- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
738

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

738

GKllared.

UUlHngv.

ett stort slott, hvilket ofta omnämnes i historien,
der konungar och jarlar bott och der många kongl.
bref finnas daterade, såsom konung Waldemar
Birgerssons d. 12 April 1272, angående ett
kanoni-kat till Linköpings stift. Fornforskare äro af
olika tankar, hvar detta slott egentligen varit
beläget. Klan har trott det vara detsamma, som
Skaraborg, hvilket likväl bestrides af Rhyzelius.
I äldsta tider stod platsen kringfluten med vatten,
öfver hvilket en stenbro ledde till staden; men
tiden har längesedan utplånat alla synliga minnen
häraf. Stället, i senare tider kalladt Brobacka
eller Gropbacka, har haft ett klockgjuteri. År 1278
eller 1280, då konung Magnus Birgerssons
drottning Hedvig, åtföljd af Ingemar Nilsson, en Dansk
man och konungens gunstling, kom till Skara, för
att möta sin far, grefve Gerhard af Holstein,
hade Folkungarne infunnit sig och dödade Ingemar,
samt togo grefve Gerhard till fånga på
Gällaqvist, och satte honom sedan på Ymseborg.
Enligt andra berättelser skall mordet skett i Skara.
Folkungarne samlades på Gällaqvist och dömdes
af den hit sammankallade kongl. nämnden.
Konung Johan III lät år 1583 härstädes uppsätta en
byggning. År 1C.49 blef Gällaqvist af Harald
Stake köpt ifrån kronan; men år 1680 återtaget.
Efter denna tid finner man icke Gällaqvist
omnämndt såsom kungsgård. Nuvarande gärden
Gällaqvist är boställe för kronofogden i orten, samt
belägen några hundra famnar från det ställe,
hvarest slottet skall varit beläget.

(xiillnred, en socken, med Gunnarp, belägen i
Faurås härad och Warbergs kontrakt af Hallands
län och Götheborgs stift, 4 mil Ö. från Warberg.
På en gäng tillhörande tvenne serskild|a härader
Faurås och Årstad, samt utgörande en gränsort
för trenne höfdingedömcn, Hallands, Jönköpings
och Elfsborgs, innefattar detta pastorat en lokal,
som, delad emellan berg, vidsträckta ljunghedar,
kärr och mossar, här och der innesluter några
spridda hemman, hvilkas åkerfält, med få
undantag, erbjuda föga lönande skördar. Socknen
delas af Etra-ån, som vid hemmanet Berg störtar
sig utför en höjd af klippor, och bildar der det
icke obetydliga vattenfallet Bellefors. Kyrkan
anses vara byggd år 1651. Uti en nisch i muren
slå tvenne helgonbilder, hvilka begge äro
kathol-ska fornlemningar, samt föreställa Maria med
barnet och Josef. Socknen hör till 3 kl. reg. Den
innefattar 31 mtl. och 772 invånare. Af dess areal
13,423 tunnl., ligga 1,365 i Arstads härad och
ntgöra den så kallade Kila Rote, 1,240 tunnl. äro
sjöar och kärr. Adr. Warberg.

GUUaryd, annex till Rydaholm, beläget i Östbo
bärad af Jönköpings län, 7{ mil S. från
Jönköping. I socken märkes: Ohs, jernbruk (se detta
ord), samt tvenne mindre säterier: Mosskull och
Hylle. Kyrkan är byggd år 1782. Socknen
består af 17| mtl. och har 1,090 invånare. Af dess
areal 20,921 tunnl. höra 5,878 till Westra bärad
och 2,460 äro sjöar och kärr. Adr. Wernamo.

Gälle eller HJellU, säteri i Westergöthland.
Se: Foglàs socken.

Gftllinire* annex till Frillesås, beläget i
Fjä-re härad af Hallands län, 1 £ mil S.O. frän
Kongsbacka. Kyrkan är först uppbyggd under
konung Olof den Heliges tid, och blef, efter
Norriges konung, kallad S:t Olofs kyrka. Med
hänseende till kyrko-antiqviteterna i Gällinge
läser man i pastors-arkivet följande gamla
anteckning: "Inför tröskelen vid vapenhusdörren ligger
en hal), hvarunder den olycklige dråparen Ebbe
Skammesson ligger begrafven. Ebbe var
adelsman, född på en vackert belägen berregärd i
Tiveden. När han uppföddes, syntes han gifva godt
hopp om sig. Hvarje ädling, som ville äga namn
af en värdig riddare, skulle under den tiden reta
öfver till Rom. Ebbe reser dit, blir der i 5 år.
Något förr än han reste dit, fäste bau sig en mö,
som vid hans återkomst skulle blifva hans äkta
brud, denna gaf han i sin moders göm och vård.
Under Ebbes långa bortovaro inblåstes i hans
moder en villoande, som ingaf denna henne
anförtrodda jungfru att ägta sin yngre son, som het
Peder, med föregifvande att Ebbe var redan död,
hvilket olyckliga råd efterföljdes. Bröllopet
tillagades, och förnäma gäster uppå bjudning kommo
dit. Något förut blef Ebbe nti en dröm detta
onda uti Rom nppenbaradt, hvarföre han begaf sig
på hemresan, och hvad, som var olyckligast, att
då han kom hem, var bröllopet bäst i sus. När
han då förnam hvad som var på färde, blef han
häpen och bitter, steg icke af sin bäst, utan
vände om och sade sig dit aldrig mer vilja komma;
men hans moder, som fostrat detta onda, tillika
med tvenne hans systrar, öfvertalade honom att
blifva qvar öfver natten, hvilket icke bättre
aflopp, än då bröllopsfolket var bäst i sin glädje,
framsköt den onda andan onda ord, som
förbittrade Ebbe, att han hvarken skonade fader eller
moder, broder eller systrar, brud eller brudgum,
utan alla måste lifvet tillsätta. Hvarföre han dä
för sitt onda förhållande blef af öfverheten
om-smidd och fängslad med 3:ne svåra jernband om
lifvet, med hvilka han såsom allmosebjon vandrat
öfver hela den då bekanta verlden, tills desse
jembojor af rost och ålder förtärdes. Han var
spådd, att han icke kunde dö förr än han fick
höra sin öfverfart sjungas för sig, hvilket ock
skedde. Som han vandrade kom han in på ett
ställe i Råg i Forlanda socken, der Anders
Bengtsson nu ibor, der satt en piga på en väf och
väfde lärft och sjöng hans digt. Han gaf sig icke
tillkänna. Han gaf, henne några styfver med
begäran att sjunga denna sängen tillända, hvilket
hon ock gjorde, som hade den verkan, att när
ban då utgick ur huset föll det ena jernbandet af
bonom. När han då vandrade ifrån Råg till Bräcka
vid en liten bäck, som rinner deremellan, så föll
det andra jernbandet af honom. När han kom till
Bräcka, gick han in i stugan, der Börje nu ibor,
och om han der bad om allmosa, vet man icke,
dock gaf han tillkänna, att hans förvandling snart
var kommande. Han bad, alt de skulle besörja
bans lekamen till hvila, och att hans grafställe
måtte blifva nära invid kyrkodörren, der de in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0742.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free