Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
676
Gripenstedt.
Gripsholm.
der han blef fången. Han var då kapiten, fördes
till Sarauski och måste qvarstanna bär ända till
är 1722. Hemkommen fick han väl
öfverst-löjt-nants karakter; men blott sin förra
kapitens-in-delning. Befordrades sedan, så att han år 1742
var öfverste för regementet och bivistade dermed
slaget vid Wilmanstrand. Här hade han åter den
olyckan, att, illa sårad, falla i fångenskap, hvari
ban qvarhölls till fredsslutet. Han utnämndes
sedermera till general-major, vid stiftandet af ordnarne
blef han kommendör af Svärds-orden och kort
derefter landshöfding i Wester-Norrland. Dog ogift i
Gefle, d. 23 Febr. 1755, nära 69 år gammal.
Gripenstedt, Jakob, har 1765 och 1768
utgifvit en Beskrifning om torkugnar och En
opartisk jemförelse mellan Svea Rikes tillstånd och derpå
grundade realisationer 1665 och 1765.
Gripeustferna, Joel, son till kyrkoherden i
Löth i Östergöthland, »rysander, var född den
9 April år 1637. Emedan fadern efterlemnade
elfva barn, kunde de naturligtvis icke erhålla
något arf, utan Joel nödgades, vid 16 års ålder,
afbryta sina studier. Besynnerligt nog var armodet
hans ungdoms och ålderdoms följeslagarinna; men
en ovanlig rikedom glänste öfver hans mannaår.
Högre glänste likväl det ädla bruk han gjorde
deraf; men det är bedröfligt, alt vid namnet af
en bland fäderneslandets mest förtjente medborgare
nödgas fästa minnet af det senares oförsvarliga
otacksamhet. Han hade, straxt efter faderns död,
den lyckan att blifva känd af pfaltzgrefven Carl
Gustaf, hvilken anställde honom vid kansliet, då
han öfversatte sitt Grekiska namn till det Svenska:
Ekman. Han följde sedan Carl Gustaf under dess krig
och användes af förmyndare-regeringen vid
fredsunderhandlingarne i Kardis, hvarvid han skrifvit
sjelfva freds-dokumentet. Är 1642 tog han afsked
ur kansliet, blef 1666 uppsyningsman vid Avestads
myntverk och Garpenbergs kopparverk, samt gifte
sig med bankiern Peter lianssens dotter, adlades,
då han antog namnet Gripenstjerna, och
förvärfvade så stor förmögenhet, att han ansågs för den
förste penningeman i landet. Detta, i förening
med hans fosterländska sinne, blef hans olycka.
Under Carl Xl:s krig, då statens tillgångar voro
mer än en gång så medtagna, att det felades
penningar till värfning af manskap och till andra de
mest oundgängliga behof, försträckte han kronan den
ena summan efter den andra, de der,
sammanlagda, på 12 år gingo till det oerhörda beloppet af
6 miljoner 700,000 d:lr s:mt, hvilket, efter
sädes-priset, svarade ungefär emot 2 miljoner 200,000
tunnor spannmål. Han utnämndes till
riks-räntmästare och fick löfte på friherreskap, hvilket
likväl uteblef, förvaltade tillsynen öfver
koppartullen så väl, att den inbragte 50,000 d:lr mer än
förut, uppfann ett nytt sätt att ur isen utsåga den
vid Dalarön år 1676 infrusna örlogsflotlan, och
lade sjelf hand vid verket, ehuru med egen lifs—
fara, utrustade på egen bekostnad 50 ryttare,
beräknade kronan till godo på en vexel en ovanligt
hög kurs och förhöll sig i alla hänseenden
oegennyttigt. Icke desto mindre blefvo hans förskotter
honom icke ersatta, de förpantningar ban, till
säkerhet derföre, erhållit, indrogos vid reduktionen,
jemte större delen af hans öfriga egendom; man
bröt ett med honom ingånget kontrakt och
väckte mot honom en rättegång för ett föregifvet
kontraktsbrott, hvilket han skulle hafva begått. Den
förtjente mannen dog således i fattigdom d. 26
Aug. 1697.
Gripen väld, Peter. Bland de många, som vid
uppböjelsen i adligt stånd användt ordet Grip med
något tillägg, och hvilka utgöra 21 , förtjenar denne
man ihågkommas för den oegennytta,’hvarmed ban
befordrade det allmännas gagn. Han bette fornt
Larsson, blef 1636 häradsskrifvare i
Östergöthland, följde med Torstenssons här till Tyskland
och anställdes der vid krigs-kommissariatet. Är
1657, då han var krigs-kommissarie vid hären
mot Norrige, anskaffade ban, på egen kredit, allt
som behöfdes till truppernas underhåll, och
följande året upplänade han medel till utrustning af
elfva örlogsskepp. Adlades 1675. Man känner
hvarken hans födelse- eller döds-år.
Gripsholm, ett kongl. slott och en kungsgård,
straxt invid Mariefred, beläget på tvenne
bolmar i Mälaren, i Kärnbo socken af Södermanland,
7 mil landvägen och 5 mil sjövägen från
Stockholm. Enligt flere författare har Gripsholm förut
burit namn af Abl och tillhört den gamla ätten
Stubbe eller Gren. Så långt man känner har det
utgjort ett adligt gods och innehades 1280 af
Harald Thorson. Eu Sten Haraldsson Gren skall
hafva bott derstädes omkring år 1307. Det
kom sedermera, genom förpantning, i det
mägtiga riksdrotset Bo Jonsson Grips ägo, och
erhöll sin första historiska märkvärdighet, genom
ett möte derstädes af rikets herrar 1383, dit
konung Albrekt så godt som nödgades inställa sig
och låta föreskrifva sig lagar. Man förmodar att
Bo Jonsson har, om ej anlagt, likväl fullbordat
slottets befästning, och att stället efter honom
erhållit namnet Gripsholm. Hans enka, Margaretha
Dufva, måste, mot en ringa ersättning, år 1404
afstå Gripsholm åt drottning Margaretha. Erik
XIII, hade under Engelbrekt Engelbrektsson tid,
1434 derstädes en Dansk fogde Hartvig Flög,
hvilken, då han botades med belägring af Rekarne,
tände eld på slottet och flydde. Det vestra
tornet lärer vara en lemning derefter. Eriks fogdar
hade troligen under sin styrelse Åkers, Selebo och
Daga härader, emedan konung Christoffer bekräftade
sin morbror grefve Hans af Ebersteins arfvingar
uti besittningsrätten deraf, under namn af
Gripsholm och dess län. Det mätte likväl fortfarit som
en kronans tillhörighet, då det, utom vid andra
tillfällen, tvenne gånger, jemte hela Selebo
härad, förlänades åt biskopen i Strengnäs, efter
hvilken det 1472 tillföll i arf riksföreståndaren Sten
Sture den äldre, samt derefter hans systerson F.rik
Johansson Wase. Förmodligen har det äfven då
varit ansedt som län; emedan Sten Sture gaf
derför vederlag, af sina ärfda gods, då han d. 6 Aug.
1472 tillträdde Gripsholm. Af detta skäl satte
konung Gustaf I sig i besittning deraf, såsom ett fa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
