,381 skepp:d 13 lisp:d privil. årligt smide.
Frälsesmidet utgör 135 skepp:d. Hammarskatten
är 12 skepp:d 9 lisp:d 7 skålpd. Tillverkningen
skeppas pä Norrköping och Stockholm. Vid bro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
