Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
660
Grane.
Graninge.
gloria; Skandinaviens historia under Folkung a-åtlen ;
Skandinaviens krigs-historia; Sveriges historia i
sammandrag; Götheborgs historia; Gustaf IV Adolfs
senaste regeringsår; English and Swedish Diclionary;
Svenska djurens historia; Äreminne öfver Axel
Oxenstjerna och operan Jorund, begge belönade af
Svenska akademien; Dramatiska Skrifter, innehållande
bland annat: Svante Sture och Märtha Lejonhufvud,
Andebesvarjningen, o. s. v.; Svensk Statistik, det
första systematiska arbete af detta slag; Journal .för
konster, seder och moder; Arkiv för hushållningen
och näringarna; var en bland stiftarne af
samfundet för utgifvandet af handlingar rörande
Skandinaviens historia.
Grane (mytbol.), Sigurd Fafnersbanes berömde
ridhäst. lian gick igenom både eld och vatten; men
tålde ingen annan ryttare än Sigurd. Då Gunnar
skulle fara och fria till Brynhilda, och hon
omgifvit sin borg med en trolleld, kallad
Walurlå-gor, kunde Gunnars bäst ej drifvas in i elden.
Sigurd ville då låna honom Grane; men denne
kastade af honom, hvarföre Sigurd bytte hamn med
Gunnar, och red på Grane in i borgen.
Granefors, kopparhammare i Asarums socken af
Blekinge län.
Grangren, Julian Peter, notarie och klockare
vid Jakobs församling i Stockholm, der han dog d.
15 Sept. år 1831, i en ålder af omkring 60 år,
gjorde sig känd genom åtskilliga i den tidens smak
författade skaldestycken, af hvilka Svenska
akademien belönade tvenne: Framtiden år 1800 och
SamhäUs-förbindelserna år 1807. Har äfven
författat åtskilliga mindre stycken, utgifna i Polyinnia.
Grangräs, studenter, granfrier, skogsfrier
(Pedi-cularis sylvatica), en mångårig växt, hvilken
förekommer i kärraktiga skogsängar, särdeles på
öf-vergångsformationer, såsom på flera ställen i
We-stergöthland, Dalsland, Bohuslän, Halland, den
skogiga delen af Skåne, Östergöthland, Jemtland,
m. 11. Den ratas af alla kreatur och anses,
tillfälligtvis af dem förtärd, åstadkomma vådliga
sjukdomsfall.
GrangUrde eller Grange, en socken med
Ludvika kapell, belägen i Vestra Bergslags fögderi af
Stora Kopparbergs län, Norrberkes kontrakt af
We-steràs stift, 9]- mil S.V. från Falun, 7 mil från
Säter. Kyrkan, af gråsten, är byggd i början af
1400-talet, har 4 gånger varit hemsökt af åskan.
En gammal sägen är, att kyrkan först blifvit byggd
*- mil härifrån vid byn Grytänge; men efter dess
uppbyggande blifvit flere gånger nattetiden
nedrifven af skogstroll, hvarföre den nuvarande platsen
utsöktes. Anledningen härtill var, att då tvenne
tjurar lupit bort och snärjt sig med hornen i ett
granskogssnår vid en källa, ansågs denna plats
vara den rätta för templets byggnad. Källan säges
vara under nuvarande altaret. Ingen vågar
belrä-da templet eller ens kyrkovallen, som har ett
öppet sär på sin kropp.’ Morgon och afton klämtas
vanligen hela året om, utom i rötmånaden;
orsaken härtill är ej känd i orten. Gränge, Tuna och
Säter utgjorde fordom en enda socken; men
blefvo år 1555 delade i trenne. Hertig Gustaf Adolf
erhöll Gränge socken i förläning år 1610. År
1743, då oroligheter började yppa sig i Dalarne,
satte sig allmogen emot riksdagens påbud och
bevillningar till den grad, att landssekreteraren i
länet blef här i socknen drifven ur sockenstugan och
hans skrifvare med hårdrag och skuffninger tvungen
att lemna från sig papperen, hvilka sönderrefvos.
I denna socken märkas: Ludvika, Nyhammar eller
Sunnansji, 2:ne jernbruk; Norså, Klenshytte och
Sunnansjö, 3:ne bergsmansbammare (om hvilka alla
se dessa ord). Masugnar för
tackjerns-tillverknin-gen äro 14 här i socknen, nemligen: Nya hyttan,
Norhyttan, uppbyggd 1649, Sunnansjö, urgammal,
och Räfvåla, hvaruti Ludvika bruk har största
delarne, Nya hyttan äger det ensamt, i de öfriga
hyttorna äro bergsmän med-intressenter.
Björn-hytte masugn hör under Ferna bruk i
Westman-land; Klenshyltan, anlagd 1605, Gonäs, anlagd 1609,
privilegierad 1689; Persbo, äges af bergsmän;
stansjö och Akebeckshyttan, anlagde i urminnes
lider, äges af bergsmän; Bergsbo och Saxhyttan ägas
af Nyhammars bruk. Laxsjö masugn tillhör frih.
C. J. af Nordins konkursmassa, samt en friherre
Lejonhufvud och herrar Ström i Falun. Ramens
masugn tillbör Schissbytte bruksägare och herrar
Wegelin i Norrberkes socken. Grufvor finnas här
i myckenhet. De betydligaste äro vid Gr åsberget,
Svartberget, Yviken, Fredmundberget, Håksberget och
Gran- eller Grängesberget, hvilket är det
ansenligaste och utgör en stor malmtrakt med flere
märkliga förhöjningar. Malmslagen indelas härstädes
uti sjustjernslen, som ar svartgrå och ofta Iris—
färgad, groftärnig, stràlig eller lös fingrynig. Man
bar anmärkt, att Grängesbergs-malmen i förra
århundradet stått har i bergets öfra sluttning. Här
finnes bergbeck och bergolja. — Wäxman är den
största sjö i socknen. I den lilla sjön Barnkàrn
har man anmärkt flottbolmar. På Sunnansjö
bruksgård hålles bergsting med Grangärdes bergslag och
Westerdalarne. — Socknen hör till 2 kl. konsist,
och har 6,385 invånare. Dessa äro till stor del
fattiga, till lynnet tröga och idka ej några
ser-skildta handaslöjder. Förnämsta förtjensten hafva
de af gruf- och skogsarbete. Grangärde med
annexet Ludvika innefatta tillsammans 46-J- mtl. pä
en areal af 188,036 tunnl., af hvilka 25,000 äro
sjöar och kärr. Adr. Smedjebacken.
Granholm, kongl. hofpredikant, kontraktsprost
och kyrkoherde på Wermdön, var |odd i Tuna i
Medelpad d. 16 Okt. 1714, död d. 26 Jan. 1776.
Författare till ett skaldestycke, kalladt: Tankar
om Sanningen, lemnade till Oskyldigheten.
Granhult, annex till Notlebäck, beläget i
Upp-vidinge härad af Kronobergs län, 3^ mil N.O. från
Wexjö. Socknen innefattar 9 mil. och har 272
invånare. Dess areal utgör 14,557 tunnl., af
hvilka 1,580 äro sjöar och kärr. Adr. Wexjö.
Granhult, jernbruk i Nerikes län. Se: Gammelbo.
Grauinge, jernverk i Westernorrlands län,
utgöres af Graninge bruk i Långsele socken och
Sollefteå bruk i Sollefteå socken. Graninge bruk är
det äldsta i Westernorrland och skall blifvit
upp-bygdt år 1673 af general-guvernören Carl Sparre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
