Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sverige, hvaremot Nore lade grunden till Norska
riket. Anledningen till denna delning var, enligt
sagan, att begges syster Goa blifvit bortröfvad,
och bröderne kommo öfverens att tåga ut för att
uppsöka henne, samt att dervid underlägga sig de
länder de genomslröfvade. Göre tog vägen till
sjös utåt Svenska skären, och Nore till lands, på
andra sidan Kölen. Här var han nog lycklig att
träffa sin syster, hvilken blifvit bortröfvad af
konung Rolf i Iledemarken. Denne utmanade Nore
till envig; men sedan de pröfvat hvarandras
krafter blefvo de vänner. Rolf behöll Goa, och Nore
gifte sig med hans syster. Bröderne ingingo nu
ett förbund, i kraft hvaraf Nore skulle behålla
alla de länder han intagit och Göre förblifva
konung i Sverige. Han tillbragte mycket af sin tid
på sjötåg, och kallades derföre sjökonung. Hans
söner voro Heiter och Beiter, och hans sonson
Gylfe.
Gorfveda socken. Se: Gottfridsdal.
Gorrtjuf kallades i 2 kap. tjufva-balk landslagen,
den som stal boskap. Ordet härleddes af det gorr,
hvilket följer med, då inelfvorna uttagas.
Gorzno, segern vid. llermau Wrangel, i spetsen
för 8,000 Svenskar, slog här Polackarne under
Po-tocki, hvilken hvarken förstod draga nytta af sin
fördelaktiga ställning eller kunde ingifva sina
soldater det mod, som lifvade honom sjelf. Efter en
icke särdeles lång strid, tog först Polska rytteriet
och sedan fotfolket till flykten. Mer än 1,500 man
stupade, 500 fångar och 4 kanoner jemte all tross
föll i segrarens händer.
Gosselman, Carl August, föddes i Ystad d.
15 Juni 1800, och dog d. 4 April 1843. Bestämd
af sin fader för lärdomsyrket, drogs han af egen
böjelse till sjölifvet. Student i Lund 1816,
gjorde han samma år sin första sjöresa, på ett fartyg
tillhörigt hans far, och blef 1818 kadett på
Carlberg, samt följande året underlöjtnant vid flottan.
År 1824 förde han sjelf ett fartyg till södra
Amerika, anlände i Januari 1825 till Columbia,
företog en resa inåt landet och beskref, efter
återkomsten till fäderneslandet, sina äfventyr och
iakttagelser derunder i ett arbete, hvilket först
gjorde hans namn bekant. Det bifall detsamma vann,
ådrog författaren uppmärksamhet både af sina
förmän och allmänheten. Han erhöll flera, mera
hedrande än vigtiga uppdrag, såsom det, att år
1835 på ångfartyget Gylfe föra H. K. H.
kronprinsen till Norrige och sedan hertigen af
Leuchtenberg till Stettin, blef flagg-adjutant på
fregatten Chapman, o. s. v., tills han år 1836 fick
befallning, att, för regeringens räkning, resa till södra
Amerika och taga kännedom om dess fristaters
politiska och kommersiella tillstånd. Denna resa
räckte i tre år; men som den af regeringen var
bestämd till endast två år, något, hvarom G. blef
underrättad först sedan de två åren voro
tilländagångna, då han ej kunde återvända så skyndsamt
som han bordt, fick han derföre ingen ersättning
af allmänna medel, utan måste bestrida utgifterna
af egna tillgångar. Då den förtjente officeren,
hvilken både såsom sådan och såsom författare
gjort sitt land heder, alltför tidigt bortrycktes af
döden, efterlemnade han således sin enka och son
i knappa omständigheter, hvilka ständerna till
någon del lindrade genom en ersättning af 3,333
R:dr 16 sk. B:ko, som vid 1845 års riksdag
anslogos åt hans arfvingar. Hans efterlemnade
arbeten äro: Resa i Columbia; Resor i Södra Amerika;
Resa mellan Södra och Norra Amerika; Resa i
Norra Amerika; Bref från en vandrande sjöman;
Besök på Ertholmarne; Projekt till signaler, m. m.
Gothem, en socken med Norrlanda, belägen på
Gottland, i dess norra fögderi, Lina ting och
Wisby stift, 2 ;J mil O.S.O. från Wisby, vid hafvet.
Kyrkan är byggd af sten, år 1052. Här är en
liksten med runor. Socknen hör till 2 kl. konsist.;
den består af 23 mtl. och har 650 invånare. Dess
areal utgör 14,279 tunnl., af hvilka 420 äro sjöar
och kärr. Adr. Wisby.
Gothem, en å på Gottland, den största på ön.
Gothenius, Johan, född i Uddevalla 1721, död
i Skee i Bohus län 1809, såsom philos. och theol.
doktor och kontraktsprost, var oemotsägligen på
sin tid den lärdaste prest inom Götheborgs stift.
Hans kunskaper voro djupa, särdeles uti de klassiska
och Österländska språken och historien. På
1760-talet utgaf han den litterära tidskriften
Götheborgska Mayaiinet, hvilket hufvudsakligast sysselsatte
sig med ämnen för historien och den bibliska
filologien, och hvilket i sakrikhet, redighet i
framställningen och lätthet i stilen lemnar ingenting öfrigt
att önska. Såsom ledamot af bibel-kommissionen
råkade Gothenius i häftig strid med den bekante •
biskop Munck, om punktationen i deo Hebreiska
texten. Gotbenius påstod, emot den senare, att
vokaltecknen uppkommit först i en yngre tid, en
åsigt, som numera allmänt är vedertagen. Tvisten
öfvergick slutligen till personligheter, och
ändades utan att någon ville erkänna sig öfvervunnen.
Gotbenius beskyllde Munck for motsägelse-anda,
och fick af sin motståndare uppbära förebråelsen
för fritänkeri. Äfven med den berömde tbeologen
Michaelis i Halle förde Gothenius en litterär strid.
Oaktadt all sin läidom och sitt häftiga lynne var
Gothenius en förträfflig praktisk embetsmän, och
ägde älskvärda umgängesgäfvor. På ålderdomen
åter gjorde han sig känd genom hvarjehanda egna
besynnerligheter, hvilka likväl alla voro af
oskadlig beskaffenhet. Sä kunde han aldrig lida, att
hans samtida embetsbroder, C. M. Ekman, pastor i
Strömstad år 1789, erhållit survivans till Skee
pastorat efter Gotbenii död. Under de 20 år ban
sedermera lefde, infann han sig hvarje 1 Maj i
Strömstad, antog den raskaste hållning han kunde
och gjorde en djup bugning framför Ekmans
fönster, likasom bedjande om ursäkt för det att ban
ännu lefde. Under gubbens sista år hände honom
ofta, att han af svaghet föll omkull. Då fick
endast hans hustru hjelpa upp honom. Var hon
ej tillstädes förblef han liggande och afvisade alla
närvarandes biträde, med ropet: "Ellika Britta >kall
hjelpa mig."
Gothus, Laurentius Petri, så kallad till
skillnad från sin store företrädare, den Svenska refor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
