Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
18
Kalla.
Halland.
dan han förpestade atmosferen i det rnm, der han
vistades endast några minoler, vägrade mottaga
något understöd af sina anförvandter, och den rike
Hall, som aldrig skulle kunna bli fattig, dog vid
jultiden år 1830, sittande uti en spisel i en usel
koja, långt bort på en af malmarna i Stockholm,
60 år gammal.
Halla, en socken med Wrena, belägen den förra
i Jönåkers, den senare i Oppunda härad af
Södermanlands län, Nyköpings vestra kontrakt af
Strengnäs stift, 3 mil N.V. från Nyköping, vid Yngarn.
Kyrkan, af gråsten, anses vara gammal. En
sägen berättar, att tvenne systrar, hvilka i trettonde
århundradet bott på den s. k. Klosterbacken vid
Ödsby hemman, blifvit oense, hvarvid den ena skall
hafva uppbyggt Ilalla, och den andra Wrena
kyrkor. Socknen utgöres af en utskjutande udde
emellan sjöarne Yngarn och Halfbosjön och bar fordom
med skäl blifvit kallad Halla-öarne, hvilket ännu
bevittnas, då vattnet, såsom under åren 1841 och 1346
stigit så högt, att det bildade sig 5 serskild|a öar,
emellan hvilka gemenskapen under tiden måste
underhållas medelst farkoster. På Baldursta
hemmans ägor finnes, å Tjurberget, lemningar af
stenmurar och stenrösen, anlagda emot RinUlinge-ån,
hvarest en vid namn Baldur skall haft sitt tillhåll
och försvarsverk. Å det s. k. Glasberget märkes
en större stenmur eller skans, byggd af mycket grof
sten, hvilken har en längd af 420 fot. Äfven
märkes här flere ättekullar med runstenar. På Ödsby
ägor synas lemningar efter någon större byggnad,
och man ser att flere hus varit uppförde
deromkring. Men på dessa byggnadsplatser stå nu
gamla ekar, till den ålder och storlek, alt de hålla 4
till 5 fot i diameter. Enligt äldre personers
berättelser skall der hafva stått en gård vid namn
Hàgersnäs, och en Hallbo kämpe der haft sitt
tillhåll. Socknen bör till 3 kl. konsist, och bar 300
invånare. Den innefattar 15 mtl. och har en areal
af 6,939 tunnl., af hvilka 3,980 äro sjöar och
kärr. Adr. Nyköping.
Halla ting på Gottland innefattar socknarne
Dalhem, Ganthem, Halla, Sjorhem, Wiklou, Wenge,
Bnttle och Guldrupe, hvilka tillsammans utgöra
731 mtl. och innefatta en areal af 39,436 tunnl.,
af hvilka 4,300 äro sjöar och kärr, samt räkna
2,063 invånare.
Halla, annex till Dalhem, beläget på Gottland i
Halla ting, 2 mil S.O. från Wisby. Kyrkan är
byggd af sten år 1196. Socknen innefattar
9^-mtl. med 220 invånare på en are.il af 3,032 tunnl.,
af hvilka 320 äro sjöar och kärr. Adr. Wisby.
Halland, ett landskap och böfdingedöine på
Sveriges vestra kust, längs utmed hafsviken Kattegat,
gränsar i norr till Gölhehorgs och Bohus län, i
nordost och öster till Elfsborgs och Kronobergs
län, i söder till Christianstads län, samt i sydvest
och vester till Kaltegat. Hallands äldsta
fornminnen hafva redan förlorat sig i det mörker, uti
hvilket alla folkslags häfder nedsjunkit. Tiden då
detta land befolkades är oviss; men att det skett
i en ganska aflägsen forntid är säkert. Ingen
räddad fornsägen, ingen runa, intet minnesmärke väg-
leder forskaren till någon bestämmande visshet.
En författare, som ibland Nordens häfdatecknare
innebar ett upphöjdt rum, nemligen P. F. Suhm ,
anför i sitt arbete: De Nordiske Folks äldste
Oprin-delse, att de yttersta trakter i Skåne och Halland
varit bebyggde 600 år efter förbistringen i
Babel. Utan att antaga detta yttrande såsom säker
grund, finnas likväl anledningar att tro, del
Halland blifvit befolkadt ibland de första af denna
Sjökusts nejder. Den mängd fornlemningar, som
Halland äger, dess fordom ryktbara fästen, hvilka
tiden och förgängelsen nu jemnat med jorden,
dessa lutande eller störtade minnesvårdar, dessa
valplatser, bautastenar, skyddspelare, oflerhögar,
tingsplatser och envigesbanor, dess
kummelgrottor och ättehögar flytta åskådarens föreställning
årtusenden tillbaka, till de folkstammar, hvilka,
ehuru måhända icke landets första inbyggare,
likväl utgöra den fornverld vi beundra. Hallands
äldsta kända namn är Hallin; men man kan ej
med historisk visshet bestämma tiden, då den
slutliga namnförändringen föregått och landet fält sin
nuvarande benämning. Att namnen Hallin,
Hallan-di och Halland någon lid vexelvis varil begagnade,
äger en viss sannolikhet, som hemtar stöd af
åtskilliga fornbandlingar. Redan i senare hälften af
nionde århundradet skola Halländske vikingarne,
Askemännerne, gjort eröfringar och utflyttningar
i Batavien. Man uppger, att minnet af en
hembygd, vid hvilken de voro fästade, följde dem
öfver hafvet, samt att ortnamn skola finnas i
Holland, som hafva likbel med de Halländska.
Redan ifrån äldre tider tillbaka bar Halland haft
en serskild indelning under benämning södra och
norra Halland. Det förra har varit den del
deraf, hvilken sträckt sig emot Skånska gränsen,
det senare den del, hvars belägenhet varit åt
Bohus län. Etran och Falkenbergs-ån har uti sin
slingrande gäng utgjort gränseskillnaden emellan
dem begge. Tider hafva funnits, då äfven dessa
serskild|a afdelningar af landet stått under serskildta
styrelser, de der fört sina serskildta vapen; men
begge afdelningarne af landet hafva det oaktadt
haft ett gemensamt. Med en viss historisk
trovärdighet kan Halland leda förteckningen öfver sina
beherrskare äfven in i en aflägsnare forntid. —
Under Ivar Widfamnes regering lades Halland,
tillika med (let öfriga Danska riket, under Sverige.
Det ntgjorde således en del af den stora nordiska
monarkien, intill dess Sigurd Ormöga blef
regerande öfver Skåne och Halland, hvarefter det, intill
kristendomens införande styrdes dels af egna
konungar, dels jarlar, hvilka senares styrelse
äfven fortfor under början af nämnde tidehvarf, och
hvartill äfven sedermera kommo grefvar och
hertigar. Sher. Rosenhane uppräknar 2:ne konungar och
12 grefvar och hertigar af Halland, af hvilka
senare Fin Arandsson, hvilken Danske konungen Sven
Tjufskägg förordnade härtill år 1060, är den förste,
och Margarethas gunstling, Abraham Brodersson,
den siste, hvilken halshöggs på Jutland 1410. Hans
företrädare var Blankas gunstling, Bengt Algolson.
Birger Jarl böll pä Ättarp, år 1257, ett möte med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
