Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
16 Hnlenim.
mänga svårigheter att bekämpa mot allmogens
fördomar och ovanor; men der ban med utmärkt nit
och oförtrutenhet likväl qvarblef i 38 år; fick
afsked år 1797 med bibehållande af sin lön, och dog
ogift i Upsala d. 13 Maj 1810. Har utgifvit
åtskilliga skrifter såsom: Planta Rariores
Camschat-censes; Underrättelse för allmogen om rödsotens
botande; Berättelse om medicinat-verket i Upsala län,
samt flera uppsatser i tidskriften Läkaren och
Naturforskaren.
Halenius, Guslaf Kngelbert, född år 1773
i Roslagen, der fadern var brukssmed, studerade
vid Upsala och blef år 1789, således endast 16 år
gammal, antagen till underläkare vid ett af
fàlt-lazaretterna i Finland, der han sedan qvarstannade
i flera år, samt gjorde vidsträckta resor i
Lappmarken och Ryssland. Han sysselsatte sig nu
några år med barnaundervisning; men öfvergaf dock
icke föresatsen att fullfölja sin medicinska bana,
reste i början af 1800-talet till Lund, blef
uppbördsläkare vid sjö-expeditionerna åren 1808 och
1809, och följde 1810 de läkare, hvilka kallades
från universitetet till Qvidinge prestgård, att
besörja kronprinsen Carl Augusts liköppning, blef
ändtligen år 1813, vid 40 års ålder, primus vid
doktors-promotionen i Lund, sedan stadsläkare i
Helsingborg och dog d. 21 Nov. år 1831.
Halfbefaren kallas en sjöman, som ännu ej är
fullt kunnig i sjöyrket.
Hnirilan eller Haldan. Under detta namn äro
Here konungar bekante i Svenska historien, den
de likväl egentligen tillhöra endast genom sin
härkomst eller sina anförvandter. Den förste af
dem,
Halfdan H vitben, var andre sonen af Olof
Trä-tälja, således sonson till Ingiald Illråda. Efter den
äldre brodern Ingialds död, blef ban konung i
Wermland, med hvilket han förenade Solö och
Römarike, samt lledemarken, Thoten, m. m. Hans
sonson,
Halfdan Milde, en son af Eisten eller Östen,
gjorde sig äfven namnkunnig genom både sin
tapperhet och sin godhet. Ilans son,
Halfdan III, Svarte, regerade gemensamt med
sin broder Alf, och återvann Römarike,
lledemarken m. fl. landskap, hvilka Alf låtit fråntaga sig.
Han drunknade då ban for öfver en is, så älskad
och aktad af sitt folk för tapperbet, rättvisa och
mildhet, att hvarje landskap af riket ville få hans
lik begrafvet inom sitt område. Häröfver uppkom
en långvarig tvist, hvilken ändtligen slöts på det
sättet, att den döda kroppen höggs i fyra delar,
och hvardera lades i hög, den ena i Römarike,
den andra i Ringarike, den tredje i Westfolden
och den fjerde i lledemarken; men alla fyra
kallades: "Halfdans höger." Hans son var Harald
Hårfager, som, vid pass år 854, omsider blef
ensam regerande i Norrige, och hvars ätt der
fortlefde till år 1319. — En Halfdan Snälle
omtalas såsom konung i Skåne, hvilken skall hafva
regerat der samtidigt med Ingiald Illråda, lians
förnämsta namnkunnighet är, att ban var fader till
Ivar Widfamne. — En sjökonung Halfdan Hf-
Hall.
■ön förekommer äfven, såsom gift med Ingeborg
den fagra, dotter till Hårfin Jarl.
HalfsMttnlng kallas inom bergslagen, då den ena
bergsmannen tillsläpper kolen och den andra
malmen, samt sedermera dela emellan sig det
blifvande tackjernet till hälften hvardera. Sådan
half-sättning är ej tillåten emellan bergsmän af
ser-skildta hyttelag.
Hairvard, Si it, var ett af nordens mest
beryktade helgon, och dyrkades isynnerhet i sin
hembygd Norrige, jemte dertill angränsande landskap af
Svea välde. Ilan skall hafva varit beslägtad med
S:t Olof, och bott på gården Huseby vid Drammen.
Ilan blef mördad och kastad i Drams-elfven; men
liket uppflöt, och många underverk skedde vid
detsamma. Han förklarades då för helgon, och till
hans ära uppfördes sedan domkyrkan i Opslo, S:t ,
Halfvards kyrka, på hvars högaltare hans ben
förvarades uti ett dyrbart skrin. Denna helgedom
ägde ett ganska stort antal jordagods öfver bela ,
Norrige. Sedermera helgades flera kyrkor åt S:t
Halfvard, hvaribland må nämnas Ytterby kyrka
vid Kongelf, uti hvars norra mur inan ännu ser
ett menniskoansigte, hvilket, enligt traditionen,
skall föreställa samma helgon. Hans fest firades
årligen d. 15 Maj, och denna dag är ännu en
bemärkelsedag för allmogen i Bohus län, Dalsland
och Wermland, under namn af Halfvards-messan.
Man finner i kyrkor på dessa orter förvarad hans
bild, merendels föreställd med en qvarnsten om
halsen eller i handen. En sådan bild af verkligt
konstvärde står i Skredsviks kyrka, norr om
Uddevalla.
Halfttre. Enligt mynt-ordningen af år 1532
utmyntades halfören, till hvilka en lödig mark verk
höll 5 lod och en half ort fint silfver, hvaraf
utmyntades i räknade penningar 5 mark, 5 öre och
8 penningar. I denna mynt-ordning är namnet
örlig förändradt till halföre. Halfören började
jemväl, att, enligt mynt-ordningen af år 1543,
myntas till ringare halt än förut, dock till något
bättre värde än det fyrkantiga myntet. Till
halfören höll en lödig mark verk 2 lod och 1
qvintin fint silfver, som utmyntades till 7 mark och
7 öre räknade penningar. Myutare-lönen för
halfören var 7 öre för en lödig mark fint silfver. Af
dessa halfören innehöllo således 3 ^ mark räknade
penningar i det närmaste lika mycket fint silfver,
som en Specie-riksdaler.
Halga, ett jernbruk i Ekshärads socken af
Wermlands län, bar 4 härdar och 2,666 skepp.d 13
lisp:d priv. ärligt smide af eget tackjern.
Hammar-skatten är 26 skepp:d 13 lisp:d 7 marker. Bruket
skeppar på Götheborg och tillhör Uddeholmsverken
(se detta ord).
Hal liaby säteri i Jönköpings län. Se: FlishuU.
Hall, annex till Hangvar, beläget på Gottland i
Forsa ting, 3J mil N.O. från Wisby, vid hafvet.
Kyrkan är byggd af sten år 1182. Här finnas
2:ne likstenar med run-inskrift. Socknen
innefattar 7 mtl. med 276 invånare. Dess areal
utgör 1 1,872 tunnland, af hvilka 290 äro sjöar
och kärr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
