Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grufvors ntiu&l.
Grundel»
683
lösa hemmans ägor, äfven i Films socken, hvilken
år 1841 lemnat 3,852 skepp:d och 1842 mer än
dubbelt, eller 7,798 skepp:d; åtskilliga Österby
bruksägare enskildt tillhöriga gruiförsök inom Films
och Dannemora socknar, hvarifrån år 1841
hem-tats 388 skepp:d och året derpå 889 skepp:d, samt
Vestra 1’ehrsbo-grufvan, på Dannemora prestgårds
ägor, som år 1842 gaf 400 skepp:d malm. I
Stockholms län har malmbrytningen ur derstädes
befintliga grufvor varit i aftagande, med undantag
’ af Hargs och de å Utön, hvilka med hvarje år
lemnat en ökad tillgång. Herrängs grufvor i Häfverö
socken lemnade år 1838 23,240 skepp:d; år 1842
17,755 skepp:d malm; Markdals grufva, belägen i
grannskapet af de sistnämnde, lemnade år 1842
3,000 skepp:d; Wigelsbo grufvor i Wahlö socken
lemnade 23,000 skeppid år 1842, 10,446 skepp:d
är 1841 och endast 6,729 år 1843; Kilafors
bruksägares grufvor i Börstils och Ilökhufvuds socknar
lemnade år 1838 3,000 skeppid, och 1839 ej
mera än 400 skeppid, efter hvilken tid de ej mera
bearbetats. Österby bruksägares enskilda grufvor
hafva år 1838 lemnat 948 skepp:d, år 1841 710
skepp:d; Hargs bruksägares enskilda grufvor hafva
år 1842 lemnat 204 skepp:d; Utö grufvor gåfvo,
år 1845, 61,242 skepp:d malm; Jerna grufvor,
hvilka år 1839 lemnade 14,199 skepp:d malm, hafva
efter denna tid ej blifvit upptagne i
landshöfdinge-embctets berättelse om bergsrörelsen i länet. I
Westernorrlands län har för några år sedan
upptagits en jernmalms-grufva, hvarest 2,000 skepp:d
brutits under år 1842. I Westcrbottens län
finnes nu (1846) endast en sådan grufva, kallad
Näsberget, belägen i Jörns socken, 7 inil från
hafskusten, brytningen liar de senare åren aftagit. I
Norrbotten märkes Gellivare, der år 1845 brötos 5,274
5kepp:d jernmalm och Scliiangeti, der 418 skepp:d
kopparmalm brötos. Ur samtlige grufvor i Nya
Kopparbergs bergmästaredöme brötos 1845
jernmalm 48,522 skepp:d och kopparmalm 13,209
skepp:d. Inom Nora bergslag brötos samma år
119,089 skepp:d jernmalm, hvaraf 12,352 skepp:d
vid Nya Flintan. Inom Lindes och Ramsbergs
bergslags grufvor brötos 29,904 skepp:d; inom
Lekebergs 5,902 orh inom Lerbäcks 9,876 skepp:d
jernmalm. I Tabergs malmfält i Jönköpings län
brötos 48,010 skepp:d; i Föröhla 13,000 skepp:d.
Klefva nickelgrufva, 1,065 skepp:d nickel. Salberget
lemnade, till myntet, 3,646 skålp:d silfver. I
grufvorna inom Kalmar län brötos endast 7,824 skepp:d
jernmalm. Etiviks silfververk vid Guldsmedshyttan
lemnade 1,304 skepp:d verkbly och 1,S60 skålp:d
silfver.
Grufvor|| iitnial kallas det fält, som är afmätt
for bedrifvande| af en grufva, så att ingen annan
äger rätt att öppna bergverksarbete inom
dessa gränsor, ej heller gruf-ägaren att öfverskrida
dem. Jernbergs-ordningen 1649 bestämde
grufvornas utmål till 200 famnar i qvadrat, ehuru
serskildla bestämmelser sedermera blifvit gifna for
vissa grufvor, och kongl. förordningen af d. 20
Okt. 1741 meddelade nya stadganden för de
grufvor, som efter den liden kunde komma att anläggas.
Grufvudrftngslijelp kallas en afgift i
spannmål, hvilken af gammalt plägat utgå ifrån vissa
socknar till Sala silfververk, dels för att dermed
underhälla den s. k. konststaten, dels ock för
andra ändamål. Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse å
Sala silfververks transport till bergslagen af d. 9
Sept. 1741, anslår till det ofvannämnda ändamålet
grufvudrängshjelpen af socknarne inom Salbergs
län, och förordnar dessutom, att af dessa medel
borde upprättas ett magasin till fattige
gruf-arbetares understöd. Grufvudräugsbjelpen
bestämdes af en kommission, hvilken var nedsatt i Sala
1733, till en fjerdedels tunna säd och åtta ore
s:mt för hvarje mansperson, öfver hvilken dryga
afgift allmogen förgäfves klagade vid 1738 års
riksdag.
Grufvu-rätt kallas en domstol vid Sala och Falu
grufvor, hvilken upptager sådana mål, som angå
grufvans angelägenheter. Grufvu-rätten står
under hofrätten såsom öfvcrdomstol, sedan
bergskollegii domsrätt blifvit till största delen upphäfd.
GrufvustKmiua kallas de sammankomster
emellan gruf-delägarne, hvilka det åligger
geschvor-nem att hälla, då arbetsplaner uppgöras och
grufvans skötsel och drift i allmänhet bestämmas.
(■rufvu-tineirStt är en serskild domstol vid
Stora Kopparberget, som upptager frågor om lagfart
och lästa, m. 11. rättegångsmål, hvilka ej höra till
den vanliga grufvu-rätten. Dess ledamöter,
likasom grufvu-rättens, lyda, i och för sin
domarebefattning, under hofrätten.
Gruinliei<a, mycket väl. Jemtlands-dialekt.
Grums härad i Wermlands län innefattar 5
socknar, nemligen: Nor, Segerstad, Grums, Borgvik
och Ed, utgörande tillsammans 117 mtl. med 9,162
invånare. Marken är mera bcrgaktig än jemn,
likväl finnas på åtskilliga ställen ansenliga
slättmarker med god och bördig jordmån. Sädesodling,
boskapsskötsel, skogshygge och bruksrörelse utgöra
inbyggarnes förnämsta näringsfång. Största
strömmen är Fryks-elfven, som här kallas Nors-etfven,
och utom iasjön Wenern, med dess vikar Borgvik
och Grums, äro Wermelen, Lagern, Lyngen och
Emsen de betydligaste iusjöarne. Märkligaste
orterna äro jernbruken Borgvik och Edsvalla, samt
säterierne Agnhammar och Segermon. Häradets areal
utgör 99,446 tunnland, af hvilka 6,345 äro sjöar
och kärr.
Grums, annex till Nor, beläget i Grums härad af
Wermlands län, 2 £ mil V. från Carlstad, vid
We-nern. llär märkes säterierne: Agnhammar, Lång
och Sem, trenne urgamla gods. Socknen har 2,748
invånare. Jemte Borgviks kapellförsamling
innefattar den 42 mtl. pä en areal af 46,332 tunnl.,
af hvilka Grums ensamt har 4,120 tunnl. sjöar och
kärr. Adr. Carlstad.
Grundel, Jakob, född d. 16 Maj 1590 i
Stockholm, var först rådman, sedan borgmästare i sin
födelsestad, samt 1652, då embets-kollegium
inrättades, dess förste ordförande. Adlades 1663
och dog 1669. Var far till den namnkunnige
Simon Grundel Helmfeldt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
