Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gudstjenst.
Guld.
703
finnes ock nti kyrko-ordningen af år 1571,
särdelen hvad städerna beträffade, de der ägde skolor och
djeknar att underhålla den Latinska sången.
Svenska och Latinska psalmer blandades om
hvarandra, och den Latinska trosbekännelsen brukades på
apostladagarne uti städerna, efter all förmodan,
intill år 1614. Men ifrån år 1571 fick
gudstjensten på landsbygden alltid och hel och bållen
förrättas på Svenska. År 15*8 och 1557 tilläts
presten, att offentligen göra sin syndabekännelse för
altaret på Latin, sedan han läst: Jag fattig syndig
menniska. Men år 1571 skulle han enskildt läsa
samma Latinska bön, när han kom för altaret.
— Då trupp är samlad, skall gudstjenst eller
predikan förrättas hvarje helgedags förmiddag, vid
den tid och på det ställe befälhafvaren utsätter.
Är något fiendtligt att befara, eller skulle högste
befälhafvaren finna skäl att serskildt befalla det,
skall manskapet vid gudstjensten hafva fullt
öfver- och under-gevär samt packning, och får då
icke sitta under predikan. Gudstjenst och bön
skola alla bivista. Den som, enligt
tjenstgörings-reglementet, skall der vara tillstädes, men
uteblifver, straffas extrajudicielt. Gudstjenster hållas
utom de vanliga sön- och helgedagame, äfven
före tingen med s. k. tings-predikan samt
justitie-predikan för rådstufvu-rätten, och fastlags- eller
passions-predikningar under fastan. Gudstjensten
helgd är försäkrad genom serskildta stadganden,
så att våld, som begås under gudstjensten, straffas
strängare i och för denna omständighet. Hela
beigedagen är fridlyst genom stadgandet om
sabbats-brott, hvilket medför ökade böter, utom den plikt
hvarmed sjelfva gerningen i alla fall är belagd.
Under sabbatsbrott räknas äfven att drifva handel på
helgedagame, eller att idka arbete och handtverk,
utom för sådan nödtorft, som ej tål något uppskof.
Men för gudstjensten serskildt finnes t. ex. i
tryck-fribets-lagen föreskrifvet, att gäckeri af den
heliga förrättningen straffas, likasom förakt for Guds
ord och sakramenten, med 100 R:drs böter och
skriftens indragning. All annan förargelse, hvilken
åstadkommes vid gudstjensten, med oljud o. dyl.
hemfaller under allmänna lagen, och straffas med
böter serskildt för sabbatsbrottet, och derföre att
gerningen blifvit begången icke blott på
sabbatsdagen, utan i kyrkan under sjelfva gudstjensten.
Ilar den skett under rusigt tillstånd bötas serskildta
fylleri-böter, och med böterna förenas i dessa fall
uppenbar kyrkoplikt. För det gäckeri af den
allmänna religionsöfningen, som visar sig deruti, att
man sällan besöker kyrkan, kunna äfven böter
ådöm-mas. I de fall deremot då våld begås i kyrkan under
påstående gudstjenst, medelst dragen knif, eller
eljest hugg och slag, har lagen stadgat dödsstraff,
och ifall intet väld skett, men mordvapen blifvit
blottade i vredesmod äro åsatte betydliga böter.
Likaså för kif och träta under gudstjensten, ehuru
groft väld icke blifvit begånget. Slutligen är
också gudstjenstens helgd utsträckt till vägen från
och till kyrkan. Fästningsstraff och dryga böter
drabba den, som slagit en annan blånad eller
blodvite under kyrkovägen. Likväl räknas ej för kyrko-
väg om någon ander färden till och ifrån kyrkan
tagit en serskildt väg för egna ärender. — Sjelfva
ceremonierna äro i bandboken föreskrifna och
äfven det yttre skick, hvar och en är skyldig att
iakttaga, såsom att uppstå vid vissa gifna
tillfällen under gudstjensten och vid andra åter falla
på knä. Oordentligheter vid gudstjensten böra
under ett slags patriarkalisk lagskipning af
kyrkorådet, hvilket dock endast kan varna och förmana-,
men ej dömma till verkliga straff eller upptaga
lagbrott under sin pröfning. (Se vidare: Ilögmessa,
Kyrko-ceremonier, Kyrkor, Kyrkosång, Nattvard,
Predikan, Skriftermål.)
Gudsifrk Boooon, riksråd från 1300 till 1308,
var en af löftesmännen för den öfverenskommelse,
som afslöts i Nyköping mellan konung Birger och
bans bröder. Han stupade sedan vid Jönköpings
försvar mot hertig Erik.
Gudur (mytbol.), en valkyria, företrädesvis
omtyckt af Odén för sitt mod och sin tapperhet.
Henne sände han alltid at i slagtningar, för att
utvälja de tappraste bjeltarne och med en kyss
inviga dem åt döden, ty Odén var angelägen att
samla omkring sig så många som möjligt af de
tappraste krigarne, emedan han trodde sig
behöfva dem vid Ragnarök.
Gud valla kloster i Westergötland. Johannes
Wa-stovius berättar, uti sin förteckning på klostren i
Svea och Götha riken, att detta kloster fordom
innehades utaf munkar af Bernhardiner- eller
Cister-cienser-orden. Men hvarest klostret varit beläget
förmäler hvarken Wastovius eller Job. Messenius.
Det måste emellertid hafva varit af en hög ålder,
ty ur en gammal krönika inhemtas, att munkar
blifvit insatte der år 1163. Danske
historieskrifvaren Hvitfeld nämner, att ifrån Nydala kloster i
Småland har en "svärm munkar" blifvit flyttade
till Gudvalla kloster. Haqvin Spegel förmenar,
att klostret varit beläget ej långt ifrån Skara, i
Öfva socken, på samma ställe der nu säteriet
Mariedal är beläget.
G u gli er, namnet på Odens ypperliga spjut.
Guido, en kardinal, hvilken, såsom påflig nuntius,
på 1260-talet besökte Sverige, för alt predika
korståg mol hedningarne i Lifland och Lithauen. Han
mildrade något de stränga kyrkostraffen mot prester,
som försyndat sig mot Skenninge mötes beslut, och,
hvilka i trots af detsamma, behållit sina hustrur.
Gntnchard, J. J., var först lärare vid skolan å
Barnängen; men är för närvarande lektor vid Åbo
gymnasium. Ilar år 183H och 1836 utgifvit en
Fransysk lärobok, samt Linearleckningar efter Pestalozzis
mel bod. Den förra har erhållit flera nya upplagor.
Guin regementet, så namnkunnigt under
trettioåriga kriget, var egentligen ett garde, och fick
sin benämning efter färgen på sin klädsel. Teuffel
blef dess chef. På slagfältet vid Lutzen låg det
utsträckt i samnia ordning, som det kämpat.
Guld, en allmänt bekant elektro-positiv metall,
hvilken så väl i anseende till sin sköna färg, som
sin oföränderlighet i luft, eld och vatten samt
oan-gviplighet af syror och andra ämnen, värderas högst
af alla egentliga metaller. Det har sedan urmin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
