Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
656
GoUika Sandön.
Grafand.
sora anmärkningsvärdt förekommer bär ett tecken,
hvilket, till skillnad emellan Koslagen och Upland,
finnes uthugget i ett berg. Vid östra ändan af
Frö- eller Fyris-ängen har man anmärkt tjocka
och massiva jernringar, som förmodas varit insatte
att dervid fästa skepp eller fartyg, då i fordna
tider här varit öppen segelled, hvilken, enligt de i
Närtuna kyrka befintliga gamla handlingar, gått
ifrån Östersjön igenom ån i Åkers socken, samt
träsken in uti Starrsjön, no en äng, förbi kyrkan,
tingstället Grumman eller Lingberga
gästgifvaregård, Vestra Rickeby, Skålhamra, Mel|by, Enberga
ägor, Husby och Östtuna kyrkor, i Laggasjön och
sedermera genom Fale- eller Före-ån intill Upsala
stad, hvilka trakter nu för det mesta äro
igenväxte. Gottröra kyrka är myeket gammal, byggd
af gråsten och för längre tid tillbaka jernbandad.
Härvid märkes den af riksrådet grefve Axel Banér,
år 1735, för sig och sin slägt uppförda ansenliga
mausolé. Johannisberg, .Brddelsberg och
Yangsjtiber g äro trenne egendomar inom socknen.
Gottröra innefattar 36^ mtl. och har 1,000 invånare
på en areal af 10,461 tunnl. af hvilka 230 äro
sjöar och kärr. Adr. Upsala,
(xottnka Maudtln är belägen omkring 6 mil från
Gottland, till hvilket län den bör i administrativt
hänseende, i kyrkligt lyder den under Fårö
pastorat. Ön utgör omkring ^ qvadratmil, med 6,000
tunnl. skog och nära 406 tunnl. åker, äng och
beteshagar, allt af högst mager beskaffenhet. På
få ställen finnes gräsväxt; men ljung och
renmossa växer ymnigt på ön, hvarföre ock fordom
renar blifvit der underhållna. Flygsanden har längs
stränderna bildat kullar och äfven på en del
ställen inträngt i skogen, utan hvilken ön snart skulle
förvandlas uti en sandbed. Det är likväl att
befara, att sådant skall inträffa, sedan ön för
skogstillgängens skull blifvit inköpt af personer på
fasta landet, i fall de upphöra att bibehålla den
försigtighet vid hygget, som de hitintills iakttagit,
ftraak, Konrad Fredrik, en käck soldat,
som år 1708 blef volontär vid general-major von
Clodlens regemente i Mietau, tog afsked derifrån
för att gå till gardet, bivistade 1710, 1711, 1712
och 1719 årens sjölàg och sistnämnde år den
skarpa träffningen vid Sandhamn d. 24 Maj, under
Wrangels befäl, då ban, tillika med denne, blef
fången, och bela besättningen på dess skepp
Wachtmeister. Han var då kapiten. Återkommen ur
fångenskapen blef han inajor och kapiten vid
Södermanlands regemente, samt år 1746 kommendant
på Carlshamns skans.
(>raau. Julian, född i Skellefteå, der fadern var
kyrkoherde i början af 1600-talet, blef 1642
assessor i Svea hofrätt och 1653 landshöfding i
We-sterbottens län. Hans embets-förvaltning är
märklig af tvenne saker: den ena, att Österbotten två
serskilda gånger, från 1660 till 1668, förenades
dermed, då Torneå skulle blifva
landsböfdinge-resi-dens, men åter afskiljdes derifrån, hvilket kan
tjena till prof på den enhet och bestämdhet i
åsigter, som rådde hos den då varande
förmyndareregeringen; den andra att ban, efter att i 25 år
hafva förvaltat sitt embete, år 1678 skiljdes
derifrån, för efterlåtenhet och försnmlighet. Sorgen
häröfver torde hafva lagt honom i grafven, ty han
dog följande året 1679. Han hade år 1645
blifvit adlad; men som han icke efterlemnade några
söner, utgick ätten med honom.
Craderverk, äro inrättningar hvarnti
saltlösningar i stort koncentreras genom utsättande för
luftens inverkan, utbredde öfver större ytor,
hvarigenom vatloets afdunstning i hög grad påskyndas.
De bestå vanligen af böga och länga väggar,
genomQätade med ris och öfver hvilka
saltlösningen får nedsila utur en på öfre kanten
anbragt ränna, som efter bela sin längd är
genomborrad med fina bål och uti hvilken den, sedan
den nedllutit öfver risväggen uti en reservoir
eller s. k. kisa åter uppumpas, hvilket förnyas så
många gånger, som erfordras för att fä den fullt
koncentrerad. Vid Fablu grufva finnes ett sådant
graderverk för koncentrering af vitriolvatten.
Gradin, Antiers, kyrkoherde i Stora Bälinge
församling i Södermanland; men hvilket pastorat
ban ej hann tillträda, emedan han dog af slag
1741, endast 45 år gammal. Var en af sin tids
mest utmärkte predikanter, hvarföre en postilla
efter hans död samlades och utgafs, hvilken sedan
erhållit tre upplagor. I denna samling utmärker
sig isynnerhet en långfredags-predikan af ovanlig
poetisk kraft och lyftning. Hans äldre bror,
Gradin, .ftrviil, född 1704, en lärd och
välsinnad man, hade varit på ett besök hos grefve
Zin-zendorff i Hernhut, och ansågs som Hernhutska
kyrkans apostel i Sverige. Han ingaf ett
memorial till erkebiskop II. Benzelius i detta ämne, meu
hvilket blef utan annan påföljd, än en offentlig
skriftvexling mot och med. Af första slaget voro
isynnerhet Bäckmans och Kumbles skrifter.
Användes sedan som Hernbutarncs missionär i Afrika
och Amerika, hvarvid han ofta råkade i lifsfara
bland hedningarne. Det är ovisst om ban
omkommit genom någon olyckshändelse, eller om ban
aflidit i Altona är 1759. Hans kamrat, Peter
Wer-ving, dog i Neuwied år 1755.
Grafand, grafgäs, brandgås, jugås (Anas
ladorna), en till simfoglarnes andra familj, gåsfoglar.
hörande fogel af 26 tums längd, med bögröd
uppåtböjd näbb ined en knöl vid roten, hvilken
torkar efter parningen; hufvudet och halsen till
midten svarta, bred hvit halsring, derunder ett brunl
bälte, ryggen hvit. Honan utan knöl, med
blekare bälte och vallrad rygg. Förekommer, såsom
flyltfogel, ensam bland sitt slägte bos oss, endast
vid och i grannskapet af hafvet, samt intager en
inskränktare zon än de flesta andra simfoglar.
Talrikast finnes den vid kusten af Skåne och i
Bohusläns skärgård, dit den anländer mot slutet af April
och flyttar åter i Augusti. Under parningstiden
kretsar den parvis eller flere par tillsammans
öfver boet, och låter dervid höra ett suarrande
eller pipande läte. Flygten är lätt och ganska
snabb, hvarjemte fogeln är ytterst skygg och
således svår att komma inom ball. Äggen som äro
2 tum 6 linjer länga och nära 2 tum tjocka saml
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
