Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gorfveda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
698
Gudmundrå.
Guds skal.
Gudmundrå, en socken, med Högsjö, belägen
i Södra Ångermanlands fögderi och dess östra
kontrakt, Westernorrlands län och Hernösands stift,
3 mil N.N.V. från Hernösand. Namnet förmenas
betyda Gudmuns-råde eller ägor, och påstås, att
Gumåsbyn, som i äldre jordeböcker kallas
Gud-mansås, samt tre deromkring belägne byar, skola
vara de först bebyggde i socknen, anlagde af
någon, med namnet Gudmund. Kyrkan, byggd af sten
vid en liten vik, som genom ett smalt sund
skiljes från Ångerman-elfven, ligger 44 mil från
Hernösand, och är bland de äldre. De flesta byar äro
belägna omkring kyrkan på tvenne näs och vid
Falle- eller Sjöhy-dn, men de öfriga sträcka sig
efter elfven, utom några Finnhemman öfverst på
skogarne. Kramfors finbladiga sågverk, vid
Sjö-by-åns utlopp, är anlagdt år 1742 af direktör
Kramm. Utskeppningen härifrån är beqväm,
emedan lastningen kan ske på stället. Här hålles
marknad vårtiden och Bartholomei-dag, med denna och
nästgränsande socknars allmoge. Hernösands
borgerskap, som här idkar handel, nppköper då
åtskilligt af ortens afvel. Ryssarnes infall
härstädes år 1721 omtalas ännu såsom svårt och
min-nesvärdt. Socknen hör till 2 kl. reg. Den
innefattar 37 mtl. och har 1,460 invånare. Jemte
annexet Högsjö utgör arealn 84,287 tunnl., af
hvilka 7,400 äro sjöar och kärr. Adr. Hernösand.
GudmundsskHret. Se: Gudmund.
Guduiundtorp, en socken, med Hurfva, belägen
i Frosta härad och kontrakt, Malmöbus län och
Lunds stift, 21 mil N.O. från Lund. Mär märkes
Pugerup, frälse-säteri om 2 mtl., en ladugård
under Skarhults gård i socknen af samma namn, har
förut legat vid Ringsjön, der Ro nu är beläget,
och har god åker och höböstnad. Orup, £ mtl.
insockne frälse, välbygdt både till man- och
ladugård, inköpt till landtbruksinstitut för Skåne.
Socknen är alternativt konsist, och patr. af 3 kl.;
patronaträtten tillkommer ägaren af Pugerup. Den
består af 25 J mtl. och har 1,016 invånare på en
areal af 5,647 tunnl., af hvilka endast 4 äro sjöar
och kärr. Adr. Hörby.
Gudmuudns, Wikolai, äfven kallad herr
Germund af Öxel eller Öxetorp, lärer hafva tillhört
en ansedd adlig slägt, och var arkediaconus i
Wexjö, dä han år 1470 valdes till biskop
derstädes, och dog 1475, säges hafva uträttat åtskilligt
till stiftets bästa.
Gudmunstufva, en liten holme i Bjurbäcks-sjön
i Rottnaryds socken af Jönköpings län, märklig
endast för det den utgör skillnaden emellan
Jönköpings, Skaraborgs och Elfsborgs län.
Gud och Folket var konung Gustaf IV Adolfs
valspråk.
Gud ocli Sveriges allmoge var konung
Gustaf I:s valspråk, äfvensom Deus dal cui vult, och
Omnis potestas a Deo.
Gudrun, Gudruna (mytbol.), konung Gjukes
äldsta dotter. Genom sin mor, Grimhilds
konster, blef hon maka åt Sigurd Fafnersbane,
emedan Grimhild gaf honom en trolldryck, så att ban
bröt det löfte han gifvit sköldmön Brynhilda, och
gifte sig med Gndrun, hvilken sedan, genom sin
stolthet och talträngdhet, förorsakade hans död.
Också hämnade hon pä ett förfärligt sätt sina
anhöriga, och blef småningom ett motstycke till
Gre-kernes Medea.
Gudröd, konung i Skåne, och förmäld med Åsa,
Ingiald lllrådas dotter, mördades af henne, for
att fullända faderns plan att underlägga sig alla de
små fylkena. Åsa hade förut väckt oenighet
emellan Gudröd och hans broder och samkonung
Half-dan, hvilken gick så långt, alt Gudröd lät taga
Ilalfdan afdaga. Planen lyckades likväl icke, ty
hon hade antingen ej beräknat, att Ilalfdan ägde
en son, Ivar, eller också trott, att denne
omkommit pä sina härtåg. — En Gudröd var sonsons
son till Olof Trätälja, och blef efter sin fader
konung i Solöar.
Gudsberg, så kallades Husaby kloster i Dalarne.
(Se detta ord.)
Gudsfrid kallades ett stadgande i afseende på
bö-terne, efter våra fordna kriminallagar. Den hette
äfven Gudshelgd. En serskild helgd hvilade
nemligen öfver kyrkans högtidsdagar, så att dråp, hvilka
då begingos, måste försonas med serskild|a böter
till kyrkan, utöfver de annars vanliga. Heligast var
den frid, hvilken åtföljde Kristi lekamens fest, då
dråp ansågos lika med dem som föröfvades i kyrkan.
Julafridher och påskafridher räckte flera dagar;
men de vanliga söndagarnes frid började vid
solens nedgång dagen före helgedagen och upphörde
när solen gick upp morgonen efter helgedagcn.
Från denna frid utgör våra lagars stadgande om
sabbatsfrid en lemning, och den omständigheten,
att gudsfrid begyntes aftonen före söndagen,
påminner om den ännu brukliga seden, att ringa
helgsmdl klockan 6 lördagsaftonen och räkna
sabbatens början ifrån denna stund.
Gudsifvelag kallades under medeltiden det
förhållande, då tvenne unga personer stått fadder mot
hvarandra. Det var ett af påfliga stolens
uppfio-ningsrikhet gjordt påfund, att förklara ett sådant
fadderskap innebära en s. k. andelig skyldskap,
hvilken hindrade dessa personers äktenskap, utom
med påfvens serskildla bifall, som alltid måste köpas
medelst dryga afgifter. (Se: Axel och Vfålborg.)
Gudspenning kallades en afgift till kyrkan eller
någon andelig stiftelse, hvilken erlades af
köparen, då någon handel uppgjordes. Den kallades
på Latin denarius &ti Spiritus eller denartus Dei.
Den omtalas i Bjærköa-rätten, och tillhör således
medeltiden. Gudspenningen var ett slags hand-
eller fästepenning, hvilken likväl ej gaf någon
alldeles orygglig helgd åt köpet. Det hette
nemligen, att så väl köparen som säljaren ägde rätt
att r>SSa köpet, innan solens nedgång följande
dagen.
Guds skal i himmelen, eller, som det äfven
kallades, Guds minne. Drickandet af denna skål
har varit en ceremoni, som härledde sig från våra
kristna förfäders gudstjenst och religions egenskap.
Beträffande "Guds skål i himmelen", eller "Helga
Trefaldighets minne", anses denna sed blifvit
bibehållen nti kristenheten, såsom en qvarlefva frän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
