- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
677

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gripsholm.

Gripaholm.

677

miljegods. I början af Augusti 1537 lät
konungen lägga grunden till nuvarande slottet
derstädes, hvartill inkallades byggmästaren von Kiöblen.
Byggnaden uppfördes vid det gamla s. k.
Gripe-tornet, och gamla Stureskansen. Murarne nere i
tonihvallven gjordes ända till 7 i, och i väggarne
till 6 à 7 alnars tjocklek mot anfallssidorna. I
alla hörnen uppbyggdes tom, hvilka fält natnn af
Gripe, YVase, Kork och konung Eriks tom. Mot
sjösidan försäkiades slottet genom en skansmur.
Hela stranden kring slottet har i förra tider varit
igenpålad under vattenbrynet, för att hindra
landstigning, så att farten är fri endast genom två
bryggor. Konungen tyckes varit rätt förnöjd med
denna nya anläggning; ty han invigde det färdiga
slottet ganska högtidligt. Han gaf här ett stort
gästabud, hvartill alla rikets råd och de förnämsta
af adeln voro bjudne. Festen varade i fjorton
dagar, hvilka, utom den öfverflödiga
välfägna-den, omvexlade med allehanda nöjen. En
aftonmåltid utmärkte sig isynnerhet derigenom, alt
konungen inbar drycken och drottningen konfekten.
När konungen ville fördrifva någre glada dagar,
begaf han sig till Gripsholm och tillställde då
alltid nöjen. Till och med i sitt sista lefnadsår
tillbragte han der en del af Februari månad.
Efter denne store konungs död blef Gripsholm nästan
ett statsfängelse. Hertig Johan hölls der i
fångenskap af konung Erik, från d. 29 Aug. 1563 till d.
6 Okt. 1567. Under denna lid födde hans gemål
en prinsessa som benämndes Isabella 1564, och
prins Sigismund 1566, i det rum och den säng,
som ännu visas. Men det nyckfulla ödet omvexlade
snart och oförmodadt; ty Erik blef afsatt år 1566,
och insatt i fängelse först pä Äbo slott. Han fördes
om våren 1571 till Kastellbolm på Äland och om
hösten till Gripsholm. Midt i rummet N:o 44 i
lilla tornet inrättades ett serskildt rum, eller
rättare en stor bur, med en gång rundt omkring för
vakten. Pä väggarne voro fyra fönstergluggar,
försedde med jerngaller. Inom den yttre
jerndör-ren fanns en dörr af träd, beslagen med jernskållor
korsvis, emellan hvilka var skuret ett bål,
hvarigenom maten förmodligen inräcktes. I detta
rysliga fängelserum lät konung Johan insätta sin
bror. Framför elt af fönstren i förenämnde
fängelse är golfvet tätt intill muren mycket nött,
hvaraf man gissar alt konungen dagligen
uppehållit sig på delta ställe. Häfdatecknare äro icke
ense, om det var i detta fängelse som Erik blef
skjulen genom armen af befälhafvaren Olof
Stenbock och lemnad i sitt blod. Ar 1573 fördes
Erik till Westerås. Bland andra här insatta
förnäma fångar räknas isynnerhet erkebiskopen
Abraham Angermannus, som blef insatt 1599 och dog
här 1607, nästan borttäid af ohyra. I)e fyra
riksråden som halshöggos i Linköping 1600,
sutto bär en tid under deras fångenskap. Öfverste
Arvid Stålarm dog bär af ålder och sjukdom.
Ho-genscbild Bjelke salt här från 1602 till 1605, då
ban, den 3 Juni, balshöggs i Stockholm. Med
honom sutto en tid tvenne förnäma Polackar, hvars
öden äro okände. Ståthållaren på Kalmar slott,

Carl Gustafsson Stenbock, drottning Catharina
Stenbocks bror, satt bär statsfånge 1597. Den
ryktbare tjufven Göthe (se: Göthens malmgård) var
äfven inspärrad bär, till dess han aflifvades i
Stockholm 1736. De flesta af förutnämnda personer
lära bebodt N:o 123. Biskoparne i Strengnäs
Magnus Sommar och Botvid Sunonis blefvo här
insatte 1553. — Icke nägot af de kongl. slotten,
om ej Drottningholm, har så ofta varit besökt af
de kongl. familjerna, som Gripsholm. Genom
arf-skifte tillföll det hertig Carl, hvilken, såsom
konung, gaf det till morgongåfva åt sina gemåler.
Det tillföll sedermera bertig Carl Filipp 1610, blef
enkesäte åt Gustaf lf Adolfs gemål 1632, bertig
Carl Gustaf erböll det 1649 och lemnade det 1654
åt sin gemål. Ar 1744 fick enkedrottningen
Lovisa Ulrika det till enkesäte; men det utbyttes
sedermera mot Svartsjö kungsgård. Ifrån 1719
års riksdag har Gripsholms slott varit under
konungens enskildta disposition, hvilket ytterligare
stadfästades under 1772 års riksdag. Ar 1773
kom Gripsholm under Gustaf lll:s ägo. Slottet
hade, under de förra innehafvarnes tid,
undergått flera betydliga förändringar, och äfven här
och der blifvit tillbygdt; men Gustaf III satte det
i fullkomligt stånd. En flygelbyggnad uppfördes
och rummen målades, tapetserades samt
möblerades med smak och prakt. Gripsholm blef ett
glädjens och nöjenas hemvist. Konungen begaf sig
ofta bit med sitt glada och lysande bof. Ilär
gåfvos stora fester och tornerspel uppfördes; här
dansades, sjöngs och tillställdes lekar,
förklädnin-gar och nöjen på alla upptänkliga sätt.
Konungen lät 1781, uti den s. k. drottningeflygeln,
inrätta en theater, enligt förslag af grefve
Cronstedt, allt i ädel och smakfull stil. Tbeatersalen
anses vara en af de täckaste i Europa. Konung
Gustaf IV Adolf besökte också stundom Gripsholm
och gaf äfven fester derstädes; men anade väl ej
då, att han en dag skulle, stött ifrån Sveriges
thron, här tillbringa någon tid som en hög
statsfånge. Han blef nemligen hitförd med sin gemål
och barn, efter regementsförändringen 1809, och
qvarhülls bär intill sin afresa till utrikes ort. I
senare tider, och isynnerhet under konung Carl XIV
Johan, liar Gripsholm vunnit ett större intresse och
elt högre värde genom den ypperliga
tafvelsam-ling, som der tid efter annan blifvit sammanbragt
och väl ordnad. Dessutom märkes i
theatervänin-gen Ehrenstrahl* sköna samling af Carl Xl:s
hästar. Taflornas antal stiger öfver 1,500 stycken.
Konung Carl XIV har låtit till det yttre återställa
slottet, sådant det var i Gustaf l:s tid, med sedan
skedda förändringar och utvidgningar, och
invändigt har den kungliga familjens frikostigbet
lemnat dyrbara minnen. Konung Oscar har äfven
låtit öka porträtternas antal med Gustaf IV Adolfs,
hvilket under en förfluten tid saknats derstädes.
Framlidne riksmarskalken grefve Fleming samt
excellensen frib. Stjerneld hafva betydligt
medverkat till samlingarnes förökande. Den senare hade
isynnerhet mycken möda, alt få Carl Augusts
porträtt intaget i samlingen. Slottet, med sin till—

86

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0681.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free