- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
697

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gudhem.

Gudmund.

697

Gudhem, ett kloster, fordom beläget i
Westergötland, emellan Mösseberg och Storsjön i
Gudhems härad, pä ett högländt och vackert ställe,
skall hafva fått sitt namn af ordet Gud, emedan
här i hedendomen stått ett afgudahus, med 100
afgudabilder. Klostret uppbyggdes omkring år 1050,
af en drottning Gunhild, hvilken, enligt vissa
uppgifter, var Svea-konungen Anund Jakobs dotter,
konung Olof Skötkonungs sondotter och gift med
Danske konungen Sven Estridsson. Enligt andra
var hon dotter till Sven Håkansson Jarl, förmäld
med Olof Skötkonungs dotter Holmfrid, och efter
faderns död uppfostrad bos sin morbror konung
Anund Jakob samt sedan gift med Aslack, en
förnäm Norsk herre. Som Gunhild var närmare slägt
till Sven Estridsson än tidens lagar kunde tillåta,
blef ban, genom llamburgska erkebiskopen
Adal-berts trägna påminnelser och slutliga hotelser af
bannlysning, föranlåten att gifva henne skiljobref.
Delta skedde omkring år 1049. llon flyttade då
till sina gods i Westergöt||land, och förmodligen
hit till Gudhem, lefde sedan här som enka i
enslighet och hade hos sig några förnäma mäns
döttrar, dem hon öfvade i andakt och
fruntim-mersarbeten. Isynnerhet använde hon sin flit att
brodera kyrkoskrudar. Ehuru Gunbild baile namn
efter sin mor, kallades hon likväl af munkarne
öfver allt Gnda eller Gutha; de hafva äfven
före-gifvit att hon bär stiftat ett kloster, lagt
derunder sin gård Gudhems ägor med andra lägenheter,
samt med sina klosterjungfrur antagit S:t
Benedikt-ordens reglor. Drottningen skall vara begrafven
härstädes. Enligt andra fornforskares tanke, bar
Gudhems kloster ej blifvit anlagdt förr än i konung
Inge d. y. tid, vid början af tolfte århundradet.
Konung Carl Sverkersson, skall år 1161, och
konung Knut Eriksson är 1173, hafva påskyndat
dess byggnad. Påfven Alexander III utfärdade,
omkring år 1170 från Anagni, elt bref till
nunnorna i Gudhem, med stadfästelse pä hvad detta
kloster erhållit af konung Knut, dess bror eller
företrädare. Nunnorna skola varit af S:t
Bern-hardiner- eller Cistercienser-orden, hvilken ej
kommit till Sverige förr än år 1150, under konung
Sverkers sista lefnadstid. Under Knut Eriksson
linnes klostret först nämndt uti offentliga
handlingar. Ar 1309 hade nunnorna flyttat till
Aranäs slott vid Wenern, med tillstånd af
hertigarne Erik och Waldemar-, men återvände till
Gudhem, hvarifrån de öfverfördes till Kackeby
på Kållandsö, hvilken gård nämnde hertigar skänkt
klostret. Anledningen till flyttning var brist på
vedbrand, och besvär af allt för mycken
gäst-ning. Slutligen hafva de återflyttat till
Gudhem, der deras vilkor blifvit fördelaktigare,
sedan de tid efter annan fatt ännu större
förökning på sina inkomster och ägor på flere ställen
i landet. Vid reformationen och Westerås recess
lärer klostret varit i flor; men godsen borttogos
och klostret blef öde. Konung Gustaf I, som
öfver allt behandlade nunnorna mildare än
munkarne, tillät likväl år 1527 abbedissan att qvarstanna
med de nunnor, som ej godvilligt ville utgå, och

lemnade henne klostrets inkomster, mot 72 pund
smör. Som abbedissan numera hade förlorat sin
myndighet, och ej var i stånd att infordra och
förvalta klostrets inkomster, fann konungen
rådligt, att, år 1528, lemna klostret åt en förtjent
riddersman, Nils Olofsson, emot en årlig afgift til)
krdnan, och att derjemte låta nunnorna njuta
nödtorftigt underhåll. Ar 1529 förstördes hela
klostret af vådeld. Abbedissan gjorde då förfrågan,
om konung Gustaf ville tillåta att klostret skulle
återuppbyggas; men konungen svarade, att som
han ej visste, hvad råd och medel hon dertill
ägde, hade hon att rådgöra med domprosten M. Sven
i Skara och flera af kapitlet. De husville
nunnorna nödgades emellertid söka sig herberge
i byarne hos allmogen, men åtnjöto dock
uppehälle, enligt konungens befallning till junker Olof
Pedersson, hvilken då hade kloslergodsen på
arrende. Efter hand utdogo nunnorna, och klostret
blef öde. Johan III befallte att det skulle
åter-uppbyggas; men det hindrades af tidernas
orolighet och konungens död. Lemningar af klostret
synas bredvid Gudhems sockenkyrka. Drottning
Christina skänkte, den 6 Juli 1650, af
klostrets ägor 4 bondgårdar, som lydde under
Gudhems kungsgård, samt sjelfva klostret, hvars ägor
blifvit lagda under kungsgården, åt dåvarande
öfversten för Westgötha regemente Lars Cruus,
under länsrätt, hvilket följande året, då han
upphöjdes till friherre, förvandlades till friherrskap
för honom och hans bröstarfvingar.
Friberrska-pet tillföll kronan genom reduktionen och anslogs
till majorsboställe vid Westgölba kavalleri.

Gudhems kungsgård har i äldsta tider
tillhört Upsala öde; och ägdes antingen af kronan
eller kongl. familjen enskildt, då klostret bär
anlades.

Gutlmarsson, Ull", den heliga Brigittas make.

Se: Brigitta.

Gud mitt hopp, var drottning Ulrika Eleonoras
valspråk.

Gudmund hette den siste katholske pastorn i
(•ville af Bohus län. Då han, vid reformationen,
ej ville ombyta lära, nödsakades han afstå sin
plats åt en annan. Sägnen förmäler, att han, vid
sin afresa från pastoratet, uppmanat sin församling,
hvilken ledsagat honom till stranden, att troget
förblifva i sina fäders tro, om hvars sanning han var
så förvissad, att han önskade det han mätte
förgås vid nästa klippa, om den lära han predikat ej
vore den rätta. Derpå afseglade han; men hann
ej ett par hundrade alnar ut i bamnen, förrän
båten stötte mot ett skär, det man förut ej
kändt, och presten drunknade. Härigenom blef
församlingen böjd för antagandet af den nya läran
år 1532. Detta skär, som ligger vid fiskeläget
Fjellbacka, kallas ännu Gudmundsskäret, och är,
genom sitt fortfarande uppskjutande i höjden, en
geologisk märkvärdighet. Man känner nemligen,
alt det omkring 1670 var nästan jemnhögt med
vattenytan; men att det 1742 stod en aln högre,
och nu befinner sig 2 alnar och 9 tum öfver
vattnets medel böjd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0701.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free