- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
657

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Graffman.

GrafverØd.

657

fullkomligt hvita, läggas till ett antal af 10—16
uti hålor eller gångar ander grässvålen vid
branta hafsstränder, samt stundom nti ihåliga träd
långt från stranden. Födoämnena utgöras
hufvudsakligen af vattenväxter och deras frön, men
äfven af maskar, insekter och till och med smärre
fiskar. Jemte födan nedsväljes en mängd grus.
Köttet säges vara segt och tranigt; men dan och
fjäder äro dugliga.

GralTinan, Hans, född i Ösmo prestgård i
Södermanland d. 14 April år 1748, död som
domprost i Strengnäs d. 30 Jan. 1828. Måste i sin
ångdom kämpa mot knappa vilkor, hvilka tvungo
honom, att år 1770 mot betalning afstå sin
pro-motionsrätt åt en sin landsman, hvilken, försedd
med klenare betyg, eljest skulle blifvit uteslateo.
lian måste således vänta till nästa promotion,
innan hans tillgångar medgåfvo honom att taga
lagerkransen. Samma år detta skedde, år 1773,
reste han till Halle, der han disputerade för den
theologiska graden. Hans disputations-akt d. 31
Okt. 1774 var särdeles lysande, genom bans
ovanliga färdighet i Latinet, hans sinneslugn och
själsnärvaro, och väckte sådant uppseende, att då han,
efter dess slut, såsom promoverad tbeol. doktor,
satte sig i vagnen på torget, ropade de 800
stu-denterne, som afhört disputationen, ett flerfaldigt
"vivat" åt honom. Han reste sedan till England,
predikade efter återkomsten för Gustaf III på
Gripsholm och intog der konungen i den grad till sin
fördel, att han utnämndes till hofpredikant och
1778 till kyrkoherde i Frustuna pastorat, hvilket
bans far förut innehaft. Ar 1793 blef han theol.
lektor i Strengnäs och 1800 domprost. Var Full—
mägtig vid flera riksdagar, och senast 1823. Hans
hustru, med hvilken han lefvat i ett 52-årigt
äktenskap, afled 1824, 40 år efter sedan båda
makarne baft den sorgen att begrafva sin enda son.
De gjorde i stället de studerande af Södermanlands
nation till sina arfvingar, och anslogo flera
stipendier åt dem, samt åt skol-inrättningar inom
stiftet. Har utgifvit åtskilliga predikningar och
theologiska skrifter; de senare pä Latin.

Graffman, Carl Samuel» en utmärkt
landskapsmålare, född i Götheborg år 1802,
isynnerhet fördelaktigt känd genom en samling af
Skottska vyer, tecknade under en resa i Skottland år
1830, och utgifna från den litbografiska pressen
af honom och Billmark. En olycklig
sinnessjukdom, hvarifrån beklagligen föga hopp är om hans
återställande, har sedan år 1838 beröfvat konsten
denne talangfulle idkare.

Grafliuniiiiel kallas de kummelvärdar, hvilka
tros varit ämnade till grifter; andra kummel voro
tempelkuinmel, o. s. v. De stenvårdar, som
kallas kummel bestå af uppresta stenhällar med ett
Iak, älven af sten. De likna små grottor eller
altaren, då man betraktar takstenen, hvilande på
de andra stenarne såsom fötter. De finnas till stor
mängd i Westergötland, Bohus län och äfven
Skåne, samt på ett enda ställe i Blekinge. 1 Norra
Tyskland, Danmark, Nederländerna och England
förekomma de äfven, och man har stundom upp-

täckt i dessa kummel amor, ben, penningar,
vapen, m. m., som utvisar att de varit brukade till
begrafningsplatser. 1 Sverige äro de ofta till
hälften underjordiska, likväl med ingången öppen och
takhällen synlig. Grafkummel, på det gamla
språket Dauda gröflr eller Drauga kellir, äro ofta af
rektangelform och kanna innehålla ett betydligt
antal lik, ända till 20 stycken, hvilka ligga med
hufvudet i öster, eller rättare hvila uti sittande
ställning. Stundom äro liken så mänga, att de ej alla
kunnat få denna ställning, utan sitta då rundt
omkring bela grottan, med ryggarne emot väggen.
Det talrikaste antalet grafkummel finnes i
Westergötland, omkring och emellan städerne Sköfde och
Falköping. Dessa grafvar kallas äfven
halfkors-grafvar, och tros härleda sig från det Jotniska
folket, som före Odén bebodde Skaodinavien.

GraftotrOm, Ander| Abraham, tbeol. doktor,
professor, prost och kyrkoherde i Umeå, ledamot
af N. 0., en af de aderton i Svenska akademien,
föddes i Sundsvall d. 10 Jan. 1790, der fadern
var bandiande. Blef magister i Upsala år 1815,
ingick som e. o. amanuens vid
universitets-biblio-theket år 1819, följande året docens, år 1821
lektor vid akademien på Carlberg, prestvigdes är
1830, hist. lektor i Hernösand år 1832, erhöll
professors fullmagt 1833, utnämndes till kyrkoherde i
Umeå 1835 och prost 1837. Författare till
åtskilliga poemer, tryckta i Stockholms-posten, Poetisk
Calender, Heimdal, Hebe och Vinterblommorna, till
en afhandling öfver Sergels Amor och Psyche,
texten till Ett är i Sverige, en Säng 0/ver H. K. H.
Kronprinsens förmätning, hvilken belönades med Svenska
akademiens dubbla pris, Skaldeförsök, Sånger från
Norrland, m. m. — "Med mycket sinne för konsten,
deltar han äfven i dess utöfning i en mindre skala",
yttrar Boye i sitt Målare-lexikon.

Grafva, en socken och prebende-pastorat,
beläget i Carlstads tingslag af Wermlands län, Kilns
kontrakt af Carlstads stift, 1 mil N.N.V. från
Carlstad. Socknen består af 4lT’y mtl. och har 3,210
invånare på en areal af 35,594 tunnland, af
hvilka 2,800 äro sjöar och kärr. Adr. Carlstad.

Grafva, Ångermanlands-dialekt, betyder: ligga
framstupa.

Grafverna, är ett af Bohus läns lifligaste
fiskelägen, ligger på yttersta udden af Sotenäs,
bebodt af endast fiskare, hvilka räknas ibland de
ordentligaste i skärgården. Stället bildar,
tillsammans med några kringliggande öar, en egen
kapellförsamling, med namnet Kongsbamn eller
Gustaf Adolf, och som lyder under Tossene
pastorat. Kyrkan uppbyggdes af träd 1779. Sitt
namn Grafverna skall detta ställe hafva erhållit af
den begrafningsplats för skeppsbrutna, som den i
Bohus läns historia märkvärdiga fru Marg.
Hvit-feldt här lät anlägga i medlet af 1600-talet.

Grafversforn, ett jernbruk i Östergöthland. Se:
Nàckna.

Grafverttd, en bondgård i Hjertums socken af
Bobus län, belägen invid Götha elf, är
märkvärdig för den skans, som Norske ståthållaren på
Bohus Ivar Krabbe bär lät appkasta år 1657, till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0661.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free