- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
675

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gripen berg.

Gripenhjelm.

675

bet kan ingen gripas utan lagliga skäl, oro ban
ej träffas pä färsk gerning och flyende fot.
Deraf följer dock icke, att en brottsling ej kan
gripas förrän han blifvit lagligen dömd. Fängslande
på misstankar kan nemligen äga rum, ehuruväl
med förbehåll, att vederparten då skall underhålla
den häktade, till dess han lagligen bindes till
brottet. — Ännu ett annat slag af fängslande
förekommer, när domstolen fäller till fängelse på
bekännelse en part, som är uära ehuru ej fullt
öfverbevisad om grofva brott.
Gripenbe^g, egendom i Säby socken af
Jönköpings län, vid skogen Holveden, består af 4
hemman med underlydande 16 £ hemman i nämnde
socken och flere andra utom socknen. Abyggnaden
är vacker, ehuru i äldre stil. Egendomen bar
tillhört slägtcrne: Wrangel, Rebbinder, Witting,
Hermelin och Söderling.
Gripenberg, Hans Henrik, öfverste och
brigad-chef, utmärkte sig vid flera tillfällen under
kriget i Finland år 1803, hvarföre ban
befordrades till general-major och erhöll Svärds-ordens
stora kors; men ingick den 5 Mars är 1809, utan
nödtvång, en s. k. konvention, hvarigenom han gaf
sig med 7,000 man, ulan strid, fången åt
Ryssarne och till dem öfverlemnade alla förråder
emellan Kalix och Umeå, ehuru en del af dem icke ens
tillhörde hans division. Denna bandling var högst
olycklig för de följande krigsföretagen, emedan
den betydligt minskade Svenska härens styrka och
tillgångar.

Gripenflyclit, Peter, bette förut
Schalle-rum; men då han år 1675 adlades, antog han
detta namn. lian var född i Småland och skickades
år 1642, jemte sex andra vnglingar, till
Stockholm, för att studera medicinen under Durietz,
tjenstgjorde 1644 såsom fält-läkare vid Svenska
bären mot Danmark, reste utomlands och
promoverades till doktor i Angers, blef
amiralilels-me-dikus och deltog i stiftandet af kollegium
medi-kum. Ansågs pä sin tid för en ganska skicklig
läkare. Han drunknade, då linjeskeppet Stora
Kronan, på hvilket han var tjenstgörande,
förolyckades under Öland den I Juli 1676.

Gripenflyclit, Pelir, var en af Carl Xll:s
drabanter, befordrades till korporal vid korpsen,
följde konungen under hans fälttåg och till Bender,
der han dog ogift 1709, då ätten utgick med
bonom.

(ärlpeiilieni, Joakim, bette ttibling innan
ban adlades; men skref sig äfven sedan
Gripen-laeim, son till en borgmästare i Söderköping, der
ban föddes år 1661, var först skrifvare i
Pomerska kammaren, sedan fältbokbållare vid den här,
som år 1690, under general-major Mellins befäl,
tågade till Rehn, förrättade sedermera dylika
befattningar vid flera tillfällen och blef år 1701
öfver-kamererarc och öfver-inspektor vid
tullverket i Pomern, regeringsråd och kommissarie vid
reluitions-kommissionen, fick år 1736 afsked, med
landshöfding titel, och dog år 1739.

f,iripeiih|elin, Kriuiiinil, son till prosten och
k> rkobcrden i Rappestad, Nikolaus Edmundi, antog

mödernenamnet Figrelius, hvilket sedan blifvit
förbytt til] trenne adliga slägters: Lejonstjerna,
Gripendahl och Gripenhjelm. Född i Sköfde år
1622, blef student i Upsala 1640 och Gck
tillträde till erkebiskop Lenæi bus, der han gifte sig
med dennes dotter, hvilken hade ett födelsemärke
på ena kinden i skapnad af en råtta, och för detta
naturfel dittills icke fått någon friare. Härigenom
lade han grunden till sin lycka, ty svärfadern
rekommenderade honom först till professor i
historien, hvartill han utnämndes vid endast 23 års
ålder, och 1657 till sekreterare i kongl. kansliet,
samt handsekreterare hos konung Carl X Gustaf.
Dennes förtroende vann han .till den grad, alt ban
icke allenast lät honom deltaga i sina hemligaste
rådplägningar, utan äfven på sotsängen utnämnde
honom till lärare för sin son. Straxt efter
konungens död upphöjdes han i adligt slånd. Den
kongl. lärjungen hedrade honom med sin ynnest,
gjorde honom till friherre, riks- och kansli-råd
samt häradshöfding i Österbotten, ehuru konungen
sedermera undandrog honom sin nåd, då han kom
till insigt af hans oskicklighet såsom statsinan.
Detta grämde den gamle, fåfänge hofmännen, så
att han dog kort derefter d. 15 Dec. 1675. Har
författat flera Latinska poemer, hvilka nämnas med
beröm, en Ecloga Sacra, en afhandling: De Statvi*
Ulustribus Komanorum, som vunnit ett visst
anseende utomlands. Hans son,
Gripenhjelm, *>il», var född år 1647. Det
missnöje konungen trodde sig äga rätt att
hysa mot fadern, öfvergick likväl icke på sonen,
den han tvertom visade aktning och förtroende,
hvilket denne äfven förtjente genom sina insigter
och sin emhetsmanna-duglighet. Gripenhjelm blef
lagman, landshöfding i Falun och landtmarskalk
vid 1697 års riksdag, under hvilken Carl XI
afled. Såsom en af dem, hvilka önskade uppdraga
regeringen åt Carl XII, höll han den 8 November
till denne ett tal, hvari han, på ständernes
vägnar, anmodade honom alt sjelf öfvertaga
riksstyrelsen Carl glömde icke denna tjenst, och
utnämnde honom år 1706 till kongl. råd och
president i bergs-kollegium. Innan fullmagten hann
till Kalun, var likväl Gripenhjelm derstädes afliden
i April månad, lian ägde utmärkta insigter i
bergsvetenskapen och har utgifvit ett par
skrifter, bland andra, en kallad: Gensvar emot den
nye Fontauge-/orfoljaren. lians yngre broder,
Gripenhjelm, Carl, blef general-direktör
öfver landtmäteriet, till hvars npphjelpande ban
betydligt bidrog, i det han icke blott skaffade det
ett eget hus, utan äfven besörjde en bättre
undervisning åt dem, som egnade sig åt yrket. Han
föranstaltade åtskilliga kartor och bearbetade sjelf
en sådan öfver Mälaren. Han var äfven lycklig
Svensk skald, och har författat Kärleksqvnden, en
Pro- och Epilog samt ett Fügneqväde, hvilka
uppfördes vid hofvet. Hvarken hans födelse- eller
döds-år äro bekanta.
Gripen hjelm, Axel Johan, son till Nils
Gripenhjelm, blef år 1700 fändrik vid
Dal-regementet, gjorde Carl XU:s fälttåg ända till Pullava,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0679.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free