Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
C Piil.
Grlmetbon.
671
4,000 arbetare och derigenom spridde trefnad och
välstånd bland mångfaldiga familjer, bidrog ban
till stiftandet af vetenskaps-akademien, forsköt, utan
ränta, penningar till uppbyggandet af
observatorium, uppehöll, vid en kinkig brytning, krediten för
bankens sedlar utrikes, derigenom att han, med
betydlig förlust, inköpte dem till parikurs, o. 8. v. Han
erfor älven ädle mäns icke sällsynta öde, att
röna misskännande och otack för sina bemödanden.
Då han sålunda, tillika med den ryktbare
Plom-gren, uttagit koppar nr banken, för att i stället
iniorskrifva silfver, hvaraf mynt slogs, och denna
åtgärd naturligtvis blef dyr, beskyllde det vid
1765 års riksdag rådande partiet honom och de
öfrige vexel-kontorels ledamöter för egennyttiga
beräkningar, och dömde dem till dryga böter.
Grill har denna motgång med ståndaktighet och
hade äfven den trösten, att se förvillelsen skingras
och sina redliga afsigter erkända. Regeringen gaf
honom derpå ett tydligt prof, då han, år 1767,
utnämndes till riddare af Nordstjerne-orden, och
vid påföljande riksdag återställde sländerne de
orättvist uttagna böterna. Det var likväl endast
Grills arfvingar, som undfingo denna gärd af
rättvisa, ty han sjelf var redan afliden d. 5 Nov. år
1 767. Hans halfbroder och bolagsman,
4. rill, .lollan Abraham, född 1719, död d.
16 Mars 1799, blef bedrad med en mängd
offentliga utmärkelser och allmänna uppdrag, K. af W.
O. och ledamot af vetenskaps- och musikaliska
akademierna; har i den förras handlingar meddelat:
Tal vid inträdet och vid Presidii nedläggande, samt
Sex serskildla rön.
Grill, t||olf Ulrik, son till Clas, samt, liksom
sin farbror, medlem af vetenskaps- och
musikaliska akademierna. Död barnlös 1797, endast 45
år gammal. Eburu utan någon egentligen lärd
bildning, hade han af naturen mycket
vetenskapligt sinne och anlade på Söderfors, der han
ansenligt utvidgade och förbättrade smidet, en
betydlig natriralie- och kopparsticks-samling,
hvarom Lan utgifvit en beskrifning. Fiskarten
Sijn-gnatus Grillii har fått namn efter honom.
UrillftMon, l»eler, son till en sjöman; men af
oemotståndlig böjelse förd på studiernas bana och
genom flit och goda anlag satt i stånd alt
IVam-gà derpå, så att han år 1780 kunde promoveras
till läkare. Öfverdrifna ansträngningar hade
likväl försvagat hans helsa, så att han afled i Gefle,
der han var praktiserande läkare, d. 12 Febr.
1783, icke fullt 30 år gammal, "saknad och aktad
för sina insigter och sin förträffliga moraliska
karakter", har utgifvit en berättelse om en långvarig
och obotlig gulsot, införd i Läkaren och
Naturforskaren.
•■rim, Herman IViklan, var född i Wisby år
1641, och den namnkunnigaste af de fyra med
detta namn, som tillhöra den Svenska
läkare-bislo-rien. Hans fader hade varit Gustaf Adolfs
bof-fältskär och sonen valde hans yrke, hvilket väl
öfverensstämde med hans okufveliga böjelse för
resor. Promoverad till med. doktor i Holland, for
ban år 1661, såsom skepps-fältskär, till Nova /em-
bla, sedan till Indien, der han tillbragte åtta år,
dels som bergmästare i guldgrufvorna på
Sumatra, dels som sjukbusläkare på ßatavia, reste
tillbaka till Holland, flyttade till Nurnberg; men
återvände, efter två års vistande derstädes, år 1682
till Indien. Följande året kom han till Sverige
och blef provincialläkare i Södermanland; men
kunde icke länge vara stilla härstädes, utan for ut
1685 och blef lifmedikus hos grefven af
OstFries-land, samt några år senare garnisons-läkare i
Tön-ningen. Hembygdens minnen drogo honom till
Gottland; men äfven der kunde han icke finna ro,
utan flyttade till Stockholm år 1706. Här blef
gränsen för hans resor och för hans lif, ty han
afled år 1711 i pesten, med hvars botande ban
var sysselsatt. Sina Indiska samlingar skänkte han
ål kollegium medikum, hvaraf han var ledamot.
Har utgifvit: Compendium Medico-chymicum;
Laboratorium Ceylonicum; De arbore Cinnamomi, m. fl.
Grimethon , en socken med Rolfstorp, belägen i
Himble härad af Hallands län, Warbergs kontrakt
af Götheborgs stift, 1 mil Ö. från Warberg.
Socknen består af åtskilliga höga bergssträckor, mer
eller mindre fruktbara ängar, åkerfält, skogar och
utmärker och genomskäres endast af en liten å,
Grime-ån. Tvenne af Hallands högre berg,
Elm-bergel och Nackhàllarne, ligga inom socknen, och
hafva blifvit begagnade vid triangelmätningar i
Halland. Elmberget lemnar, vid klart väder, en
vidsträckt och omvexlande utsigt öfver skogar,
slättmarker och en stor del af Halland. Man ser
härifrån Warbergs stad och fästning, äfven en
betydlig bafskust, samt stundom Danska ön Anbolt,
14 kyrkor, nemligen: Träslöfs, llumstads,
Göde-stads, Torpa, llvalinge, Rolfstorps, Stamnareds,
Skällinge, Okome, Ärstads, Dagsås, Morups,
Tvååkers och Spannarps, dessutom den emellan Arstads
och Slöinge socknar belägna höga HimmtUkullen
och det i Sibbarp belägna Fotkarjjdsberg.
Nack-bällarne lemna genom sin resliga mörka sträckning
ett säkert sjömärke för den aflägsne seglaren och
synas långt ut i Kaltegat. Atmosferen kring
Nack-hällame äro för traktens inbyggare ett
kännemärke på blifvande väderskiften. Man har för vana
alt säga: "det svartnar i Nackhällarne och blir
regn." Grimelbons kyrka, af sten, nybyggdes år
1800; den äldre, uppförd af framlidne kansleren
Herman Wolffradt, slår ännu till större delen qvar
och utgör nu nedre delen af den nya. Sjelfva
allaret har varit en hälft af den på Grimethons skog
nära vägen till Dagsås liggande altarstenen. Utur
denna hedniska offersten, som blifvit ituslagen,
hafva de förste kristnas altare till Grimethons kyrka
blifvit taget. På Grimethons utmark nära
Göde-stads kyrka finnes en ovanligt stor samling af
fornlemningar. Ibland dessa utmärker sig den sällsynt
stora idavallen, som efter konung Götbrik varit
kallad Göthrikstmg. Den består af 13
domstens-formiga stenar, hvilka äro alnar höga, 4,}
alnar breda och 2 alnar tjocka, samt innesluter en
med omsorg jemnad plan af 36 alnars längd och
21 alnars bredd. Omkring denna räknas ännu 25
större och mindre cirkelrunda itenkretsar, af hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
