Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gyllenkrok.
GyllenskUlfl.
725
en berättelse om bärens marscher från Sachsen
1707, tills efter slaget vid Pultava, vittnande om
sällsynta kunskapar och insigter. Sedan fördes
han till Wosnesensk, hvarifrån han hemkom först
är 1722, blef då general-löjtnant, sedan
landshöfding i Götheborg och friherre. Dog på
Svens-torp i Skåne år 1730, i en ålder af 65 år. Hans
sonsons son är
Gyllenkrok, Axel Gustaf, Sveriges nu
lefvande störste mæcenat, bos hvilken
naturvetenskaperna stå i mycken förbindelse, för de
uppoffringar han gjort för dem. Han föddes den 14
Juli 1783 på säteriet Björnstorp i Skåne, der han
ännu lefver och äger en stor och utmärkt vacker
samling af in- och utländska foglar, samt en del
andra djur, som pryda flere rum. Gick först i
krigstjenst, år 1800, som officer vid Skånska
husarerne; men tog afsked 1807 såsom
ryttmästare. Öfverste-kammarjunkare, R. af N. O., K.
af W. O. och ledamot af vetenskaps-akademien.
Ledd af sitt sinne för naturhistorien, hade han
tidigt börjat på Björnstorp samla en mängd
lefvande utländska djur, och efter år 1819
begynte han anlägga samlingar af alla slags
naturalster, för hvilkas anskaffande han bekostat
utmärkte vetenskapsmäns resor. Den första var den,
som herrar Zetterstedt och B. Fries fingo för hans
räkning göra till Öland och Gottland, och
sedermera till Lappland; vidare har doktor Sundevall
rest till Bengalen och doktor Mellerborg sändes i
samma ändamål till Java, der han afled, till
vetenskapens stora saknad. Friherre G. har för öfrigt
inköpt betydliga samlingar, hvilka med den största
beredvillighet hållas tillgängliga för både
forskningen och blotta nyfikenheten. På Björnstorp
har han äfven anlagt en större plantering af
in-och utländska trädslag. Dessutom har han stiftat
och underhåller en vexelundervisnings-skola för 70
till 80 barn, besörjde, under koleratiden,
beqväma sjukhus på sina egendomar, har stor förtjenst
’ om ordnandet och förbättrandet af Lunds lasarett,
hvars direktör han är, och den filantropiska
stiftelsen på Råby för vanvårdade barn har
isynnerhet honom att tacka för sin uppkomst.
Gyllenkrok, Anders, assessor i Åbo hofrätt
och död 1710, var en kunskapsrik, men något
besynnerlig man, hvilken, dels af någon egenhet
i lynnet, dels kanske af en långt sträckt
samvets-grannhet, alltid yttrade sig öfver hvarje mål.
Detta uttröttade hans kamrater och särdeles bans
förmän, hvarföre också häftiga tvister föreföllo
mellan honom och presidenten grefve Falkenberg, den
der slutligen lät ställa G. under åtal af
advokat-fiskalen , då han blef dömd till böter. Häröfver
klagade G. hos regeringen, hvilken, genom utslag
af d. 2 Okt. 1697, icke blott befriade honom frän
böterna, utan äfven gaf hofrätten en skrapa, med
förständigande, att dess ledamöter ej borde
"gifva tillfälle till någre fåfänge inkast och
quæstio-ner, eller bestrida någon den frihet, sotn hvar
och en hafver af dem, att obehindrad säga sitt
betänkande." Detta kunde naturligtvis icke för
framtiden tysta Gyllenkrok, hvilken allt framgent
fortfor att yttra sig, och hade stundom ganska
lifliga tvister, isynnerhet med vice-presidenten Sven
Lejonmark.
Gyllenlood, Bengt, förut SUfringsson, var
1589 och 1590 amiral för Kexholmska flottan och
blef 1596 höfvidsman på Åbo slott. Dog år 1609.
Gylleuiniirs , Olof, hette, då han adlades,
Andersson , och härstammade från den gamla
Kärlinga-ätten, var amiral under Johan IH:s regering
och dog 1638, i en ålder af några och 90 år.
Ätten utgick med hans son.
Gyllenpalm, Jolian, förut Palm, gick den
juridiska vägen, blef 1656 auditör, följande året
fält-sekreterare, derefter bof-sekreterare hos Carl
XI, krigs-kommissarie i Skåne och general-auditör.
När Danskarne stormade Malmö, utmärkte sig Palm
så bland stadens försvarare, att ban, till belöning
för sitt mannamod, utnämndes till justitie-president
derstädes och adlades.
Gylleiirotli, Jonas, förut llotli, var 1657
vice fiskal i Götha hofrätt, blef följande året extra
kanslist i fält-kansliet; men tog tillika tjenst som
volontär i armén, och skickades af konung Carl
X Gustaf med uppdrag till fältmarskalken Otto
Stenbock, hvarvid han, med lika mycket inod som
skicklighet, förstod att bana sig väg både fram och
tillbaka genom den i Belt kryssande Holländska
flottan, blef derföre löjtnant och följande året
häradshöfding öfver Möre och Strands härader samt
år 1676 general-auditör och adlad. År 1682 d. 14
Febr. hade han, som många gånger lyckligen
undgått fiendens vapen, det missödet, att, på resan
från Kungsör, blifva öfverfallen af några bofvar
och så illa sårad, att han afled tre veckor
derefter. Ätlen utgick med hans son,
Gyllenroth, Anders, kapiten, hvilken lät
bruka sig till verktyg för den skändliga
anläggningen mot öfversten Stobée (se delta ord och
Gyllensten), samt derföre dömdes till döden och
balshöggs utanför Skans tull i Stockholm, d. 23 April
1722.
GyllenskruT, Kils, son till kapitenen vid
Uplands regemente Nils Skruf, hvilken blef
ihjelskju-ten under en exercis å Ladugårdsgärdet i
Stockholm år 169-. Nils G. for först till sjös, ingick
1693 som volontär vid gardet och sedan vid
flottan, derefter i Engelsk och Holländsk sjöljenst,
blef, efter hemkomsten, löjtnant vid amiralitetet,
bivistade alla de följande årens sjökrig, utmärkte
sig isynnerhet i träflningarna mot de Danske vid
Styrsö och Dynekihl, hvarföre han utnämudes till
kommendör och adlades år 1717, samt fick afsked
som schoutbynacbt år 1720. Född 1664, död 1738.
GyllenskVld, Carl Kdvard, son till majoren
vid Kalmar regemente Pehr Brelin, och född i
Carls-krona den 22 April 1768, ingick, vid 14 års
ålder, som fändrik vid örlogsflottan, förordnades
följande året till informations-officer, hvarvid ban
höll föreläsningar för unga kamrater, och
inkallades 1787 i örlogsmanna-sällskapet. Denna tidiga
utbildning af själsegenskaperna gaf val icke det
resultat af stora egenskaper i yrket, som mången
kunde hafva väntat; men bidrog likväl att bereda
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
