Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudstjenst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JWliiiforx.
CiUtlia banal.
749
liga ändan. Utloppet nr Fæmund, som går nr dess
sydvestra hörn, kallas Fæmund-elv, men sydligare
vanligtvis Tryssild-elo, genom Norrige, Klara-
eller Klar-elfven ifrån och med sitt inträde i
Wermland. Klar-elfven genomskär detta landskap i
sydöstlig rigtning, ifrån provinsens nordvestligaste spets,
ända till det tvàarmiga utloppet omkring
Tingvallaön i Wenern. Under sitt lopp upplager
Klar-elfven mer än 20 billöden, dels från Dalarne och
dels från Wermland. Utur Wenerns sydvestra hörn
går floden sedan under namn af Götha-elf, hvilken
till en stor del utgör gränsen mellan
Westergötland och Bohuslän saml delar sig, vid staden
Kong-elf, i tvenne armar, som mellan sig bilda ön
Hisingen, och af hvilka den mindre eller Hordre-elf
tager en mera vestiig sträckning och faller ut i
Elvefjord; men hufvudarmen bibehåller flodens
hufvud-rigtning och namn samt faller ut i Rivö-fjord.
Ifrån utloppet ur Fæmund till inloppet i Wenern
räknas flodens längd vara 27 mil, hvaraf 19 mil
för Klar-elfven. Den egentliga Götha-elf utgör 7
mil, och bildar, på ungefär samma afstånd från
dess utlopp, det stora vattenfallet Trollhällan. Om
man räknar afståndet emellan källsjöarne och
Fæmund till omkring 2 mil och dertill Fæmunds och
Wenerns längd vid pass 19,} mil, så blir hela
afståndet från flodens källor till dess utlopp 55 £ Sv.
mil. Götha-elfs bredd är i allmänhet 400 alnar,
ofvanför Trollhättan 1,000 och vid den stora ön
Tjurholmen, belägen nedanför Gamla Lödöse, 2,000.
Vid Götheborg, der hufvudgrenen faller ut, är
elf-ven 3,000 alnar bred. De kanaler, som blifvit
anlagda, för att bereda segelfart förbi elfvens fall,
det vid Rånum, Trollhättan, Lilla Edet och
Åkerström, äro: Ströms kanal, Åkers sluss, Trollhätte
kanal, Stallbacka kanal och Carls graf; om hvilka
^ se under dessa ord.
(■UthaforN, ett jernbruk, lyder under ßraltefors
fidei-kommiss och är beläget vid Laga-ån i
Bya-rums socken af Jönköpings län, privilegierades år
1692 till 57 5 skepp:ds smidrsrättighet på eget
tackjern, och 1807 till 300 skepp:d ämnes-smide.
Bruket har nu 3 bärdar och 1,350 skepp:d privil.
ärligt smide af eget tackjern, hvarföre
hammar-skatten utgöres med 12 skepp:d 15 lisp:d.
Frälse-smidet är 75 skepp:d. Ilär finnes ock tvenne
manufaktur-hamrar. Bruket har tillhört slägterna:
Åkerlund, Drufva, Håkansson, Gyntersberch,
Stromberg, Urouver, och äges nu af grefve Ph. v. Seth.
Skeppningsorten är Götheborg.
(■Mtlia kanal. Redan i början af 16.de
århundradet insåg man möjligheten och nyttan af
We-sterhafvets och Östersjöns förening medelst
kanaler. På riksmötet i Södertelje år 1516, förelade
den ryktbare biskop Brask (se detta ord) för
riksföreståndaren Sten Sture d. y. och ständerne ett
förslag att öppna en båtled mellan Wettern och
Östersjön. Han erhöll deras samtycke till en
se-gelfnrt ledd ur Wettern, förbi Nor (ou Norsholm),
Braskens fasta slott, och Söderköping ut i
Östersjön. Arbetet börjades straxt derpå, och
fullkomnandet deraf anbefaldes utaf konung Johan 111 den
3 Mars 1583. Assessor Svedberg (Svedenborg)
nppviste for konung Carl XII år 1716 ett af
nämnde biskops bref, dateradt är 1526, hvilket
innehöll förslag om en segelled emellan Lödese och
Norrköping, då Wendiska städerna och Öresund
icke efter behag skulle kunna tvinga vår handel.
Kommerse-rådet Polheim utsågs af konungen att
sätta verket i gång. Konungen anslog härtill 40,000
d:lr om året, eller derutöfver, i fall så skulle
pröfvas nödigt. Polheim borde, utom 5 d:lr om
dagen i dagtraktamente, undfå 50,000 d:lr s:mt i
belöning och arbetet vara färdigt inom 5 år.
Rikets ständer beslöto allmänt vid riksdagen 1741,
på domprosten, sedermera biskopen A. O.
Rhy-zelii ingifna skrift om både nyttan och
nödvändigheten att öppna en segelfart emellan
Wettern och Östersjön, att låta verkställa detta
förslag och bygga en kanal från Wettern till
Söderköping, och vidare ut i Östersjön; men krig och
penningebrist hindrade verkställigheten. Likväl
yrkades derpå ytterligare vid 1752 års riksdag;
men Götha-elfs genomfart, som då var i verket,
måste först blifva fulländad. Vid 1756 års
riksdag fattade man ett nytt beslut om en båtled frän
Wettern till Norrköping. Vid 1772 års riksdag
sökte ständerne befrämja öppnandet af den stora
segelleden emellan Vesterhafvet och Östersjön.
Öfverste von Röök uppgjorde härtill ett förslag,
hvilket granskades af öfver-direktören Thunberg.
Den svåraste delen förbi Trollhättan, hvarigenom
Wenern äger förening med Kattegatt,
fullbordades år 1800. Dåvarande öfversten, sedermera II.
Exc. Norriges riks-ståthållare m. m., grefve
Baltzar Bogislaus von Platen utgaf år 1806 en
afhandling om kanaler genom Sverige, med serskildt
afseende på Wenerns sammanbindande med
Östersjön, och beredde derigenom utförandet af detta
jätteverk, hvars plan tillika undersöktes af
Engelska kanalbyggmästaren Telford, och
kostnadsförslagen uppgjordes af majoren P. Bagge. Detta
foretag blef ett af föremålen för
öfverläggningarna vid 1809 och 1810 årens riksdagar, vann
konungens bifall och ständerncs verksamma
deltagande. Konung Carl XIII utfärdade den 11 April
sistnämnde år privilegier, reglemente och reglor
för ett bolag, åt hvilket kanal-arbetet uppdrogs.
Bolaget förunnades flera fördelar. Kanalen skulle
i framliden blifva dess tillhörighet, och fullbordas
med dess sammanskotter, i förening med vinsten
af en diskont-inrättning, som uppläts åt
detsamma. Till deltagande i detta bolag tecknades
30,000 aktier. En direktion utsågs, och
kanal-arbetet fortgick under baron Plåtens styrelse. Till
öfver-mekanici vid detta arbete begagnades
majoren och riddaren Bagge, drunknad på Wettern år
1814 under sin tjenste-utöfning; derefter
öfver-direktören Hagström samt ifrån år 1818, intill
kanalens fullbordan, öfversl-löjtnanten och riddaren G.
Lagerheim. Kostnaden beräknades till nära 8
miljoner Rtdr Sv. B:ko, hvilken summa år 1829 af
rikels ständer förökades med 843,334 R:dr,
dermed totala arbetskostnaden uppgår till 8,922,853
R:dr B:ko, hvaraf 5,781,653 R:dr blifvit vid
serskild|a riksdagar anslagna af rikets ständer och
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
