Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gnrdfar i handel.
Cl&rdsrätt.
733
stift, 2 J mil ö. från Linköping, mil från
Norrköping. Socknens både längd och största bredd
är J mil. Ilattebysjön och llallersladijön ligga
intill socknens gränse-skillnader. I socknen märkes:
Åkerby, en välbebyggd och förträffligt odlad
egendom, 2 mtl. frälse, hvarmed Osbytorp, £ mtl.
frälse, häfdas i sambruk. Egendomen gjordes af framl.
lagmannen L. Lästbom och dess fru A.
Bergenstråhle. är 1790, till fideikommiss åt deras måg,
framl. öfversten C. F. v. Rööks manliga
efterkommande. Flere stensättningar finnas på ägorna, jemte
lemningar efter stenlagda vägar, hvilka sträckt sig
till det fordna Folkunga-sätet Herrmanshult.
Nära Åkerby anträffas spår efter en ödelagd grufva.
Socknen bör till 3 kl. konsist. Den består af 20
mtl. och har 525 invånare. Af dess areal, 6,411
tunnl., äro 220 sjöar och kärr. Adr. Norrköping.
C&rdfariliaudel kallas den handelsrättighet, som
af gammalt varit och ännu är förunnad så väl
borgare i städerna Borås och Ulricehamn, som
allmogen i nedanstående sju härader af Elfsborg? län,
Ås, Wedens, Kinds, Marks, Bollebygds, Geseneds
och Redvägs. Deras handels-rättighet utgör ett
undantag frän det allmänna förbudet emot
landsköp, emedan det är för dessa orters inbyggare
tillåtet, att kring hela riket kringföra arbeten af
egen tillverkning. För de begge städernas
borgare är beviljadt, att äfven få kringföra ej blott
sina egna utan äfven allmogens produkter.
Deremot får gårdfarihandlanden icke tillika vara
köpman med vanlig handelsrättighet i stad. Uti
of-vanbemäldte städer finnes skillnad emellan handlande
och gårdfarihandlande. Allmogens gårdfarihandel
är ett privilegium för hemmansbrukare, ej för
personer utan jord, och får icke foretagas före
fyllda 22 års ålder. Vissa reglementen äro stadgade,
för att hindra missbruk af denna bandels-rättighet.
Så måste t. ex. i passet bestämmas en viss tid,
inom hvilken resan bör vara fulländad, samt de
orter uppgifvas, hvilka den resande ernår besöka,
och en förteckning på de medförda varorna
vidhäfta passet. De böra äfven stämplas och äro
underkastade visitation af krono- och tullbctjente.
Allt detta har man ansett nödigt, för att hindra
gårdfarihandlande att medföra förbjudna varor,
lu-rendräjerigods och isynnerhet arsenik. I fall
denna sistnämnda vara ulprånglas af gårdfarihandlande,
straffas förseelsen med förlust af
handels-rättigbe-ler ocli 100 R:dr böter. I allmänhet är
gårdfarihandel inskränkt till egna tillverkningar, och hvarje
företag att nå detla sätt utsprida andra varor
straffas med varans och handels-rättighetens förlust för
utländska varor, och böter till varans halfva
värde om den är inhemsk Gårdfarihandeln är
förunnad åt Westgötha-allmogpn, såsom en uppmuntran
till hustlit, ocli har blifvit gifven åt denna
allmoge framför rikels öfriga inbyggare, med afseende
på dess behof att äga en binäring till åkerbruket.
<V&r«lftl>) , en socken, med Rottne, belägen i
Norrvidinge härad och kontrakt af Kronobergs län och
Wexjö stift, 1 mil N.N.O. från Wexjö. Här äro
14 sjöar; de största äro To/la, Het/ayön och
In-naren. Den nuvarande kyrkan uppfördes 1830 på
samma ställe den gamla stått. Denna lärer varit
mycket gammal och hade undergått betydliga
förändringar under Carl XII.s tid. I socknen märkes
Gårdsby egendom, utgörande 4 mtl., med 27 torp
och några mindre hemmansdelar i Gaslanda och
Haketorp. Egendomen har tillhört slägterne
Bure, Stråle, Strålenhjelm, Branting, Colliander och
Rappe. Till befrämjande af linodlingen i Småland
anlade öfverste-löjtnant Rappe på Gårdsby ett
linberednings- och förädlings-institut, der det
Norrländska bearbetningssättet följdes och en mängd
elever njutit undervisning. Detta institut har haft 1,500
till 2,000 R:dr B:ko årligt anslag af statsmedel.
Egendomen har såg- och mjölqvarnar samt en stor
trädgård med öfver 500 äkta fruktträd. Kråkenäs
frälse-säteri, 2 mtl. med 13 torp. Har tillhört
slägterne Lund, Humble, Ehrenlund samt en
kapi-ten F. Piper, hvilkeu skall här hafva företagit
den första kärr-odling, som varit känd i södra
delen af Sverige. Ägdes sedermera af
öfverstelöjtnanten Rappe. Uti Innaren finnes en ö, kallad
Arnö, tillhörande biskopsstolen i Wexjö, till
hvilken den förmodas vara skänkt af forntida
andeliga ägare till Kråkenäs. På Gårdsby säteris ägor,
en half mil från Gårdsby kyrka och på elt lika
afstånd från Wexjö, anträffas å en stor höjd, kallad
Gripenberg, ruiner af murar, hvilka inneslutit en
fyrkant af 80 alnars sidor, med en ingångsport åt
norr. Sjelfva höjden är högst otillgänglig,
omgifven af trenne smärre sjöar och kärr. Enligt
fornsägen skola murarne blifvit uppförda af Wexjö
invånare, på det de der kunde försvara sig och
sin egendom emot Danskarne, som på 1100-talet
brände nämnde stad. — Socknen hör till 2 kl. 1
afd. prebende-pastorat. Den innefattar 261 mtl.
och har 1,355 invånare. Af dess areal, 19,255
tunnl., äro 4,975 kärr och sjöar. Adr. Wexjö.
n&rilsJU, ett jernbruk i Östra Emterviks socken
af Wermlands län, har 3 härdar och 1,666 skepp:d
13 lisp:d priv. årligt smide af köpe-tackjern,
hvaraf bammarskatt utgöres med 16 skepp:d 13 lisp:d
7 marker. Skeppar på Götheborg. Ägare: C. J.
Wallroth. Smidesstämpeln: A:L-, med krona öfver.
Gardsriitt är ett gammalt begrepp i den Svenska
lagskipningen. Det betecknar den ordning eller
lag, som gällde för en konungs eller mägtig
herres hof, i och för tjensten. Ty konungarnes
tjenstemän voro icke undantagne ifrån bonde-lagen;
men såsom konungens män voro de serskildt
bundne till den ordning, han föreskref. Under
gårdsrätterne stod äfven konungens krigsfolk; och
sedan de adlige herrarne befästat sina gårdar och
företagit sig att der underhålla krigsfolk, införde
äfven desse egen gårdsrätt. Men denna rätt var
egentligen blott ett reglemente för tjenstgöringen,
samt innehar icke någon feodal grundsats. Ty
öfver sina nnderhafvande hade konungen och
herrarne ingen rätt att döma efter godtycke, eller af
dem sjelfva ensamt stiftad lag. Den äldsta
gårdsrätt man känner är konung Magnus Erikssons af
år 1319. En annan utgafs 1335, och förnyades
under drottning Margaretha, Erik af Pomern och
Carl Knutsson, samt gällde både vid konungens
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
