Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GUlllnge.
OKIIg«ad.
739
kommande sätta fötterna, då de först inträda
När han dä gick nr detta huset, och kom i
förstugudörren, föll det tredje jernbandet af honom,
då han straxt derpå föll ned och antvardade sin
ande i återlösarens bänder, och blef efter begäran
begrafven vid Gällinge kyrkodörr." På det
betydliga afståndet emellan valplatsen Fjäråsbräcka
och Gällinge kyrka, har fordom stått en
föreningskedja af uppresta bautastenar, ofta 5 å 6
tillsamman. En fomsägen förmäler, att de blifvit
uppresta efter de af Frode V:s kämpar, som vid
konungens fall drogo sig tillbaka ifrån Bräckan,
och stupade under detta återtåg, der
bautastcnar-ne upprestes. Den sista samling af denna linje
med käinpastoder står ännu qvar på en höjd straxt
vid Gällinge. Genom ett i denna trakt ännu kändt
och fordom allmänt sjunget fornqväde, har man
sökt bevisning för den ännu bibehållna traditionen,
att konung Gorm bott i Gällinge, och ligger
jordad i Gällinge högar. En åttondels mil norr oin
kyrkan vid vägen emellan Gällinge och Fjärås
ligga tvenne stenrör, om hvilka man uti
pastors-arkivet ’funnit en gammal och högst besynnerlig
anteckning, af följande innehåll: "Under desse
stenrör ligga stenade de tvenne förskapade djur efter
menniskor, som dräpo den store och fridsamme
Konungen, hvars like här i norden aldrig varit.
Hans regementstid var då den dyre Frälsaren
Jesus Christus var uppenbarad i köttet, och hans
namn var Konung Frode Fredegode. Han var
Konung öfver Danmark, Norrige, Sverige, Finland,
Wermeland, England, Irland, Polen, Ryssland,
Tartariet, Venden, Sachsen och Frankrike. Han blef
ibjälstångad af en galen ko. Han trodde, att
ingen tjuf fanns i alla hans land. För att bepröfva
folkets ärliga förhållande bär i norden, lät han,
under en resa genom Halland, hänga ett stycke guld
på en grindstolpe, uti det så kallade Dufveled, ]
mil ifrån Torpa by i Fjärås socken, norr ut.
Under konungens bortovaro blef guldet bortstulet.
När då konungen återkom och guldet var borta,
bar han för att finna och känna tjufven
sammankallat alla menniskor både unga och gainla af
begge könen i bela norra Halland, till det stället,
der guldet var bortstulet. Under denna samling
och förhör kom en förskapad ko med ett born i
pannan, som hade i sällskap en tjur af samma
skapnad framrännande, och trängde sig igenom
folkboparne, och stångade ihjel konungen. Sedan
detta händt, togo dessa djur till flykten åt
Gällinge skog, dit allmogen efterföljt och desse djur
ej förr träffat än på nämnde ställe vid Gällinge
hallar, och dem der till döds stenat, hvar på sitt
ställe, som förut är omnämndt. Vid dessas
ändalykt och timade död, fingo desse förskapte djur
sin menskliga skapnad, hvarpå de kändes, och var
mor och son." Ifrån vidskepelsens tidehvarf
hafva några bergshällar vid Gällinge erhållit en viss
ryktbarhet för de s. k. drakebilder, som der
blifvit upptäckte. Man har berättat, att dessa
drakebilder voro en afteckning af några skattvärdande
drakar, hvilka ifrån Glockareds slätt förföljt en
bonde i Rosendahl, som på nyssnämnde slätt gjort
ett ansenligt fynd af nedgräfna skatter. Bonden,
förföljd af vidundren, föll på knä, och gjorde i
sin ångest löfte om en ansenlig gåfva till Olof den
Heliges vid Gällinge belägna kyrka, hvarvid de emot
bonden i luften sväfvande drakarne härefter störtat
emot bergsklipporna, och i fallet gjort de der
varande teckningar. Denna tradition har verkat, att
S:t Olofs kyrka i längre tider emottog rika
gåfvor af lättrogne, efter löften af personer stadde
i sjönöd eller annan fara. Ofvansagde teckningar
i bergen äro af en sällsynt beskaffenhet, och
synas icke hafva varit bestämda för att omsluta
någon der tillernad runskrift. De igenfinnas, då
man ifrån Rosendahl går vägen till höger åt
Förlanda-gränsen. Då man kommit förbi några
små hallar, så begynner en bergås, kallad
Förlanda ås, hvilken ligger i en sträckning emot
Rosendahl och kyrkan; 26 steg ifrån vägen vester
ut ligger en emot Rosendabls torfmosse sluttande
klippa, och uti denna utvisas den första s. k.
drakebilden. Hufvudet ligger i vester, och sluttar
ner emot mossen, och stjerten i sluttningen af
klippan i öster. Han innehar pä klippan en rät
linje af 9 alnar; men då den mätes uti sin
slin-gerformiga figur, är han 25 alnar lång. 95 steg
härifrän i sydvestra ändan af det härintill belägna
berget ligger en annan dylik figur, Drakumjen,
den är 6 alnar lång. Derifrån 350 steg vid
bergåsens norra ända, nära vägen, ligger den största,
kallad Drakinnan. Hon vänder hufvudet utföre åt
jorden och stjerten uppför. Hon innesluter uti rät
linje på klippan den betydliga rymden af 15
alnar och hennes slingerform är 40 alnar läng. 90
alnar sydost härifrån nära vägen som kommer ifrån
Dukatorp, ligger en, som uti sin slingerform
innehåller 11, och nära härintill en annan, hvars
längd pä lika sätt afmätt är alnar.
Anmärkningsvärd! är det, att dessa teckningar flerestädes
tydligen synas vara naturformationer. Socknen
innefattar 22 mtl. med 650 invånare. Dess areal
ulgör 7,637 tunnl., af hvilka 380 äro sjöar och
kärr. Adr. Kongsbacka.
GKIImuHs, by i Westergöthland. Se: Lundby,
socken.
•■KllatMii, en socken, med Grönahög, Tvcrred,
Marbäck och Tinnekumla, belägen i Kinds härad
och kontrakt af Elfsborgs län och Gölheborgs stift,
1 i mil S.S.O. frän Ulricehamn. Gällstads och
Sembs kyrkor sammanbyggdes år 1824 på samma
ställe, der Gällstads gamla kyrka stått. Nya
kyrkan invigdes s. å. d. 26 Sept. af numera
erkebiskopen C. F. af Wingård. Kyrkan, uppförd af sten,
med ett vackert torn vid vestra gafveln, är ljus
och rymlig. Från landsvägen, som går tätt
utmed ringmuren, är upp till torndörren anbragt en
stentrappa. På kyrkogården hvilar Knut
Johansson Hand lill Altorp, hvilken stupade mot rikets
fiender i slaget vid Svarterå d. 20 Okt. 1565. Den
gamla kyrkan uppbyggdes år 1731; men på så
osäker grund, att delta vållade dess tidiga förfall,
oeh nybyggnad måste företagas. I denna socken
märkes: Intorp, säteri; Honnavey, Djörkholmen,
Molleby, Torsbo, mindre herrgårdar. Stmbi soc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
