- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
668

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

C)fiS Grekiskt-Ityska kapellet.

Grenna.

mare egen. — Utom dessa ofvannämnda
öfversättningen hafva flere andra åtkommit, särdeles inom
dispotations-litteratoren, hvilken fortfarit att lemna
bidrag till den Grekiska fornålderns kännedom. En
betydlig vinst har detta studium gjort i senaste
tider, genom professor Palmblads omfattande
arbete i den Grekiska fornkunskapen.

Grekiskt-Hyska kapellet, som förut haft sin
lokal i stadshuset i Stockholm, flyttades 1846 till
ett nybygdt hus vid Malmskillnadsgatan nämnde
èr. Kapellet, utsiradt med den yttersta prakt,
bländande genom sin rikedom på guld, silfver
och dyrbara målningar, blef högtidligen invigdt
d. 11 Okt.

Gren, Jonas, en namnkunnig orgelbyggare i
Stockholm, född 1715. Kom i lära hos Daniel
Stråhle 1733, erhöll privilegium år 1748 att
vara orgelbyggare och ingick samma år i bolag med
Peter Stråhle, för bedrifvande af detta yrke. Gren
och Stråhle byggde samfäldt flere stora och
kostsamma orgverk. Utom det i Carlstad, som
fullbordades år 1753, hafva de förfärdigat några
prydlige i Stockholm, nemligen Catharina, slotts- och
Fransyska reformerta kyrkornas präktige verk,
äfven Kungsholms, Ladugårdslands och Danviks, samt
till en del Skeppsholms och Finska kyrkans
orgelverk. 1 Westerås, Hedemora, Sala, Piteå och
Torneå städer äro de bekanta genom sina
orgelbyggna-der. Vid flere landskyrkor i Upland, Södermanland,
West manland, Helsingland, Öster- och
Westergöt|l|and samt Wermland, finnas äfven deras
arbeten. Utom dessa, hafva de i Stockholm och
annorstädes förbättrat äldre verk. Så väl för
deras flit vid slottskyrkans orgelverk år 17 52, som
ock i anseende till utmarkt skicklighet, benådade
konungen dem begge med direktörs-fullmagter.
Peter Stråhle var född år 1720, lärde
orgelbyggeriet bos farbrodern D. Stråhle ifrån 1735. Dessa
begge bolagsmän, hvilka i 17 års tid sä enigt och
förtroligt fortsatte sina arbeten, afledo begge
inom 5 veckors tid; ty Stråble dog i Februari
månad 1765 och Gren i Mars månad samma år.
Utvärtes prydlighet i deras arbeten vittna om god
smak. Gren var isynnerhet god tbeoretikus; men
Stråhle större praktikus, hvadan de begge så
mycket bältre sökte ett gemensamt ändamål.

Grenadierer. Fyra bland det indelta
infanteriels korpser benämnas grenadierer. Dessa äro
kongl. lifregementets grenadier-korps, kongl.
första och andra lifgrenadier-regementerna samt
Smålands grenadier-bataljon. Det fordna kongl.
lifregementet till bäst är nu mera fördeladt i trenne
korpser: hiisarerne, dragonerne och grenadiererne,
af hvilka de två förstnämnde äro rytteri, det
sistnämnda förvandladt till fotfolk. Dessa
grenadierer underhållas genom rusthåll såsom infanteri,
och för hästvakanserna erlägges af rust hållarne en
årlig afgift af 7^- tunna spannmål för hvarje
nummer. Manskapet är deremot befriadt från
arbets-kommenderingar. Korpsen räknas bland
rangregementen, samt tillhör konungens lif- och
hustrupper. Chefs-emhetet utöfvas af sekund-chefen;
konungen är sjelf regements-chef. Korpsen består

af 500 nnmmer, hvaraf dock 35 äro indragna till
furirers, gevärshandtverkares och musikens
underhåll. Lifregementets grenadierer äga sin
indelning till största delen inom Westmanland och till en
mindre del i Södermanland. Mötesplatsen är
Ut-näslöt, 1 I mil ifrån Westerås. Första och andra
lifgrenadier-regementerne tillhöra äfven lif- och
hustrupperne, äro förlagda i Östergöthland, med
mötesplats vid Malmen, ^ mil från Linköping.
Andra lifgrenadier-regementet är, likasom
lifregementets grenadierer, afsutet kavalleri och bette
förut Östgötha regemente till häst. Samma
va-kans-afgift af 7 i tunna spannmål på hvarje
nummer erlägges äfven för delta regemente. Dess
nummeranlal är 1,000, hvaraf 72 äro indragna.
Första lifgrenadier-regementet har 1,244 nummer,
men derutaf 78 indragna. Andra
lifgrenadier-regementet förvandlades till infanteri 1791, för en
tid af 50 år, hvilken nu ytterligare är förnyad till
1870 års utgång. Vid 1871 års slut är
kontraktet om lifregementets grenadierers tjenstgöring
såsom fotfolk tilländalupet. Med den fjerde
grena-dier-korpsen, eller Smålands grenadier-bataljon, äger
i det närmaste samma förhällande rum, blott att
vakans-afgiften är mindre. Den utgör jemna 7
tunnor spannmål per nummer; men kontraktet, som
ingicks 1812, är förlängd t till samma tid som for
de andra båda till grenadierer förvandlade
kaval-leri-trupperne. Denna korps har en styrka af 500
nummer, dock med afdrag af 35 indragna rotar.
Den har sin mötesplats på Ränneslätt, ^ mil från
Ekesjö. Chefs-beställningen medför öfverst-löjtnants
grad. Grenadier-korpsernes hela styrka, med
afdrag af de indragna nummerna, utgör således für
lifregementets grenadierer 465, för första
lifgrenadier-regementet 1,166, för det andra 928, och
för Smålands grenadier-bataljon 465, eller
tillsammans 3,024 man. Aflöningen och underhållet af
dessa trupper uppgår, för lifregementets
grenadierer till 70,243 R:dr, för första
lifgrenadierregementet till 121,603 R:dr, och för det andra
till 140,548 Rdr, samt för Smålands
grenadier-bataljon till 69,682 R:dr B:ko.
Grenander, Klias Christoffer, professor,
prost och kyrkoherde i Sköfde, theol. doktor och
Led. af N. O., har utgifvit: Förberedande
reflexioner i rattslärans propedevtik, Upsala 1820, m. fl.
Grenerot, Air, omnämnes såsom en af
hufvud-männen för de Tyske Hättebröderne, hvilka
inne-de Stockholm, för att hålla det den fångne
konung Albrekt tillhanda (1389 — 1398). Hans namn
har gått till efterverlden, åtföljdt af minnet utaf
det svartaste nidingsdåd Svenska historien vet att
omtala, nemligen mordbranden på den så kallade
Käpplingeholmen (Blasiiholmen), den II Joni 1369.
Alf Grenerot var anstiftare och verkställare af
denna rysliga bragd, hvilken bestod deruti, att <i0 al
Stockholms mest ansedde borgare, förrädiskt
fängslade, utfördes till Blasiiholmen, lades under
trädsågar, och brändes sedan lefvande, instängda i ett
gammalt på holmen stående trädhus.
Grenna, en liten uppstad vid Wettern i
Jönköpings län och Wiste härad, 30 mil S.V. från Stock-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0672.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free