- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
10

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

10

Hagby.

HsgelinUi.

ne gods. Fornforskare hafva anmärkt runstenar
vid brunnen å kyrkoherdegården, hvilka förut stått
vid Sunnanå» qvarn, samt vid Müjbro by 2:ne och
vid Forksta by 1 runsten. Ättehögar och
graf-ställen äro anmärkte vid byarne Müjbro, Hagby,
Forksta och Sunnanås. Pastoratet hör till 2 kl.
och är prebende åt första theologie-adjunkten vid
Upsala akademi. Socknen har 475 invånare och
innefattar 21 J- mtl. Dess areal åtgör 5,739 tunnl.,
af hvilka 30 äro sjöar och kärr. Adr. Upsala.

Hngby med kapell, annex till Arby, beläget i
södra Möre härad af Kalmar län, mil S.V. från
Kalmar, vid hafvet. S:t Sigfrid från York i
England blef, tillika med trenne dess systersöner,
Wi-naman, Unanian och Sunaman, hitsände af konung
Ethel red, på Olof Skötkonungs begäran. Många
lemningar finnas bär ännu efter S:t Sigfrid. Vid
Hagby, der han landsteg ej långt ifrån Hagby by,
byggde han ett kapell af sten, på det stället soin
kallas S:t Sigfrids eller Lovera hamn. Man har
anmärkt dess cirkelrunda byggnad såsom märkvärdig
och bevis till dess ålder framför andra kyrkor i
denna ort. Ej långt härifrån finnes vid Lovers bro
en kyrkogård för sjöfarande, kallad Sigfrids
kyrkogård. I denna socken förekommer äfven Sigfrids
äng. Vidare märkes: Stora Hagby, med
underlydande 2j> mtl. krono-skatte, har att behagligt
läge nära vägen till Carlskrona. Lovers alunbruk
(se detta ord). Danskarne uppbrände 1564 alla
hemman i socknen. År 1704 uppkom i denna
socken en smittsam sjukdom, kallad Sacbsesjukan,
emedan den bitfördes och kringspriddes af
Sachsiska fångar; 200 personer dogo. Socknen består
af 30 J mtl. och har 1,012 invånare. Dess areal
utgör 4,721 tunn!., af hvilka endast 10 äro sjöar
och kärr. Adr. Kalmar.

Hagby egendom om 3-J mtl. i Almunge socken
af Upland. Välbyggd, tillhörde fordom Rureska
ätten. Derefter ägdes den af slägterne Bonde,
Mörner, Falkenberg, Scbütz och Knigge.

Hagby- eller ]Vora-Äu, i Nora Bergslag af
West-manland, flyter förbi Jerle bruk, sedan åt
Axbergshammar, och derifrån ökar sjön Wäringen,
som faller nt genom Arboga-ån.

Hagbyberga, i Björkviks socken af
Södermanland, 4 mtl., har vacker belägenhet, park, stora
trädgårdar med växthus, kalkugn och tegelbruk.
Det har af ålder varit ett Skytte-slägten tillhörigt
gods; men sedermera hafva slägterne Bercbner,
Cedercreutz, Gyllenkrok, Ribbing och Leyonbufvnd
varit i besittning deraf.

Hagbybolui, i Ibrsta socken af Westmanland,
3 mtl. frälse och skatte, belägen mot Mälaren.
Äger god jord och godt böbord. Egendomen har
i äldre tider tillhört bönder. I slutet af
1600-talet voro And. Sparfeldt, dödskjuten vid Düna år
1701 och dess fru Cath. v. Grot-Joban, ägare
häraf. Genom testamentarisk disposition förordnade
ile, att efter deras död en årlig stipendii-ränta
skulle af egendomen utgå till Upsala akademi, och
uppdrogo dertill utsedde kuratorer och deras
afkomlingar, att, emot vissa vilkor, njuta besittningsrätt
och vaka öfver testaments-vilkorens uppfyllande.

Hagehy, 2 mtl. säteri, med underlydande 2|
mtl. frälse, beläget i Sveneby socken af
Skaraborgs län, har tillhört slägterne Lind af Ilageby,
Lagerberg och Mannerheim, äges nu af grefve C.
J. von Hermansson.

Hagebybttga, en socken, med Fifvelstad,
belägen i Aska härad och kontrakt af Ostergöthlands
län och Linköpings stift, 4 m’’ N.O. från
Wadstena, vid Wettern. Kyrkan är gammal, byggd
af huggen kalksten, på en höjd vid stora
landsvägen emellan Örebro och Wadstena. Här
märkes: Medhamra säteri, 2 mtl., med derunder
lydande Kolstorp och Klotorp, vid Wettern. Man
bar härifrån en vacker utsigt öfver Wadstena,
Omberg och Westergötland. Det har tillhört
slägterne Gyllenållon, v. Wendel, v. Steyern,
Mörner och Tisell. Brukslorp och Ilageby, tvenne
boställen. — Qvinnor och barn i denna socken
sysselsätta sig med knyppling af spetsar, dem de
försälja. Kalksten finnes på flera ställen. Vid
Ha-gebytorp finnes en helsobrunn. På Appelby i denna
socken föddes Peter Appelman, general-direktör
öfver drottning Christinas domäner, och
namnkunnig för sina öden. Socknen hör till 2 kl. konsist.
Den innefattar 24 mtl. med 800 invånare. Dess
areal utgör 4,536 tunnl., af hvilka endast 30 äro
sjöar och kärr. Adr. Skenninge.

Hagel< kallar man miudre kulor af från § tums
tvärlinje till storlek af ett knappnàlsbufvud, som
begagnas vid jagt, och förfärdigas af bly med en
liten tillsats af arsenik, sålunda att den smälta
metallen utgjutes uti fina säll, hvilka äro på botten
betäckta med ett lager af blyaska, hvarigenom
metallen liksom silas och utsipprar i form af större
eller mindre droppar, de der falla från en så
betydlig höjd, att de under fallandet stelna och
sålunda bibehålla sin runda form. De sorteras sedan
dels derigenom att de få rulla nedför en lutande
plan, hvarvid endast de fullkomligt runda löpa
rätt fram, de kantiga deremot nedfalla på
sidorna , dels sedan medelst saltning genom såll af
olika grotlek, vanligen i åtta serskildta slag, hvilka
betecknas med olika nummer, och hvaraf N:o 1
som äro de finaste, få namn af dunst. Hos oss
tillverkas hagel isynnerhet vid Falu och Sala
grufvor, der sjelfva stöpningcn sker uti dagöppningen
af djupa schakt, på hvars botten de nedfallande
haglen samlas och sorteras på ofvannämnde sätt.

Hagelberg, \il«, en Svensk konstnär, om
hvilken i Höves Målår-Lexikon finnes uppgifvet, att
ban var född år 1767 och studerade vid
målareakademien i Köpenbamn, der han år 1809 vann
den mindre guldmedaljen.

Hageisatt» sprutigt (metall.-term), kallas det
tackjern, som är lagom malmadt och visar sig nti
brottet mest hvitt, men är tillika instänkt med
små gråa fläckar af nödsatt jern som likna hagel,
och är utmärkt både för hårdhet och seghet
framför annat tackjern, hvarföre det isynnerhet
begagnas till gjutning af kanoner.

Hagelsiiiis, en betydlig egendom i Wika socken
af Dalarne, med vacker åbyggnad och läge vid en
liten tjern nära stora landsvägen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free