Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gyllenstjerna.
dylta.
729
märkte sig derunder och gjorde sig omtyckt af
konungen, så väl genom sin tapperhet som genom
sitt angenäma umgängessätt. Denna ynnest vann
han äfven bos dess son, hvilken befordrade
honom, så att han år 1697 var general och
guvernör öfver Bremen och Verden; han förde befälet
vid de korta ßendtligheterna mot Danmark 1698,
vid de befarade år 1701, och år 1708 öfver de
trapper, hvilka skulle återställa freden mellan
Bam-burgs borgerskap och magistrat. För denna
fredliga bedrift belönades G., redan grefve och kongl.
råd, med fältmarskalks-värdigheten. I rådet satte
han sig emot Stenbocks vidsträckta planer,
befarande eller förebärande ett fiendtligt anfall på
Sverige och vådan att dervid blotta landet både
på trupper och penningar. Härigenom förlamades
likväl till en del Stenbocks verksamhet, och hans
olycka i Tönningen förbereddes. Ban fick befälet
i Skåne under de sista åren af Carls regering, och
afrådde hans sista tåg till Norrige. Dog den 30
Mars 1720, med namn af en upprigtig
fosterlandsvän, försigtig och rådig; men stolt och
hämndlysten. lians grefliga ätt utgick med honom.
Gyllenstjerna, Gttran Kilsson, <1. y., son
till riksrådet Nils Göransson G., född den 22 April
1723. lian förlorade sin far vid 8 års ålder och
var straxt derpå i fara att sjelf mista lifvet, då
ban, vid fallet frän öfversta våningen af ett hus
ute på landet, afbröt lårpipan på tre ställen; men
botades så lyckligt, att han under sin öfriga
lefnad icke hade någon olägenhet deraf. Ingick
vid 19 års ålder i Svea hofrätt, och blef
kammarherre år 1750. Lagman i Nerike och 1765
riksråd; men då han 1769, jemte flere af sine
kolleger, efterskrefs till Norrköping, der ständerne
då voro församlade, förutsäg han den hotande
stormen och begärde sjelf afsked. Platsen erbjöds
bonoin ånyo åren 1771 och 1772; men han afslog
den. Likväl emottog han är 1781
riksmarskalks-embetet, och förvaltade det till år 1788, då han
begärde afsked derifrån. K. af N. O. och
Sera-fimer-riddare. Död den 17 Maj 1799, då den
grefliga ätten af Björkösund utgick med honom. —
Af denna ätt hafva tre fruntimmer blifvit
namnkunniga :
Gyllenstjerna, Christina, Sten Sture den
yngres gemål. (Se: Christina Gyllenstjerna.)
Gyllenstjerna, Gjörwell, syster till Nils
Carlsson G., och dotter till Carl Nilsson G., om
hvilken det yttras i Biografiskt Lexikon, att hon "var
pä en gång en Minerva och en amazon, som än
fördjupade sig i theologi, kemi, naturalhistoria,
musik, än klädd i hjelm och harnesk, modigt
tumlande sin häst, än ströfvande på jagt." Bon skall
hafva utmanat öfverst-löjtnanten Kohl till envig.
Född 1646. Lefde ännu 1685, såsom enka efter
öfverst-löjtnanten Schulman. Den ofvannämnda
öfverstlöjtnant Kohl, som hon utmanat, var gift
med en annan Gjörwell Gyllenstjerna, dotter till
Nils Nilsson G., och som emot slägtens vilja
gifvit honom sin band.
Gyllenstjerna, Maria Gustafva, gift med
riksrådet Carl Bonde, död år 1738, har utgifvit
en öfversättning af Josephi Flavii Judiska historia,
hvaraf första delen utkom 1713, men den andra
delen 1747, således nio år efter hennes död.
Gyllental kallas ordningsnumrorna i den
måncykel , hvarefter fullmånadernas inträffande
bestämmes. Numrorna kallas gyllental, emedan de
brukade fordom uppskrifvas med gyllene siffror. Om
cykeln är rigtig, så måste alla fullmånader inträffa
på samma månadsdagar hvarje 19:de år.
Diony-sius Exiguus, som närmare bestämde tiden för
Kristi födelse, uppsatte en sådan tabell. Nu
visade det sig, att hvarje års gyllental eller nummer
i tabellen återfinnes, om man lägger I till årets
årtal och dividerar summan med 19, då resten
visar årets nummer. Dionysius upprättade äfven ett
s. k. Calendarium Julianum perpetuum, i hvilket
alla års nymånader kunna igenfinnas, enligt den
uppgifna regeln. Om skeppsbord begagnas det,
i förening med epakten och tabular-tiden, vid
uträknandet af tiden när högt eller lågt vatten
inträffar på något visst ställe, en gifven dag.
Gylling, gultrast, sommargylling (Oriolus
galbula), en till sparffoglarnes andra ordning,
gångfog-lar, hörande fogel af 9 £ tums längd; hannen
höggul med en svart fläck emellan ögat och näbben,
vingar och stjert svarta, på vingarne en liten gul
fläck, gula spetsar på hvardera af stjertens 5
sidopennor; honan ofvan gröngul, under hvitaktig med
små svarta fläckar längs efter spolen, sidorna,
äfvensom vingarne och stjertens nedre täckfjädrar
höggula. Förekommer högst sällan i de södra och
mellersta landskaperna, orh såsom flyttfogel. Den
anländer sent om våren och flyttar tidigt om hösten.
Ban är liflig och skygg, samt flyger hastigt från
en trakt af skogen till en annan, locktonen är hög
och hvisslande, och sängen liknar något trastens.
Ban bygger det konstigaste näste af atla Svenska
foglar, sammanflätadt af fina grässtrån, rötter,
mossa, ull, m. m., till formen likt en djup korg
och fästadt i en klvka af en gren i något träd
eller buske. Äggen äro hvita, kring den tjocka
ändan glest beströdda med svartbruna punkter, och
läggas 4 — 5 tillsammans. Födoämnena utgöras vår
och sommar af insekter, sedan af åtskilliga slags bär.
Gylling, en afart af vanliga äppleträdet (Pyrus
malus). Deraf förekommer: Hvit gylhng, hvars frukt
är ordinärt stor, slät och välformad, till färgen
ljusgul med mört, saftigt och välsmakande kött,
mognar i slutet af Augusti, och bör då genast
användas rå eller till torkning, emedan den ej
håller alt förvaras. Rosengylting, med frukt till form
och storlek lik den förra; men till färgen
rosenröd och gul, med ljusa och mörka flammor,
utmärkt vacker och välsmakande, mognar i
September; men håller sig ej länge. Vintetgytling, hvilkens
frukt liknar den föregående till färgen, är röd på
ena sidan och gulgrön på den andra. Den
mognar i Oktober och kan genast ätas; men blir bättre
efter en månads liggning, samt kan förvaras till våren.
Gylta, Hengt Guiinurssoii, till Påtorp, af
den gamla, längesedan utdöda, Gylta-slägten,
lagman i Westergöthland och det första riksråd af
denna ätt, från 1440 till sm död 1454.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
