- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Första delen. A - G /
748

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

748

UOrtz.

CUItlia-elf.

pä icke mindre än 800,000 R:dr. En del
deraf blef af Gustaf 111 godtgjord hans arfvingar.
I silt bref till hans dotter ar d. 28 Okt. 1773,
säger han om Gürlz: "bans oskyldiga blod har Tör
länge ropat på bämnd. Sverige har under 50
olyckliga, sönderslitande och förhärjande, år dyrt
betalt den gärd, himmelens vrede fordrat Tör det
brott man föröfvat mot en stor, oskyldig man."

UOrti, Marin Johunna, mamsell, ledamot af
de fria konsternas akademi, målar blommor och
foglar i valtenlarg, med yttersta noggrannhet och
natursanning. Hennes döda foglar, upphängda på
ett bräde, äro isynnerhet af en beundransvärd
illusion.

CSr väl emot padtlau; uien bed (Sud att
lioii icke lönar dig, med detta ordspråk
betecknas: Den otacksamme lönar alltid godt med
ondt.

(»drväln, en egendom i Jerfälla socken af
Upland, vid sjön Görväln, en bugt af Mälaren, 2
mil från Stockholm. Stenhuset är uppbygdt af
hertig Adolf Johan, Carl X:s bror. Ilar tillhört
slägterne Lagerstolpe, Bjelke, m. fl.

fiUa (Perca leucioperca), en till de taggfeniga
ben-fiskarne börande fisk af ända till två à tre fots
längd, vanligen dock under två fot, valsformig,
grågrön och guldglänsande. Förekommer i större sjöar,
isynnerhet i de östra landskaperna. Köttet liknar
abborrens men är lösare, lian fångas mest
emellan Pehrsmessan och Larsmessan, ined not, nät och
långrefskrok på grundt vatten, sedan på djupare
ända inpå hösten och vintern. Fångad i nol
beger han sig upp från botten och flyter på vattnet
med buken uppvänd, liksom han vore död, hvarvid
han stundom lyckas att drifva ur noten och
undkomma. lian är föga seglifvad, lefver sällan på
krok längre än ett par timmar och trifves ej i
sump. — Ordet gös begagnas äfven såsom
metallurgisk term, och betecknar då ett 6 å 7 alnar
långt trekantigt tackjernsstycke, hvilket stöpes af
hvarje utslag ur masugnen och begagnas till
beredning af stångjern vid s. k. Vatlon-smide. Se
delta ord.

UUü kallas en mindre flagg, hvilken föres i hamn
på en kort flaggstång å bogsprötet på
örlogsfartyg. Äfven såsom lotsflagg, på förtoppen.

(jitiotring, ett härad i Ostergöthlands län, beslår
af 338® mtl. med 10,155 invånare. Det tillföll,
genom konung Gustaf l:s testamente år 1560, dess
son, hertig Magnus. Från 1660 till 1715
tillhörde detta härad drottning Hedvig Eleonoras
lifgeding. Det innefattar 1 stad, Skenninge, och 11
socknar, nemligen: Bjälbo, Ekeby, Rinna, Åsbo,
Högby, V. Skrukeby, Hogstad, Wäderstad, Hof,
Appuna och Färsta. Norra delen af häradet är i
allmänhet jemn med temligen bördig jordmån; men
lider deremot brist på skog. Södra delen är
ganska bergaktig, och uppfylld med stora skogar.
Största strömmen är Svartdn, och de betydligaste
insjöarne äro Sommen och Täckern, hvilka begge
utgöra en del af häradets gränsskillnader’. Utom
staden Skenninge är jernbruket Boxholm det
märkligaste stället. 1 förening med häradet Aska utgör

detta härad en domsaga; men med häradet
Wi-folka ett fögderi. Häradets areal utgör 107,035
tunnl., af hvilka 7,760 äro sjöar och kärr.

CiUstring, ett kontrakt af Linköpings stift,
beläget i Ostergöthlands län. Det innefattar 6
paslo-rater, bestående af följande socknar, nemligen:
Skenninge med Allhelgona och Bjälbo; Ekeby med
Rinna; Åsbo; Högby med V. Skrukeby och
Hogstad; Wäderstad med Harstad samt Hof med
Appuna. Af dessa 6 pastorat äro 2 konsist., 2 reg.
och 2 patr. Kontraktets folkmängd utgör 12,118
personer.

(SUtala eller (»Otliala, kungsgård, \ mil från

staden Skara, 2 mtl., der Westgötha-lagmännen
skola i hedniska tiden bott, långt innan biskop
Bengt hin Gode år 1188 derinvid byggde Göthala
kyrka. På Götala hölls fordom Allirgötha ting,
då någon skatt eller krigsrustning skulle
utskrif-vas. Man har föregifvit, att konung Erik
Segersäll bodde bär i tionde århundradet, på det ban
på närmare håll skulle kunna styra Danmark och
Norrige, samt att dess son, Olof Skötkonung,
vistades bär ofta, emedan han på detta ställe var
säkrare för dem, som i Upsala voro missnöjda
med gudstjenstens förändring. Under konung Erik
Läspes tid skall gården hafva varit i godt stånd.
Då konungarne innehade Skaraborg, var Götala
ladugård derunder; men blef sedermera
landshöf-dingesäte. Ilär skall äfven hafva funnits en
befästad borg, eburu några lemningar deraf ej mera
återstå. I början af förra århundradet var Götala
anslaget till ryttmästare-boställe åt öfversten för
Westgötha kavalleri; men blef år 1730 boställe
för samma öfverste.

Gtite omtalas såsom jarl öfver Westergöthland och
Nerike; men hvilken omfattade kristna läran och
i dopet blef kallad Erik. Han skall hafva
foretagit en stor vikingsfärd eller rättare, korståg mot
hedningarne i Spanien och Irland.

C»Utlia kallades det första skepp, som byggdes i
Carlskrona. Det förde 76 kanoner, byggdes af
Frans Sheldon och gick af stapeln den I t Sept.
1686. Virket var fäldt på Trotsö och
närliggande holmar.

Càlitliadalen kallas en djup däld på Fisketorps
ägor i Hede socken af Bohuslän. Den skall hafva
fatt sitt namn deraf, att en hop Göther, d. v. s.
Svenskar, hvilka någon gång anfallit denna trakt,
blifvit här nedhuggna och jordade. Sedan de
slagnes kroppar multnat, skola de vattenfyllda hålor
hafva uppkommit, hvilka synas i dalen. Man tror
att det var på detta ställe, som jarlen i
Westergöthland, Folkungen Carl Sunesson, hvilken
eftersträfvade Norska kronan, blef slagen af konung
Inges länsherrar Amund Gjurdsson och Thiostolf
Alason, år 1137.

Gtttlia-elf, fordom Gautie|r, Wenerns utlopp,
anses vanligen som en fortsättning af Klar-et/ven
och kan då sägas uppkomma ur tvenne källsjöar,
en vesllig, Feragen, i Norrige, och en östlig,
Roy-gen, i Herjeådalen, invid riksgränsen. Begge dessa
hafva sitt aflopp i Fæmund-Söe i Norrige,
nemligen Feragen i den norra och Roggen i den öst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/1/0752.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free